Borodulin, Katja

Jousilahti, Pekka

Julkari

THL • Forskning i korthet 14 • 2013     1 FORSKNING I KORTHET 14 • NOVEMBER 2013 Motion på fritiden, på arbetet och på vägen till och från arbetet 1972–2012 INLEDNING Det finns obestridliga bevis för att fysisk aktivitet är av betydelse för häl-san. Tillräcklig motion skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i muskuloskeletala systemet, vissa cancersjukdomar och över-vikt. Motion har också en positiv inverkan på den psykiska hälsan och det allmänna välbefinnandet. Tidigare undersökningar har visat att befolkningen börjat motionera mer på fritiden, medan fysisk aktivitet på vägen till och från arbetet och på arbetstid har minskat. RESULTAT Enligt den nationella undersökningen FINRISKI 2012 började finländarna under 1970- och 1980-talet motionera betydligt mer på fritiden (diagram 1). Efter det har förändringarna varit relativt små. Under de senaste fem åren har motion på fritiden blivit något vanligare bland män och ovanligare bland kvinnor. År 2012 uppgav totalt 79,9 procent av männen och 76,7 procent av kvinnorna i åldern 25–64 år att de motionerar på fritiden (tabell 1). Unga och högutbildade personer motionerade mer på fritiden än äldre och personer med lägre utbildning. Det förekom också regionala skillnader. Andelen 30–59-åringar (%) som motionerar på fritiden efter  undersökningsområde 1972–2012.Diagram 1.Centrala rön • Motion på fritiden blev vanligare bland män och ovanligare bland kvinnor mellan åren 2007 och 2012, men förändringarna var små. • Var femte är fysiskt totalt inaktiv på fritiden. • Den ökning som under 1970- och 1980-talet skedde i fritids-motionen har avstannat. • Motion på vägen till och från arbetet har blivit ovanligare under 40 års tid, men situationen har varit oförändrad sedan 1992.• Motion på vägen till och från arbetet var vanligare bland kvinnor och yngre åldersgrupper än bland män och äldre ålders-grupper. • Den fysiska belastningen i arbe-tet har minskat stadigt alltsedan 1972 och fortsätter att minska.• Stillasittande arbete är vanligast i den yngsta åldersgruppen, dvs. bland 25–34 åringar.• Det förekom signifikanta skillnader i motionen mellan utbildnings grupperna. Författare: Katja BorodulinDocent, THL Pekka Jousilahti  Forskningsprofessor, THL TUTKIMUKSESTA TIIVIISTI   5   ●     MARRASKUU 2012   Liikunta vapaa-ajalla, työssä ja työmatkalla 1972-2012                                                      Päälöydökset • Vapaa-ajan liikunta lisääntyi miehillä ja väheni naisilla vuosien 2007 ja 2012 välillä, mutta muutokset olivat vä-häisiä.  • Joka viides on vapaa-ajallaan täysin passiivinen.  • 70- ja 80-luvuilla tapahtu-nut vapaa-ajan liikunnan kasvu on pysähtynyt. • Työmatkaliikunta on vähen-tynyt 40 vuoden aikana, mutta pysynyt samalla ta-solla vuodesta 1992.  • Naiset ja nuorimmat olivat miehiä ja vanhempia ikä-ryhmiä ahkerampia työ-matkaliikkujia. • Työn aikainen fyysinen kuormitus jatkaa tasaista vähenemistään vuodesta 1972 lähtien. • Istumatyötä tekevät use-ammin nuorimmat, 25−34 -vuotiaat. • Koulutusryhmien väliset erot liikunnassa olivat huomattavat.   JOHDANTO  Fyysisen aktiivisuuden merkitys terv ydelle on osoitettu kiistattomasti. Riittävä liikunta suojaa sydän- ja verisuonisairauksilta, tyypin 2 diabetekselta, tuki- ja liikuntaelinten sairauksilta, eräiltä syöviltä ja ylipainolta. Liikunnalla on myön-teinen vaikutus myös mielenterveyteen ja yleiseen hyvinvointiin. Aiempien tutkimusten mukaan väestön vapaa-ajan liikunta on lisääntynyt, kun taas työ-matkoilla ja työajalla liikkuminen on vähentynyt.   