Borodulin, Katja

Jousilahti, Pekka

Julkari

THL • Forskning i korthet 12 • 2013     1 Finländarna röker allt mindre FORSKNING I KORTHET 12 • NOVEMBER 2013 INLEDNING Rökning är den viktigaste orsaken till dödsfall som kan förhindras. Globalt orsakar rökningen varje år omkring fem miljoner förtida dödsfall. I Finland dör årligen 4 000–6 000 personer på grund av sjukdomar som rökningen ger upphov till. Rökning är en betydande orsak till cancersjukdomar, sjukdomar i andnings- och cirkulationsorganen och dödsfall till följd av dessa. Även bland personer som endast röker få cigaretter per dag och personer som bara röker ibland är incidensen förhöjd i förhållande till ickerökare. Likaså medför exponering för tobaksrök i miljön (passiv rökning) en förhöjd incidens och dödlighet. Det finns flera faktorer som bidrar till att en person börjar röka och fortsätter att röka, till exempel arvsanlag, sociala och psykiska faktorer, miljön och en samverkan mellan dessa. I Finland är den typiska åldern då man prövar på att röka 13–15 år. Nikotinet som finns i tobaken orsakar ett fysiskt beroende. Tobaksberoendet är också i hög grad förknippat med psykiska och sociala faktorer. Hos vuxna är uppkomsten av ett nikotinberoende den viktigaste or-saken till att en person fortsätter att röka. Sex av tio rökare vill sluta och fyra av tio har försökt sluta under det senaste året. Att sluta röka minskar risken för sjukdomar i alla åldrar. Risken för att in-sjukna i kranskärlssjukdom halveras efter ett år. Efter tjugo rökfria år ligger risken på nästan samma nivå som hos personer som aldrig rökt. Risken för lungcancer och andra cancersjukdomar minskar efter rökstopp, dock i lång-sammare takt än risken för hjärtsjukdomar. Rökstopp har också en positiv inverkan på risken för många andra sjukdomar (astma, luftvägsinfektioner, typ 2-diabetes, psoriasis, erektionsstörningar osv.) och förbättrar lukt- och smaksinnet och den allmänna prestationsförmågan. Att sluta röka i 30-års-åldern återställer risken för för tidig död till nästan samma nivå som hos en ickerökare, medan rökstopp i 50-årsåldern halverar risken. RESULTAT Bland de finländska männen har det skett en mycket avsevärd minskning i rökningen under de senaste 40 åren. År 1972 rökte hälften av alla östfinska  män i arbetsför ålder. År 2012 utgjorde andelen rökande män endast en fjärde del (tabell 1). År 2007 rökte 27,8 procent av alla finländska män i åldern 25–64 år. År 2012 var andelen rökare 25,2 procent (p=0.055). De regionala skillnaderna i rökningen bland män är små.År 1972 rökte ungefär 10 procent av alla östfinska kvinnor. Rökning blev allt vanligare bland kvinnor ända fram till mitten av 90-talet, varefter ökningen avstannade och rökningen började minska. År 2007 rökte 20,4 procent av de finländska kvinnorna i åldern 25–64 år, medan andelen år 2012 utgjorde 17,9 procent (p=0.025). Också bland kvinnor förekommer endast små skill-nader i rökningen mellan de olika delarna av landet, men i Östra Finland är rökning bland kvinnor vanligare i Norra Karelen än i Norra Savolax.Centrala rön • Rökningen har minskat bland både män och kvinnor i Finland under de senaste fem åren. • År 2012 rökte 25,2 procent av männen och 17,9 procent av kvinnorna i åldern 25–64 år regelbundet. • Rökningen har minskat i ålders-gruppen 25–54 år, men ökat bland 55–64-åringarna. • Personer med lägst utbildning röker mest, men rökningen har minskat i alla utbildningsgrupper. • De regionala skillnaderna i rök-ning är små bland män. • Också bland kvinnor förekommer endast små skillnader i rökningen mellan de olika delarna