Alm, Martin

Danish

Tidsskrift.dk (Det Kongelige Bibliotek)

195AMERIKA, DANMARK OCH AMERIKANISERINGENSøren Hein Rasmussen & Rasmus Rosenørn (red.): Amerika i dansk kulturliv 1945-75, Odense: Syddansk Universitetsforlag 2010Nils Arne Sørensen (red.): Det amerikanske forbillede? Dansk erhvervsliv og USA, ca. 1920-1970, Odense: Syddansk Universitetsforlag 2011Dorthe Gert Simonsen & Iben Vyff (red.): Amerika og det gode liv. Materiel kultur i Skandinavien i 1950’erne og 1960’erne, Odense: Syddansk Universitetsforlag 2011 De tre antologierna är sprungna ur forskningsprojektet ”Amerikansk på dansk: Amerikaniseringsprocesser i Danmark 1945-1947”, inansierat av Forskningsrå-det for Kultur og Kommunikation, och ur en konferens vid Syddansk Universitet 2008, ”Amerikansk på dansk”. Många medverkande är historiker, men här före-kommer även litteraturvetare, konstvetare, ilmvetare, etnologer och andra. Fo-kus ligger på Danmark, även om Amerika og det gode liv också indrager Norge och Sverige.Artiklarna skildrar danska Amerikabilders och amerikanska förebilders roll för efterkrigskrigsdecenniernas kulturdebatt, 1960-talets protestsång, vecko-pressen, lanseringen av Fordbilar i Danmark, detaljhandelns förändring, de dans-ka socialdemokraternas världsbild, svensk raggarkultur, köksdesign och till och med danska kokböckers urval av recept samt mycket annat. NÅGRA VIKTIGA BEGREPPDe medverkande delar en grundläggande syn på amerikanisering som ett möte mellan olika kulturer, som inte heller själva är några monoliter. ”… ’[A]merikanisering’ handler om overførsel af amerikanske varer, viden, værdier og normer, teknologier, organisationsformer og institutioner til andre lande…”1 Detta är också den vanliga uppfattningen bland forskare idag. Mottagarkulturer-na lånar emellertid inte det amerikanska i oförändrad form utan anpassar det till egna traditioner och seder. Detta skiljer sig från två andra de initioner av ameri-kanisering som fortfarande förekommer i en del sammanhang. Dels har ameri-kanisering de inierats som en ”kulturimperialism” varigenom USA i kraft av sin 1 Nils Arne Sørensen: ”Det amerikanske forbillede?”, i Nils Arne Sørensen (red.): Det ameri-kanske forbillede? Dansk erhvervsliv og USA, ca. 1920-1970, Odense: Syddansk Universitets-forlag 2011, s. 9.196ekonomiska och politiska styrka påtvingar andra länder och samhällen sin egen kultur. För danskt vidkommande präglar denna uppfattning en äldre studie som Amerikanisering af dansk kulturliv i perio den 1945-58.2 Dels har amerikanisering identi ierats med mo dernisering som sådan; be nämningen ”amerikanisering” skulle vara uppkommen bara därför att USA varit det mo der naste landet i värl-den, där det moderna manifesterat sig tidigare än på andra håll. I det för sta fallet har amerikanisering betraktats som något negativt, i det senare oftast som något posi tivt eller åtminstone oundvikligt.Men forskningen har kommit att i högre grad än tidigare uppmärksamma att kulturens konsu menter tolkar och brukar den efter sina egna behov och intres-sen och ingalun da alltid på det sätt dess producenter avsett. Det är också få fors-kare idag som betraktar modernisering som något entydigt. Tvärtom har man vi-sat hur en mångfald moderniseringspro cesser påver kat samhäl len på olika sätt, frambragt va rierande reaktioner och myn nat ut i olikartade resultat. Inte heller amerika nisering behöver se likadan ut i olika samhäl len. Antologiartiklarna vi-sar också hur danskarna tillägnade sig amerikanska impulser selek tivt och do-mesti cerade dem, det vill säga förändrade deras kar aktär för att anpassa dem till sina egna för hållanden. Att amerikanisering