TULOKSET Kansallisen FINRISKI 2012 -terveystutkimuksen mukaan suomalaisten vapaa-ajan liikunta lisääntyi merkittävästi 1970- ja 1980-luvuilla (kuvio 1). Sen jälkeen muutokset vapaa-ajan liikun assa ovat olleet verrattain vähäisiä. Viimeisen viiden vuoden aikana vapaa-ajan liikunta lisääntyi hieman miehillä ja väheni naisilla. Vuonna 2012 vapaa-ajan liikuntaa raportoi 79,9 % 25−64 -vuotiaista miehistä ja  76,7 % naisista (taulukko 1). Nuoret ja korkeasti koulutetut harras-tivat en mmän vapaa-ajan liikuntaa kuin iäkkäämmät ja vähemmän koulute-tut. Vapaa-ajan liikunnassa oli eroja myös alueiden välillä.  4050607080901001972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012%MiehetPohjois-KarjalaPohjois-SavoTurku/LoimaaHelsinki/VantaaPohjois-Pohjanmaa/Kainuu 4050607080901001972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012%NaisetPohjois-KarjalaPohjois-SavoTurku/LoimaaHelsinki/VantaaPohjois-Pohjanmaa/Kainuu Kuvio 1.  Vapaa-aikanaan liikuntaa harrastavien osuus  (%) 30−59 -vuotiailla vuosina 1972-2012 eri tutkimusalueilla.    Kirjoittajat: Katja Borodulin Dosentti, THL  Pekka Jousilahti Tutkimusprofessori, THL    MänKvinnorN rra K relenN rra S volaxÅbo/Loil ingfors/VandaN rra Österbotten/KajanalandNorra K relenNorra SavolaxÅbo/LoimaaHels ngfors/VandaNorra Österbotten/KajanalandTHL • Forskning i korthet 14 • 2013     2 Katja Borodulin, Pekka JousilahtiDe mest betydande förändringarna i motionen på vägen till och från arbetet skedde före år 1992, då denna typ av motion minskade särskilt bland män (diagram 2). Under den senaste femårsperioden har situationen varit oför-ändrad bland både män och kvinnor. År 2012 rapporterade 12 procent av de 25–64-åriga männen och 18,4 procent av kvinnorna att de dagligen motione-rar minst 30 minuter på vägen till och från arbetet (tabell 1). Motion på vägen till och från arbetet var vanligast i huvudstadsregionen. Det visade sig att motion på vägen till och från arbetet med åldern blir ovanligare bland män och vanligare bland kvinnor. Bland män var motion på vägen till och från arbetet vanligast i gruppen med högutbildade, medan inga skillnader mellan utbildningsgrupperna kunde observeras bland kvinnor. Fysisk aktivitet på fritiden, på arbetet och på vägen till och från arbetet bland 25–64-åriga män och kvinnor år 2007 och 2012.Tabell 1.Män Kvinnor2007%2012%2007%2012%Motion på fritiden 77,1 79,9* 79,3 76,7*Motion på vägen till och från arbetet 12,0 12,0 18,1 18,4Fysisk belastning under arbetstid 61,3 57,9* 54,3 52,5Förändringen mellan åren är statistiskt signifikantAndelen 30–59-åringar som dagligen motionerar minst 30 minuter på vägen till och från arbetet efter undersökningsområde 1972–2012.Diagram 2.     Katja Borodulin, Pekka Jousilahti  Liikunta vapaa-ajalla, työssä ja työmatkalla 1972-2012           THL – Tutkimuksesta tiiviisti 5/2012            2                                Taulukko 1. Fyysinen aktiivisuus vapaa-ajalla, työmatkoilla ja työssä 25−64 -vuotiailla miehillä ja naisilla vuosina 2007 ja 2012. Miehet  Naiset 2007 2012  2007 2012 % %  % % Vapaa-ajan liikunta 77,1 79,9*  79,3 76,7*      Työmatkaliikunta 12,0 12,0  18,1 18,4      Työaikainen fyysinen kuormitus 61,3 57,9*  54,3 52,5 * Muutos vuosien välillä tilastollisesti merkitsevä        Työmatkaliikunnan merkittävimmät muutokset tapahtuivat ennen vuotta 1992, jolloin erityisesti miesten työmatkaliikunta väheni merkittävästi (kuvio 2).  Viimeisen viisivuotisen tarkastelujakson aikana sekä miesten että naisten työmatkaliikunta pysyi ennallaan. Vuonna 2012 25−64 -vuotiaista miehistä 12 % ja naisista 18,4 % raportoi päivittäistä työmatkaliikuntaa vähintään 30 mi-nuuttia (taulukko 1). Työmatkaliikunta oli yleisintä pääkaupunkiseudulla. Mies-ten työmatkaliikunta väheni ja naisten lisääntyi iän myötä. Miehillä työmatka-liikunta oli yleisintä korkeasti koulutetuilla, mutta naisilla koulutusryhmien välistä eroa ei havaittu.   