av landet, men i Östra Finland är rökning bland kvinnor vanligare i Norra Karelen än i Norra Savolax. Författare: Pekka Jousilahti  Forskningsprofessor, THL Katja Borodulin  Docent, THL THL • Forskning i korthet 12 • 2013     2 Pekka Jousilahti, Katja BorodulinRökningen minskar i de yngsta åldersgruppernaBland både män och kvinnor är rökning vanligast i den yngsta ålders-gruppen, dvs. i åldern 25–34 år (diagram 1). Under de senaste fem åren har rökningen minskat bland 25–54-åringarna, men ökat något bland 55–64-åringarna. Allt färre börjar röka, men samtidigt har antalet personer som slutar röka minskat åtminstone i den äldsta åldersgruppen.Lätt minskning i skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper Rökningen har en stark koppling till utbildningsnivån. Bland personer med den lägsta utbildningen är rökning mer än två gånger så vanligt som i grup-pen med den högsta utbildningen (diagram 2). Även om män i genomsnitt röker oftare än kvinnor, är rökning bland kvinnor med låg utbildning klart vanligare än bland utbildade män. Tidigare under 70- och 80-talet hade rök-ningen ett tydligt samband med kön: männen rökte klart oftare än kvinnorna. Under de senaste två decennierna har rökningen i allt högre grad blivit ett fenomen som är kopplat till personens utbildning och socioekonomiska ställ-ning. År 2007–2012 minskade rökningen i alla utbildningsgrupper, och bland kvinnor förefaller minskningen ha varit störst i gruppen med lägst utbildning.SLUTSATSER Bland finländska män har rökningen minskat avsevärt under de senaste 40 åren. På 70-talet var rökning sällsynt bland kvinnor. Rökning blev vanligare Tabell 2.År Norra KarelenNorraSavolaxÅbo/LoimaaHelsingfors/VandaNorra  Österbotten/Kajanaland1972 9,6 10,71977 9,3 11,31982 14,2 14,6 21,91987 14,9 14,1 22,31992 16,4 17,8 22,3 30,21997 15,4 16,3 21,6 26,4 19,32002 21,9 19,6 25,1 26,8 20,62007 17,7 21,7 19,5 24,8 20,62012 23,1 13,8 18,2 18,0 18,8År Norra KarelenNorra SavolaxÅbo/LoimaaHelsingfors/VandaNorra  Österbotten/Kajanaland1972 52,2 49,51977 43,9 44,21982 35,7 42,0 39,21987 35,5 41,0 38,21992 32,3 37.1 39,1 35,91997 31,5 31,2 33,7 33,2 32,02002 33,4 37,7 34,5 40,4 34,02007 31,4 29,8 30,9 31,0 26,62012 27,5 26,0 28,0 25,8 27,6Rökningen i Finland efter region 1972–2012, män i åldern 30–59 år.Tabell 1.Rökningen i Finland efter region 1972–2012, kvinnor i åldern 30–59 år.THL • Forskning i korthet 12 • 2013     3 Pekka Jousilahti, Katja BorodulinSå genomfördes undersökningenTHL genomför den nationella FINRISKI-undersökningen vart femte år. Forskningsserien syftar till att följa upp riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar och andra vanliga folksjukdomar och förändringarna i dessa riskfaktorer i Finland.Den 40-åriga undersökningen har sitt ursprung i grundforskningen för projektet Norra Karelen som genomfördes år 1972. Undersök-ningen inleddes år 1972–1977 i landskapen Norra Karelen och Norra Savolax. Nya områden har tagits med för att få en bredare geografisk täckning: Åbo och Loi-maa stad och kranskommunerna (sedan år 1982), Helsingfors och Vanda stad (sedan år 1992) och landskapen Norra Österbotten och Kajanaland (sedan år 1997).Undersökningens befolknings-underlag har bestått av män och kvinnor i respektive område som valts ut genom stratifierat slump­mässigt urval ur Befolknings-registercentralens befolknings-datasystem. Åldersfördelningen bland de deltagande personerna var under de första åren 30–59 år och senare 25–74 år.Urvalsstorleken i den senaste nationella hälsoundersökningen FINRISKI 2012 var 9 905 perso-ner, varav 6 424 personer (65 %) deltog i undersökningen. Urvals-storleken och deltagaraktiviteten har varierat mellan olika år.Deltagarna inbjöds per brev att delta i en hälsogranskning och att fylla i ett frågeformulär. Vid hälsogranskningen mättes perso-nens längd, vikt, kroppssamman-sättning, midjemått och höftmått. Dessutom mättes blodtrycket.Som rökare klassificerades de deltagare som uppgett att de röker regelbundet och som hade rökt under den senaste månaden före undersökningen. Förändringar i rökvanorna har rapporterats i form av en tidstrend på 40 år för 30–59-åringar och en tidstrend på 15 år för 25–64-årin-gar. De långa tidstrenderna är åldersstandardiserade och de kortare trenderna är förutom ål-dersstandardiserade också vikta-de efter befolkningsmängden i de olika undersökningsområdena. Diagram 1.Diagram 2. Andelen rökare efter utbildningsgrupp 1997–2012. Andelen rökare efter åldersgrupp 1997–2012.      Pekka Jousilahti, Katja Borodulin  Suomalaisten tupakointi vähenee          THL – Tutkimuksesta tiiviisti 3/2012   2                                Vuonna 1972 noin 10 % itäsuomalaisista naisista tupakoi. Naisten tupakointi lisääntyi 90-luvun puoliväliin saakka, jonka jälkeen nousu tasaantui ja kääntyi laskuun. Vuonna 2007 suomalaisista 25−64 -vuotiaista naisista 20,4 % tupakoi ja vuonna 2012 tupakoivien osuus oli 17,9 % (p=0,025). Myös naisilla erot tu-pakoinnissa maan eri osien välillä ovat pienet, mutta Itä-Suomessa naisten tupakointi on yleisempää Pohjois-Karjalassa kuin Pohjois-Savossa.  Taulukko 2. Tupakointi Suomessa alueittain 1972-2012, 30−59 -vuotiaat naiset. vuosi Pohjois-Karjala Pohjois-SavoTurku/LoimaaHelsinki/VantaaPohjois-Pohjanmaa/Kainuu1972 9,6 10,71977 9,3 11,31982 14,2 14,6 21,91987 14,9 14,1 22,31992 16,4 17,8 22,3 30,21997 15,4 16,3 21,6 26,4 19,32002 21,9 19,6 25,1 26,8 20,62007 17,7 21,7 19,5 24,8 20,62012 23,1 13,8 18,2 18,0 18,8         Tupakointi vähenee nuorimmissa ikäryhmissä  Sekä miehillä että naisilla tupakointi oli yleisintä nuorimmassa 25−34 –vuotiai-den ikäryhmässä (kuvio 1). Viimeisen viiden vuoden aikana tupakointi väheni 25−54 -vuotiailla, mutta lisääntyi hieman 55−64 -vuotiailla. Tupakoinnin aloit-taminen vähenee edelleen, mutta samalla tupakoinnin lopettaminen on vä-hentynyt ainakin vanhimmissa ikäryhmissä. 01020304050601997 2002 2007 2012%Miehet25-3435-4445-5455-64 01020304050601997 2002 2007 2012%Naiset   25-3435-4445-5455-64 Kuvio 1.  Tupakoivien osuus ikäryhmittäin 1997-2012.  MänKvinnor     Pekka Jousilahti, Katja Borodulin  Suomalaisten tupakointi vähenee          THL – Tutkimuksesta tiiviisti 3/2012   3                                Näin tutkimus tehtiin  THL toteuttaa kansallisen FINRIS-KI-tutkimuksen viiden vuoden välein. Tutkimussarjan tarkoituk-sena on seurata sydän- ja verisuo-nitautien ja muiden yleisimpien kansantautien riskitekijätasoja ja niiden muutoksia Suomessa.   Tutkimuksen 40-vuotiset juuret ovat vuonna 1972 tehdyssä Poh-jois-Karjala projektin perustutki-muksessa. Tutkimus aloitettiin vuosina 1972-1977 Pohjois-Karjalan ja Pohjois-Savon maa-kunnissa. Uusia alueita on otettu mukaan paremman maantieteelli-sen kattavuuden saavuttamiseksi: Turun ja Loimaan kaupungit sekä ympäryskunnat (vuodesta 1982), Helsingin ja Vantaan kaupungit (vuodesta 1992), sekä Pohjois-Pohjanmaan ja Kainuun maakun-nat (vuodesta 1997).   Tutkimusväestönä ovat olleet kullakin alueella asuvat miehet ja naiset, jotka on poimittu ositetulla satunnaisotannalla väestörekiste-rikeskuksen Väestötietojärjestel-mästä. Tutkittavien ikäjakauma oli alkuvuosina 30-59 vuotta ja myö-hemmin 25-74 vuotta.   