anställda inom Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF). Syftet med uppsatsen är att
undersöka hur samverkan fungerar utifrån tre fokusområden; kommunikation, roller och
ansvarsfördelning samt delaktighet och samverkan. För att uppnå syftet med uppsatsen
ställdes följande frågor; ”Hur fungerar kommunikationen inom RKUF?”, ”Hur tydlig är rolloch
ansvarsfördelningen för frivilliga och anställda inom RKUF?”, I vilken utsträckning är
frivilliga och anställda delaktiga i organisationens planering, arbete och beslut?”, ”Vad är den
generella uppfattningen om hur samverkan och samhörighet fungerar inom RKUF?”. Studien
genomfördes med hjälp av kvantitativ metod. Då organisationen är stor och
organisationsdelarna är utspridda över hela landet ansåg vi att en internetbaserad
enkätundersökning var mest lämplig. Enkäten utformades utifrån tre fokusområden och
genom en kombination av strukturerade och öppna frågor fick vi fram generaliserbara
attityder och åsikter från vår urvalsgrupp. Resultaten analyserades sedan utifrån teorier kring
kommunikation, roller, delaktighet och samverkan. Detta jämfördes med tidigare forskning
kring ideell verksamhet från framförallt Christer Leopold.
Resultaten av undersökningen visade att kommunikationen inom RKUF överlag fungerar bra
men att förbättringsområdena främst handlar om ett behov av ökad tydlighet och förståelse för
vad kommunikationen innebär. Frivilliga och anställda saknar riktlinjer för
kommunikationsvägar och kanaler. E-post är det vanligaste sättet att kommunicera men
skapar en del brister i kommunikationen. Geografiska och tidsmässiga skillnader i arbetet hos
frivilliga och anställda gör att de behöver komma överens om hur, när och var de ska
kommunicera med varandra. Resultaten visar också på att hemsidan inte fungerar ur ett
kommunikativt syfte. Vad gäller roller och ansvarsfördelning har många av respondenterna
god kännedom om hur RKUF:s organisationsstruktur ser ut men inte vad varje del har för
funktion. Resultaten visar även en koppling mellan kännedom om och förtroende för de olika
organisationsdelarna. Ju bättre kännedom som finns för en organisationsdel desto större blir
förtroendet för hur människorna i den utför sina uppgifter. Slutligen visar resultaten att en klar
majoritet av studiens deltagare i hög grad kan påverka sin arbetssituation och driva egna
frågor.
Avslutningsvis kopplas studiens resultat till större samhälleliga effekter av ideella
organisationers arbete. Vi diskuterar organisationernas sätt att möta nya omvärldskrav och
möjlighet till effektivitet och utveckling. Slutligen poängteras betydelsen av en utökad
forskning av ideell verksamhet
