Mångbruk utgör en viktig del i den nationella och småländska skogsstrategin från 2018. I policydokumenten står att läsa hur skogen bär på en mångfald av värden som har förmåga att bidra till ekonomisk tillväxt, biologisk mångfald, sysselsättning, landsbygdsutveckling och allmännytta. Syftet med studien är att undersöka vilka värden som mångbrukare tillskriver mångbruk och hur deras föreställningar kan förstås i relation till den nationella och småländska skogsstrategin från 2018. Empirin från intervjuerna analyseras i relation till teorin om risksamhället, varpå identitet, ontologisk trygghet och handlingsutrymme används som analytiska begrepp. Fem empiriska teman utkristalliserades där denna studie visar hur mångbruk kan beskrivas som; i) ett sätt att leva ii) en form av riskhantering iii) samhällsnytta iv) en motkulturell protest och kritik mot specialisering och v) ett entreprenörskap. I anknytning till dessa fem teman diskuteras hur mångbruk framställs i den nationella och regionala skogsstatrategin. Denna studie visar att strategierna främst framhäver mångbrukets förmåga att generera sociala värden medan mångbrukarna själva betonar vikten av att bruka skogsfastigheten på ett sätt som främjar helheten och en mångfald av värden. Studien visar också att mångbruket har god förmåga att bidra med landsbygdsutveckling i samband med dess förmåga att generera arbetstillfällen på glesbygden. Avslutningsvis förs en diskussion som rör mångbrukets ökade exponering i media och hur en vidare definition av mångbruk skulle kunna generera och leverera fler samhällsvärden utöver de som nämns i skogsstrategierna.Multiple-use forestry constitutes an important part of the national and regional forest policies from 2018. The policy documents state how the forest features a variety of values that have the ability to contribute to economic growth, biodiversity, employment, rural development and various forms of benefits for the public. The purpose of this study is to examine, through interviews, the ascribed values of multiple-use forestry based on the forest practitioners’ own perspectives and to discuss them in relation to how multiple-use forestry is portrayed in the forest policies. The empirical data from the interviews are analyzed in relation to the theory of the risk society, and the analytical concepts of identity, ontological security and discretionary power. Five empirical themes emerge from the study where multiple-use forestry is emphasized as being valuable in terms of contributing to peoples’ lifestyle and risk management. Furthermore, multiple-forestry can be seen as a form of counterculture against specialization but as well as a form entrepreneurship that aims to contribute with broader social benefits for the common good. In connection to these five themes, it is then analyzed how multiple-use forestry is depicted in forest policy. In the forest policy multiple forestry is generally depicted as valuable for social values whereas forest practitioners’ generally emphasize the wholeness of managing a forest farm which could generate far more values. This study also suggests that multiple-forestry can be crucial to rural development since it has a good ability to generate employment in rural areas. Finally, there is a discussion concerning multiple-use forestry’s increased media exposure, and how a wider definition of multiple-use forestry could generate additional values to those mentioned in the forest policies
