Bakgrund och problem: De nya byråjävsbestämmelserna innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, även kallat kombiuppdrag. Byråjävsbestämmelserna träder i kraft 2007-01-01 och det råder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyråerna. Innebär det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna. Vi vill redogöra för hur revisionsbyråerna planerar att anpassa verksamhetsstrukturen till de nya bestämmelserna och identifiera eventuella skillnader dem emellan. Vidare vill vi analysera vad anpassningarna betyder för revisionsbyråerna samt urskilja för- och nackdelar. Slutligen vill vi kunna ge rekommendationer för vad vi anser är bra anpassningar till byråjävsbestämmelserna. Avgränsningar: Då de nya byråjävsbestämmelserna endast är aktuella i Sverige kommer studien avgränsas till revisionsbyråer i Sverige. Av tids och kostnadsskäl är studien avgränsad till revisionsbyråer i Göteborgsområdet. Vidare för att kunna dra slutsatser har vi valt att fokusera på större byråer då de har flest klienter som drabbas av de nya bestämmelserna. Metod: Studien har ett abduktivt vetenskapligt förhållningssätt och en kvalitativ metodansats har tillämpats. Personliga intervjuer med tre revisionsbyråer har genomförts; Ernst & Young, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Lindebergs Grant Thornton. Respondenterna vid revisionsbyråerna har varit insatta i byråjävsbestämmelserna och byråns verksamhetsstruktur. Resultat & Slutsatser: Effekterna av de nya byråjävsbestämmelserna var mindre än vad vi förväntade för revisionsbyråerna eftersom kombiuppdrag inte utförs i stor mån för de klienter som omfattas av byråjävsbestämmelserna. Vidare identifierades utbildning av klient, för att låta klienten utföra de delar av kombiuppdraget som revisionsbyråer inte längre får utföra, som den mest lämpliga åtgärden för anpassning till byråjävsbestämmelserna. Förslag till fortsatt forskning: En studie efter ikraftträdandet av byråjävsbestämmelserna är av intresse då denna studie är genomförd innan ikraftträdandet. Vidare skulle en liknande studie av små revisionsbyråers verksamhetsstruktur vara intressant för jämförelse revisionsbyråer emellan. Då vår studie är avgränsad till ett storstadsområde skulle en liknande studie av revisionsbyråers verksamhetsstruktur på mindre orter vara intressant
