[Der findes ikke resumé til denne artikel

Arkhammar, Britt-Marie

Danish

Tidsskrift.dk (Det Kongelige Bibliotek)

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Nordspråk 1985 Britt-Marie Arkhammar Sprog i Norden, 1986, s. 108-110 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive © Nordisk språksekretariat Betingelser for brug af denne artikel Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt: • Citatet skal være i overensstemmelse med „god skik“• Der må kun citeres „i det omfang, som betinges af formålet“• Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger.Søgbarhed Artiklerne i de ældre numre af Sprog i Norden (1970-2004) er skannet og OCR-behandlet. OCR står for ’optical character recognition’ og kan ved tegngenkendelse konvertere et billede til tekst. Dermed kan man søge i teksten. Imidlertid kan der opstå fejl i tegngenkendelsen, og når man søger på fx navne, skal man være forberedt på at søgningen ikke er 100 % pålidelig. Nordspråk 1985 Av Britt-Marie Arkhammar Nordspråk är de nordiska modersmålslärarföreningarnas samar-betsorgan och den sammanslutning där också de lärare som undervisar i nordiska språk 'som främmande språk' ingår. Nord-språkssamarbetet har som mål att förbättra och utveckla grann-språksundervisningen i Norden. Man vill sprida kännedom om de nordiska ländernas kultur, förmedla kunskap, informera för att stimulera till positiv grannskapskänsla. Nordspråk har ett välfungerande samarbete med Nordiska mi-nisterrådet och dess institutioner, och som en följd härav har Nordspråks sommarkurs sedan år 1984 understötts av ett anslag från Ministerrådets fasta kursbudget. Då Nordspråk har sitt årliga sammanträde är ämnet för som-markursen och ramarna för uppläggningen ett viktigt ärende. För övrigt är mötet det forum där representanter för modersmålslä-rarföreningarnas styrelser utbyter information om agerande i sitt lands utbildningsfrågor, om kursaktiviteter och om publika-tionsverksamhet. Man utbyter skrifter, böcker, prov. Beträffande nordspråkkursen ansvarar sedan en arbetsgrupp på fyra personer för definitiv utformning av kursrubrik, kursbeskrivning, kontakt-ande av föreläsare och kursveckans uppläggning. Ett viktigt in-slag på en samnordisk kurs är också den sociala samvaron och de möjligheter som ges inom kursens ram att få inblick i kulturliv, bli bekant med lärarkolleger, erfara samarbete över gränser m.m. Årets kurs hölls i Vågans folkhögskola i Kabelvåg på Lofoten. Ämnet var Språkliga uppväxtvillkor i Norden under 1980-talet, och tonvikten hade lagts på språk och språkutveckling samt fak-torer i miljön som påverkar detta. Inledningsföreläsningen över kursens tema hölls av Geirr Wiggen, medan Ola Stavseng som sociolog inriktade sig på ungdomskulturen och de språkliga upp-växtvillkoren. Föreläsarna representerade inte bara värdlandet, 108 utan alla de nordiska länderna bidrog med forskare som såg ämnet från sin speciella synvinkel. J6n R. Gunnarsson från Island behandlade barns språkliga utveckling, svensken Tor G. Hultman rapporterade om sin forskning kring språk och kön i skolan, medan dansken Erik Sk0tt Andersen talade om språk och kreati-vitet och Björn-Erik Mattsson - dataspecialist från Finland -föreläste om ADB och modersmålet. Sommarkursen 1986 har arbetsnamnet "Tradition och förnyel-se i litteraturundervisningen. Att uppleva litteratur i skolan". Kursen ska handla om skönlitteraturens och litteraturpedagogi-kens roll i utvecklingsprocessen genom olika skolformer. Kursvärd blir Island och förläggningsort blir Laugarvatn. Kultursekretariatet har också beviljat medel till en konferens om "komparativ analyse av eksamensoppgåver och tilsvarande i grunnskolen". Arbetsgrupper bestående av fackexperter och er-farna lärare har bildats som var och en i sitt hemland har till uppgift att förbereda konferensen, som skall hållas under våren 1986. I förlängningen av det arbetet ser Nordspråk naturligtvis fram mot en liknande om gymnasieuppgifterna i Norden. Ett av Nordspråks viktiga samarbetsprojekt med Nordisk språksekretariat och Nordiska språk- och informationscentret av-slutades den 30 november 1985, då arbetsgruppen som har utrett grannspråksundervisningens ställning på det gymnasiala stadiet i Norden överlämnade sin rapport till Nordiska ministerrådet. Rapporten är en fyllig utredning av både den grannspråksun-dervisning som bedrivs innanför modersmålsundervisningen och den som ges som främmande språk. Här utreds grannspråksun-dervisningens status i gymnasiernas och yrkesskolornas läropla-ner, lärarnas grundutbildning och kompetens, utbudet av lärome-del och AV-medel, möjligheterna till fortbildning i grannspråks-undervisning. Rapporten är inte enbart deskriptiv, där ges också nordiska och nationella förslag till en förbättrad grannspråksun-dervisning. De berör grannspråkens ställning vid universiteten och i läroplanerna, förslag till pedagogiskt utvecklingsarbete, intensifierad fortbildning i grannspråksundervisning och ett fler-tal förslag till satsningar inom läromedelssektorn. Vid Nordspråks möte i Köpenhamn hösten 1985 konstaterades att det i samtliga länder föreligger ett behov att utveckla ski:ivan-det i modersmålet genom samtliga stadier. Representanterna från 109 de olika modersmålslärarföreningarnas styrelser skulle verka för en sådan utveckling i sina länder, men man ska också undersöka om bilaterala eller samnordiska seminarier och kurser kan ordnas i ämnet. 110 

Nordspråk 1985

https://tidsskrift.dk/sin/article/download/17623/15358

Nordspråk 1985

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Tidsskrift.dk (Det Kongelige Bibliotek)