Varje år kasseras stora mängder mat i Sverige. En viss mängd av det matavfall som uppstår kan inte undvikas eftersom ett livsmedels alla delar inte kan konsumeras och därför måste slängas vid matlagning. Trots detta kvarstår faktum att stora mängder mat kastas före användning på grund av att hantering och tillagning inte sker på ett fördelaktigt sätt.
I denna uppsats presenteras och analyseras två svenska kommuners system för avgiftsbeläggning inom området för matavfallshantering. Kommunerna har valt att implementera olika system. Gotlands kommun har valt att implementera en viktbaserad avfallstaxa medan Uppsala kommun istället tillämpar en fast avgift baserad på sopkärlets storlek. Inom ramen för uppsatsen utvärderas dessa två system utifrån ett kostnadseffektivt perspektiv. Den viktbaserade avfallstaxan ger upphov till ett scenario där hushåll föredrar att minska sina avfallsmängder så länge en sådan aktion ger en högre nytta i förhållande till hushållets kostnad. Med en fast avgift ges istället ett scenario där det ofta kan vara rationellt för hushållen att fylla kärl- och säck till bredden. I det långa loppet kan ett sådant agerande ge större avfallsmängder och därmed medföra negativ miljöpåverkan.
I uppsatsen behandlas också en situation där en privat aktör påverkar den mängd matavfall som genereras genom att erbjuda en marknadslösning, en matkasse. En matkasse kan med
stor sannolikhet minska den mängd matavfall som uppstår i ett hushåll om konceptet tillämpas frekvent, dock är det svårt att mäta den potentiella effekten. Aktioner från
myndigheter och privata aktörer kan således ha betydelse när det handlar om att påverka den avfallsmängd som genereras i ett samhälle. Slutligen beräknas och utvärderas hushållets kostnad per kilo matavfall som minskas vid tillämpningen av en matkasse. Detta för att jämföra matkassen med de kommunala system för matavfallshantering som tillämpas i respektive kommun.Every year a large amount of food is wasted in Sweden. It´s clear that a vast amount of the waste is inevitable due to the fact that every single piece of a grocery may not be consumed to a full extent. Even though this is true, food is wasted within households since it may not be handled and processed in a proper way.
In this paper different system implemented by two Swedish communities regarding how to apply fees on food waste is presented and analyzed. When Gotland community have chosen
to use a weight-based fee, Uppsala community on the other hand have decided on using a fee related to the size of the can where waste is disposed. In this paper the two systems are evaluated based on which one of them are most cost-effective. The weightbased fee creates a scenario were it is beneficial for a household to lower the amount of food waste as long this action brings a higher level of utility in relation to cost. With the fixed fee on the other hand it may be rational for a household to fill the can completely. In the long run the second scenario might cause a larger amount of food waste something that might have a negativt impact on the environment.
In this paper there´s also a paragraph that focuses on a solution when a private actor may have an impact on the amount food waste by contributing a service, in this case a grocery bag. This concept can lower the amount of food waste in a society if it´s used frequently, but it´s
difficult to estimate the potential effect. Actions from a government as well as a private party can have an impact on food waste that is utilized in a society. Finally the costs per kilo food waste reduced by using a concept as a grocey bag is calculated and evaluated. This is done in order to compare the grocery bag to the other systems implemented in the municipalities presented