051015202530354045501972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012%VuosiMiehetPohjois-KarjalaPohjois-SavoTurku/LoimaaHelsinki/VantaaPohjois-Pohjanmaa/Kainuu 051015202530354045501972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012%VuosiNaisetPohjois-KarjalaPohjois-SavoTurku/LoimaaHelsinki/VantaaPohjois-Pohjanmaa/Kainuu Kuvio 2.  Työmatkaliikuntaa vähintään 30 minuuttia päivässä raportoivien osuus 30−59 -vuotiailla vuosina 1972-2012 eri tutkimusalueilla.  MänKvinnorÅrÅrNorra K relenNorra S laxÅbo/LoimaaHelsingfors/VandaNorra Österbotten/KajanalandNorra KarelenNorra S laxÅbo/LoimaHelsingfors/V ndaNorra Österbotten/KajanalandTHL • Forskning i korthet 14 • 2013     3 Katja Borodulin, Pekka JousilahtiDen fysiska belastningen i arbetet har minskat alltsedan 1970-talet, och allt fler har ett fysiskt lättare och stillasittande arbete (diagram 3). År 2007 rap-porterade 61,3 procent av alla förvärvsarbetande män i åldern 25–64 år att de hade ett fysiskt aktivt arbete. År 2012 var andelen 57,9 procent (tabell 1). Bland kvinnorna var motsvarande andelar 54,3 och 52,5 procent. Stillasittan-de arbete var vanligare i den yngsta åldersgruppen än i de äldre åldersgrup-perna. När det gäller den fysiska belastningen i arbetet fanns det som väntat tydliga skillnader mellan utbildningsgrupperna: den fysiska belastningen i ar-betet var högst bland de lägst utbildade och lägst bland de högst utbildade.Andelen 30–59 åringar med ett fysiskt aktivt arbete efter  undersökningsområde 1972–2012. Diagram 3.Så genomfördes undersökningen THL genomför den nationella FINRISKI-undersökningen vart fem-te år. Forskningsserien syftar till att följa upp riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar och andra vanliga folksjukdomar och förändringarna i dessa riskfaktorer i Finland. Den 40-åriga undersökningen har sitt ursprung i grundforskningen för projektet Norra Karelen som gen-omfördes år 1972. Undersökningen inleddes år 1972–1977 i landskapen Norra Karelen och Norra Savolax. Nya områden har tagits med för att få en bredare geografisk täckning: Åbo och Loimaa stad och kranskom-munerna (sedan år 1982), Helsing-fors och Vanda stad (sedan år 1992) och landskapen Norra Österbotten och Kajanaland (sedan år 1997). Undersökningens befolkningsunder-lag har bestått av män och kvinnor i respektive område som valts ut genom stratifierat slumpmässigt ur-val ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Ålders-fördelningen bland de deltagande personerna var under de första åren 30–59 år och idag är den 25–74 år. Urvalsstorleken för den senaste nationella hälsoundersökningen FINRISKI 2012 var 9 905 personer, varav 6 424 personer (65 %) deltog i undersökningen. Urvalsstorleken och deltagaraktiviteten har varierat mellan olika år. Deltagarna inbjöds per brev att delta i en hälsogranskning och att fylla i ett frågeformulär. Med hjälp av fråge formuläret kartlades delta-garnas fysiska aktivitet på fritiden, på arbetet och på vägen till och från arbetet. Svarsalternativen var strukturerade och hade en ordnings-skala. På basis av svaren bildades variabler med två kategorier (aktiv, inaktiv). Personer som inte alls var fysiskt aktiva på fritiden betraktades som ”inaktiva på fritiden”. De som rapporterade att de dagligen motio-nerar sammanlagt minst 30 minuter på vägen till och från arbetet ingick i gruppen ”aktiva på vägen till och från arbetet”. Arbetstiden betrakta-des som inaktiv för de personer som sitter största delen av arbetsdagen. Förändringar i fysisk aktivitet har rapporterats i form av en tidstrend på 40 år för 30–59-åringar. Tids-trenderna är åldersstandardiserade. Dessutom är de jämförelser som gäller år 2007 och 2012 viktade efter befolkningsmängden.     Katja Borodulin, Pekka Jousilahti  Liikunta vapaa-ajalla, työssä ja työmatkalla 1972-2012           THL – Tutkimuksesta tiiviisti 5/2012            3                                Näin tutkimus tehtiin  THL toteuttaa kansallisen FINRIS-KI-tutkimuksen viiden vuoden välein. Tutkimussarjan tarkoituk-sena on e rata sydän- ja verisuo-nitauti n j  muiden yleisimpien kansantautien riskitekijätasoja ja niiden muutoksia Suomessa.    