Uusimman kansallisen FINRISKI 2012 -terveystutkimuksen otosko-ko oli 9905 henkilöä ja heistä tutkimukseen osallistui 6424 (65 %). Otoskoot ja osallistumisaktiivi-suus ovat vaihdelleet tutkimus-vuosittain.  Tutkittavat kutsuttiin kirjeitse osallistumaan terveystarkastuk-seen ja täyttämään kyselylomake. Terveystarkastuksessa mitattiin pituus, paino, kehonkoostumus, vyötärön ja lantion ympärykset sekä verenpaine. Lisäksi tutkitta-vilta otettiin verinäyte.  Kyselylomakkeella kartoitettiin tutkittavien terveydentilaa, terve-yskäyttäytymistä – mm tupakoin-tia - sairaushistoriaa, sekä monen-laisia taustatekijöitä.  Tupakoijiksi luokiteltiin ne osallis-tujat, jotka raportoivat tupa-koivansa säännöllisesti ja olivat tupakoineet viimeisen kuukauden aikana ennen tutkimusta.  Tupakoinnin muutokset on rapor-toitu 40 vuoden aikatrendinä 30−59 -vuotiaille ja 15-vuotistren-dinä 25−64 -vuotiaille. Pitkät aikatrendit on ikävakioitu ja lyhy-emmät aikatrendit on ikävakioin-nin lisäksi painotettu tutkimusalu-eiden väestömäärillä. Tupakointi-prevalenssin muutosta vuosien 2007 ja 2012 välillä on testattu chi2-testillä.   Koulutusryhmien välisissä eroissa hienoista pienenemistä  Tupakointi on voimakkaasti yhteydessä koulutustasoon. Vähiten koulutetuilla tupakointi on yli kaksi kertaa yleisempää kuin eniten koulutetuilla (kuvio 2). Vaikka miehet tupakoivat keskimäärin useammin kuin naiset, tupakoivat vähän koulutetut naiset selvästi enemmän kuin koulutetut miehet. Aiemmin 70- ja 80-luvuilla tupakointi oli selkeästi yhteydessä sukupuoleen, miehet polttivat selvästi naisia useammin. Viimeisen kahden vuosikymmenen aikana tupakoin-nista on tullut enenevässä määrin koulutukseen ja sosioekonomiseen asemaan liittyvä ilmiö. Vuosina 2007-2012 tupakointi väheni kaikissa koulutusryhmissä ja naisilla väheneminen näyttäsi olleen suurinta vähiten koulutetuilla.   01020304050601997 2002 2007 2012%MiehetAlinKeskiYlin  01020304050601997 2002 2007 2012%NaisetAlinKeskiYlin Kuvio 2.  Tupakoivien osuus koulutusryhmittäin 1997-2012.        MänKvinnorLägsta Mellersta HögstaLägsta Mellersta HögstaTHL • Forskning i korthet 12 • 2013     4 Pekka Jousilahti, Katja Borodulinbland kvinnor ändra fram till mitten av 90-talet och därefter avstannade ök-ningen. Under de senaste tio åren har rökningen minskat bland både män och kvinnor. Trots det röker fortfarande var fjärde man i arbetsför ålder och nästan var femte kvinna i arbetsför ålder. De regionala skillnaderna i rökning bland män har varit relativt små. Bland kvinnor var rökning under 90-talet fortfarande klart vanligare i huvudstadsregionen och i Sydvästra Finland än i Östra Fin-land. År 2012 förekom inte längre några skillnader mellan dessa områden. När det gäller Östra Finland var rökning emellertid vanligare bland kvinnor i Norra Karelen än bland kvinnor i Norra Savolax. Denna skillnad kan dock delvis för-klaras av en slumpmässig variation, eftersom urvalsstorleken var ganska liten. Yngre åldersklasser röker mer än äldre. Under de senaste fem åren har rökningen minskat bland 25–54-åringar, men ökat bland 55–64-åringar. De förändringar som skett i rökvanorna beror både på att det inte längre är lika vanligt att man börjar röka och på att man slutar röka. I den äldsta åldersgruppen verkar antalet personer som slutat röka dock vara lägre än under tidigare år. Rökningen minskade i samtliga utbildningsgrupper, men de personer som har den lägsta utbildningen röker fortfarande klart mer än personer med högre utbildning. I riktning mot ett rökfritt Finland Insatser behövs för att minska rökningen, både sådana som syftar till att för-hindra att människor börjar röka och sådana som främjar att människor slutar röka. Största delen av de hälsofördelar som nås i och med att färre unga bör-jar röka blir synliga först efter många år. Hälsofördelarna med att sluta röka syns relativt snabbt. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar avsevärt inom några år. Också risken för cancer minskar, dock i långsammare takt. Huruvida en person börjar röka eller inte påverkas av individens arvsanlag och psykiska faktorer, vänkretsen och föräldrarnas rökning, normer och at-tityder som anknyter till rökning, tobakspriset och tillgången till tobak. Viktiga lagstiftningsåtgärder som förebygger rökning är rökförbud inomhus och utomhus, priset på tobaksvaror, åldersgränsen för att köpa tobaksvaror och reklamförbud.  Det har därför skett en gynnsam minskning i rökningen bland unga under de senaste 10 åren. Vid millenieskiftet rökte cirka 30 procent av alla 16­åriga pojkar och flickor. År 2011 hade andelen unga rökare sjunkit till 20 procent. Också denna siffra är naturligtvis alldeles för stor. Skillna-derna mellan olika utbildningsgrupper syns tydligt också när det gäller ungas rökvanor. Unga i yrkesutbildning röker 3–4 gånger oftare än gymnasieelever. Totalt 80 procent av alla rökare säger att de oroar sig för de hälsoskador som rökningen ger upphov till. Trots att största delen av rökarna vill sluta, är det få som lyckas utan stöd. Det finns dock effektiva hjälpmedel för den som vill sluta. Rökavvänjning är en del av vården för varje rökande patient. Hälso- och sjukvårdslagen förpliktar kommunerna att säkerställa tillgången på tjänster som syftar till rökavvänjning. En fungerande tobaksavvänjning förenar primärvården, den specialiserade sjukvården och den privata och tredje sektorn till en fungerande vårdkedja för patienten. I avvänjningsarbetet är det viktigt att känna till rekommendationerna för god medicinsk praxis och att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens. Det vore till fördel för tobaksavvänjningen om läkemedelsbehandlingar mot nikotinberoende kunde ersättas ur sjukförsäkringen. Särskild vikt bör fästas vid att minska skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper både inom det arbete som före-bygger rökning och det arbete som stödjer tobaksavvänjning.LITTERATUR Doll R, Peto R, Boreham J, Su-therland I. Mortality in relation to smoking: 50 years’ observations on male British doctors. Br Med J 2004;328:1519. Helakorpi S, Pajunen T, Jallinoja P, Virtanen S, Uutela A. Suomalaisen aikuisväestön terveyskäyttäytymi-nen ja terveys, kevät 2010. Rapport 15/2011, Helsingfors. Institutet för hälsa och välfärd (THL), www.thl.fi/avtk. Heloma A, Ollila H, Danielsson P, Sandström P, Vakkuri J (red.). Kohti savutonta Suomea. Tupakoinnin ja tupakkapolitiikan muutokset. Teema 16/2012. Institutet för hälsa och välfärd (THL). God medicinsk praxis, rekommen-dationen Tobaksberoende och avvänjning. www.kaypahoito.fiReferens till denna publikation:Jouslahti P, Borodulin K. Finländar-na röker allt mindre. Forskning i korthet 12, november 2013, Institu-tet för hälsa och välfärd, Helsingfors Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 60 00ISBN 978-952-302-082-5 (nät-publikation)ISSN 2323-5179http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-082-5www.thl.fi/finriski

Finländarna röker allt mindre

http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/114871/URN_ISBN_978-952-302-082-5.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Finländarna röker allt mindre

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Julkari