betraktas som ett kulturmöte betyder dock inte att enig-heten bland forskarna är total; man är till exempel oense om hur stor makt par-terna har i detta möte. Medan Richard Pells betonat européernas frihet att själva välja ut och anpassa amerikanska lån, har Mel van El teren menat att de ras hand-lingsutrymme överskattats.3 Här ligger en av antologiartiklarnas största för-tjänster: de visar hur amerikanisering kunde se ut i enskilda fall, vem som drev på, vem som gjorde motstånd och vad resultatet blev. Ofta fanns inhemska ”ame-ricanizers”, danska aktörer som aktivt verkade för att införa amerikanska idéer eller metoder.4 Men aktörerna var inte nödvändigtvis danska; till exempel tvang Marshallplanen danskar na att förhålla sig till en mängd amerikanska initiativ.5 Konkreta historiska studier kan sätta ingret på hur in lytande, motstånd och anpassning skiftade från område till område på ett sätt som makroteorier om amerikanisering inte kan göra. Forskningens tyngdpunkt har legat på makronivå 2 Peter Knoop Christensen (red.): Amerikanisering af det danske kulturliv i perioden 1945-58, Ålborg: Ålborg Universitetsforlag 1983.3 Richard Pells: Not Like Us: How Europeans Have Loved, Hated, and Transformed American Culture Since World War II, New York: Basic Books 1997; Mel van Elteren: Americanism and Americanization: A Critical History of Domestic and Global In luence, Jefferson: McFarland & Co. 2006.4 Se t.ex. Kåre Ørum Andersen: ”FDB som amerikaniseringsagent i dansk detailhandel efter 1945”, i Det amerikanske forbillede?, s. 119.5 Sissel Bjerrum Fossat: ”Mekaniseringen af landbruget – mekanikplevver og djævelskab el-ler det moderne fa miliebrugs fremtid?”, s. 56-61; Marianne Rostgaard: ”Mrs. Consumer og fremvæksten af selvbetjeningsbutikker i Danmark”, s. 258; båda i Det amerikanske forbille-de?.197och på nationsnivå. Jag känner inte till många sådana här fallstudier från andra länder, åtminstone inte systematiskt sammanställda, och antologierna blir spän-nande inte minst därför.Amerikaniseringsbegreppet blir intressantast i förbindelse med begrepp som modernitet och globalisering, vilka också diskuteras i några bidrag. Ibland har begreppen amerikanisering och modernisering, som sagt var, identi ierats med varandra. Hans Hertel tycks också i sin artikel vilja sätta likhetstecken mellan ame rikanisering och ”det moderna”, vilket för honom framför allt är nedbrytning-en av klassdis tinktioner inom kulturlivet.6 Johs. Nørregard Frandsen skiljer dä-remot mellan ”ameri kanisering” och en mer generell ”modernise ring”, och Sissel Bjerrum Fossat vill också se amerika nisering som en speci ik form av modernise-ring. ”Amerikanisering er her et underbegreb til modernisering, der henviser til en ganske bestemt modernisering på et bestemt tidspunkt og et bestemt sted.”7 Det synes vara ett lovande sätt att närma sig ame rikanise ring som fenomen: som en form modernise ring kan men inte med nödvändig het be höver ta sig. Men man bör tillägga att varken amer ikanisering eller modernisering måste se ut på ett speciellt vis. Amerikanisering kan utgå från olika element av det ameri kanska som väljs ut för att se dan i olika form införli vas med skilda kontexter. Moderni-sering kan i sin tur utformas på varierande sätt; det kan innas många olika mo-derniteter. Författarna är inte helt tydliga med om de tänker sig många eller bara en form av modernitet.Det är idag vanligare att tala om globalisering än om amerikanisering, men rela tionen mellan de båda begreppen är ofta oklar. Det kan vara så att mer kul-turpåverkan än förr idag kommer från andra håll än USA. Men det torde ändå fortfarande i betydande