Tutkimuksen 40-vuotiset juuret ovat vuonna 1972 tehdyssä Poh-jois-Karjala projektin perustutki-muksessa. Tutkimus aloitettiin vuosina 1972-1977 Po jois-K rja-lan ja Pohjois-Savon maakunnissa. Uusia alueita on otettu mukaan paremman maantieteellisen kat-tavuuden saavuttamiseksi: Turun ja Loi aan k upungit sekä ympä-ryskunnat (vuodesta 1982), Hel-singin ja Vantaan kaupungit (vuo-desta 1992), sekä Pohjois-Pohjan-maan ja Kainuun maakunnat (vuodesta 1997).    Tutkimusväestönä ovat olleet kullakin alueella asuvat miehet ja naiset, jotka on poimittu ositetulla satunnaisotannalla väestörekiste-rikeskuksen Väestötietojärjestel-mästä. Tutkittavien ikäjakauma oli alkuvuosina 30-59 vuotta ja on nyky äivänä laajentunut 25−74 - vuotiaisiin.    Uusimm n kansallisen FINRISKI 2012 -terveystutkimuksen otosko-ko oli 9905 henkilöä ja heistä tut-kimukseen osallistui 6424 (65 %). Otoskoot ja osallistumisaktiivisuus ovat vaih elleet tutkimusvuo it-tain.  Tutkittavat kutsuttiin kirjeitse osallistuma n terveystarkastuk-seen ja täyttämään kyselylomake. Kyselylomakkeessa mitattiin va-paa-ajan, työmatkojen, ja työn aikaista fyysistä aktiivisuutta. Vastausvaihtoehdot olivat struktu-roituja ja järjestysasteikollisia. Näiden perusteella muodostettiin kaksiluokkaiset muuttujat (aktiivi-nen, inaktiivinen). Inaktiivisiksi vapaa-ajan liikkujiksi katsottiin henkilöt, jotka eivät vapaa-ajallaan rasittaneet itseään ruumiillisesti lainkaan. Työmatkallaan aktiivis-ten ryhmän muodostivat ne, jotk  raportoivat liikkuvansa työmat-koillansa vähintään 30 minuuttia päivässä, kun mukaan laskettiin meno- ja paluu atkat. Työaika määriteltiin i aktiiviseksi silloin kun työpäivä kului pääsääntöisesti istuen.   Liikunta-aktiivisuuden muutokset on raportoitu 40 vuoden aikatr n-dinä 30−59 -vuotiaille. Aikatrendit on ikävakioitu. Vuosien 2007 ja 2012 vertailut on lisäksi väestö-painotettu.   Työn fyysinen kuormittavuus on laskenut 70-luvulta lähtien ja yhä useampi tekee kevyempää istumatyötä (kuvio 3). Vuonna 2007 työssä käyvistä 25−64 -vuotiaista miehistä 61,3 % raportoi työnsä fyysisesti aktiiviseksi ja vuonna 2012 57,9 % (taulukko 1). Vastaavat luvut naisilla olivat 54,3 ja 52,5 %. Nuorin ikä-ryhmä oli vanhempia ikäryhmiä useammin istumatyössä. Koulutusryhmien väliset erot työ fyysisessä rasittavuudessa olivat odotetusti selkeitä: vähiten koulutettujen työ oli fyysisesti raskainta ja eniten koulutettujen keveintä.   01020304050607080901001972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012%VuosiMiehet Pohjois-KarjalaPohjois-SavoTurku/LoimaaHelsinki/VantaaPohjois-Pohjanmaa/Kainuu  01020304050607080901001972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012%VuosiNaisetPohjois-KarjalaPohjois-SavoTurku/LoimaaHelsinki/VantaaPohjois-Pohjanmaa/Kainuu Kuvio 3.  Työssää  fyysisesti kuormittuvien osuu  30−59 -vuotiailla vuosina 1972-2012 eri tutkimusalueilla.   MänKvinnorÅrÅrNorra KarelenNorra SavolaxÅbo/LoimaaHelsingfors/VandaNorra Österbotten/KajanalandNorra KarelenNorra SavolaxÅbo/LoimaaHelsingfors/VandaNorra Österbotten/KajanalandTHL • Forskning i korthet 14 • 2013     4 Katja Borodulin, Pekka JousilahtiSAMMANFATTNING Under de senaste 40 åren har befolkningen börjat motionera allt mer på fritiden, men de viktigaste förändringarna skedde redan på 1970- och 1980-talet. Även om förändringarna är små, har män börjat motionera något mer och kvinnor något mindre under de senaste fem åren. Ändå är cirka var femte finländare fysiskt totalt inaktiv på fritiden, vilket är en stor utmaning för det hälsofrämjande arbetet. Motion på fritiden har ett klart samband med åldern och utbildningsnivån: unga och högutbildade motionerar mest. På 1970- och 1980-talet började framför allt männen motionera mindre på vägen till och från arbetet, men efter det har förändringarna varit relativt små. Motion på vägen till och från arbetet är vanligare bland kvinnor och bland invånare i huvudstadsregionen. Motion på vägen till och från arbetet blir med åldern ovanligare bland män och vanligare bland kvinnor. Den fysiska belastningen i arbetet har minskat stadigt alltsedan 1970-ta-let och fortsätter att minska. Stillasittande arbete är vanligast i den yngsta åldersgruppen, dvs. bland 25–34-åringar. Den fysiska belastningen i arbetet är störst bland de lägst utbildade. Enligt hälsorekommendationerna om fysisk aktivitet ska man ägna sig åt antingen måttligt ansträngande motion 2 timmar 30 minuter per vecka eller mer ansträngande motion 1 timme 15 minuter per vecka så att man svettas. Det är också möjligt att nå den rekommenderade mängden motion genom en kombination av måttlig och mer ansträngande motion, men den fysiska aktiviteten ska då fördelas på flera dagar för att dagliga hälsofördelar ska kunna uppnås. Dessutom rekommenderas att man två gånger per vecka gör övningar som förbättrar muskelstyrkan och balansen. Även om det har blivit vanligare att motionera på fritiden, är befolkningen inte längre fysiskt lika aktiv på arbetet och på vägen till och från arbetet som tidigare. Om de förändringar som skett i den fysiska aktiviteten granskas utgående från dessa tre motionsformer är det klart att befolkningens totala fysiska aktivitet har minskat avsevärt. Bakom denna utveckling ligger tek-nologiska innovationer, allt från tvättmaskiner till nätbanker. Det faktum att bi-lismen och kontorsarbetet har ökat är sannolikt ändå de viktigaste orsakerna till att vardagsmotion inte längre är lika vanligt som tidigare. Med tanke på de förändringar som skett i de olika motionsformerna, mekaniseringen och den ökande bilismen är det viktigt att uppmuntra människor till en aktivare livsstil. Det finns inte bara ett enda fungerande recept för att främja motion, utan det viktiga är att hjälpa befolkningen att hitta lämpliga motionsformer genom att tillhandahålla en miljö som stödjer fysisk aktivitet, både på arbetet och på fritiden. De som arbetar med att främja motion ska också påminna om att fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter och upprätthåller funktionsförmå-gan hos äldre.LITTERATUR Borodulin K, Laatikainen T, Juolevi A, Jousilahti P. Thirty-year trends of physical activity in relation to age, calendar time and birth cohort in Finnish adults. Eur J Public Health. 2008;18(3):339–44. Hu G, Tuomilehto J, Silventoinen K, Barengo NC, Jousilahti P. The effects of physical activity and body mass index with cardiovascular, cancer and all cause mortality among 47,212 middle-aged Finnish men and women. Int J Obes 2005;29:894–902. Rekommendationen God medicinsk praxis. Motion. www.kaypahoito.fi. Referens till denna publikation:Borodulin K, Jouslahti P. Motion på fritiden, på arbetet och på vägen till och från arbetet 1972–2012. Forsk-ning i korthet 14, november 2013, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors. Institutet för hälsa och välfärd  PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors   Telefon +358 2952 46000 ISBN 978-952-302-139-6 (nät-publikation)ISSN 2323-5179 (nätpublikation)http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-139-6www.thl.fi/finriski

Motion på fritiden, på arbetet och på vägen till och från arbetet 1972-2012

http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/114873/URN_ISBN_978-952-302-139-6.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Motion på fritiden, på arbetet och på vägen till och från arbetet 1972-2012

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Julkari