utsträck ning vara amerikanska bilder, symbo ler och produkter som sprids genom globaliseringen. Ibland används ”globalisering” och ”amerikanisering” också närmast som synonymer.8 Det gör de emellertid inte hos Morten Bendix Andersen, som tangerar problemet när han i sitt bidrag frågar sig om den moderna reklamen är ett uttryck för amerikanisering eller för en he-mortslös globalitet. Dorthe Gert Simonsen och Iben Vyff berör också kort begrep-pen på ett principiellt plan.9 Det hade dock gärna fått utvecklas mer. Kanske kan 6 Hans Hertel: ”$torebror $am og den forbudne frugt”, i Søren Hein Rasmussen og Rasmus Rosenørn (red.): Amerika i dansk kulturliv, 1945-75, Odense: Syddansk Universitetsforlag 2010, s. 29f och 34.7 Fossat: ”Mekaniseringen af landbruget”, s. 52 (citat); Johs. Nørregaard Frandsen: ”Det lille hus på parcellen” i Dorthe Gert Simonsen & Iben Vyff (red.): Amerika og det gode liv. Materiel kultur i Skandinavien i 1950’erne og 1960’erne, Odense: Syd dansk Universitetsforlag 2011, s. 156 och 169ff.8 Se t.ex. Benjamin R. Barber: Jihad vs. McWorld: Terrorism’s Challenge to Democracy, London: Corgi Books 2003.9 Morten Bendix Andersen: ”Forbrugeren på sigtekornet”, i Sørensen Det amerikanske forebil-lede?, s. 294; Dorthe Gert Simonsen & Iben Vyff, ”Amerika og et gode liv”, i Simonsen & Vyff Amerika og det gode liv, s. 7.198amerikanisering här i analogi med sin relation till modernisering ses som en sär-skild, historiskt kontingent form av globalisering?Ett viktigt spörsmål rör amerikaniseringens eller globaliseringens gränser. Globalisering skildras ofta som uppkomsten av transnationella nätverk för sprid-ning av idéer, varor och praktiker tvärs över traditionella nations- och kultur-gränser. Även amerikanisering kopplas gärna till sådana nätverk, som till exem-pel antyds av titeln på den svenska antologin Networks of Americanization.10 Niels Kayser Nielsen påpekar emellertid i sin artikel om den begränsade amerikanska påverkan av dansk sport att nätverksteorier har svårt att hantera de gränser för kulturpåverkan som också inns.11Antologiernas styrka och bidrag till forskningen ligger alltså i empiriska ana-lyser av de konkreta samman hang vari amerikanska fenomen och idéer förmed-lats till Dan mark. Här belyses kulturen och dess förändringar i Danmark under en stor del av 1900-talet genom det danska samhällets förhållande till amerikansk kultur. Det vore dock givande med mer diskussion av förhållandet mellan ameri-kaniseringsbegreppet och begrepp som globalisering och modernisering. En tyd-ligare utredning härav kunde ha gjort analysresultaten ännu intressantare.VIDARE UPPGIFTER?Den större begreppsdiskussion jag efterlyste är svår att föra inom ramen för min-dre fallstudier. Därtill riskerar bredare trender att komma i skymundan i sådana studier. För att få syn på dessa större trender behöver blicken lyftas till en högre abstraktionsnivå. Här har makroteoretiska perspektiv något att tillföra, men det har även analyser på middle range-nivå. Hur var föreställningarna om det ameri-kanska organiserade på en mera övergripande dansk eller skandinavisk nivå, och hur förhöll de sig till andra föreställningar? Diskurser eller berättelser om USA har samspelat med föreställningar om Danmark. Det är sådana diskurser eller berättelser som dikterat hur en modernise ring kunde se ut och borde värderas och följaktligen också avgjort vad i det amerikanska som framstått som önsk-värt eller som hotande. Amerikaniseringen har kunnat an taga olika skepna der och framstå på olika sätt beroende på vilka föreställningar man gjort sig om det dan ska och om Dan marks framtid. Antologiartiklarna är väl också tänkta att ge bitar av större bilder eller berättelser om Danmark och det amerikanska.Ett ytterligare sätt att få grepp om större meningssammanhang kunde vara en längre tidslinje. Några artiklar innehåller bak grunder om mellankrigstidens och i något fall till och med 1800-talets och det tidiga 1900-talets danska Ameri-kabilder. Men någon utförligare presentation ges inte. Antolo giernas tidsavgräns-10 Rolf Lundén & Erik Åsard (red.): Networks of Americanization: Aspects of the American In lu-ence in Sweden, Uppsala: Uppsala universitet 1992.11 Niels Kayser Nielsen: ”Sport og amerikanisering indtil ca. 1975” i Rasmussen & Rosenørn Amerika i dansk kulturliv, s. 254.199ningar antyder snarast att amerikaniseringen före 1945 endast handlade om teknik och nä ringsliv, medan den på kulturens område först blev en kraft att räk-na med efter andra världs kriget. Men åtminstone amerikansk ilm och jazz var ju starkt närvarande från 1920-talet? Och var amerikaniseringen verkligen ett överspelat kapitel efter 1975? En diskussion av amerikanisering i ett längre tids-perspektiv kunde också anknyta till diskussionen om hur gammal som fenomen globaliseringen egentligen är.Man kunde även vinna ett och annat på en jämförelse mellan olika länder. Det inns ett lertal nationella studier om Amerikabilder och amerikanisering i euro-peiska länder, varför underlag för internationella komparationer inte saknas. Den tredje volymen antyder ju också att det kan innas fördelar med utblickar mot an-dra länder.Uta G. Poiger har dessutom en poäng när hon framhåller vikten av att inte fo-kusera uteslutande på USA utan även ta andra ”andra” i betraktande.12 Flera av antologibidragen nämner att Sverige, Storbritannien och Tysk land också ofta tjä-nade som förebilder eller jämförelsepunkter, och många amerikanska im pulser förmedlades till Danmark via dessa länder. Detta är särskilt intressant eftersom man kan förmoda att impulserna då redan anpassats och föränd rats i de länder-na. En studie av vilken roll dessa ”andra” spelade för Danmark skulle kanske kun-na belysa såväl förändringar som kontinuiteter i dansk omvärldsorientering.Avslutningsvis kan sägas att amerikanisering och Amerikabilder bör stude-ras både därför att de faktiskt påverkat dansk kultur och samhälls liv och därför att de fungerat som uttryck och katalysatorer för förhoppningar, räds lor, attrak-tioner och aversioner i danskt medvetande. Genom dem får vi kännedom om vik-tiga sidor av dansk social och kulturell förändring under 1900-talet och om sam-hällets självbild och framtids förväntningar. De antologier som står i centrum för mina re lektioner här innehåller många utmärkta studier som ger värdefulla bi-drag till vår kunskap om och förståelse av Danmarks amerikanisering, samtidigt som det inns mer man kunde göra för att få en bättre bild av de större samman-hangen. Både små fallstudier och större överblickar behövs.M A R T I N A L M A DJ U N K T,  PH . D.I NS T I T U T F OR K U LT U R O G S A M F U N DA A R H US U N I V E R S I T E T12 Uta G. Poiger: ”Americanization and Multidirectional Citation in the Cold War”, i Simonsen & Vyff Amerika og det gode liv, s. 35 och 40.

AMERIKA, DANMARK OCH AMERIKANISERINGEN Søren Hein Rasmussen & Rasmus Rosenørn (red.): Amerika i dansk kulturliv 1945- 75, Odense: Syddansk Universitetsforlag 2010

https://tidsskrift.dk/temp/article/download/24409/21386

AMERIKA, DANMARK OCH AMERIKANISERINGEN Søren Hein Rasmussen & Rasmus Rosenørn (red.): Amerika i dansk kulturliv 1945- 75, Odense: Syddansk Universitetsforlag 2010

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Tidsskrift.dk (Det Kongelige Bibliotek)