Bergenius, Michaela

Gårdmark, Anna

Kuikka, Sakari

Mäntyniemi, Samu

Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto

16 Fiskerit idskrif t för Finland 2 • 2012Låt kunskap styra beräkningar av mängden fisk i havetText:  Anna Gårdmark och Mikaela Bergenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Samu Mäntyniemi och Sakari Kuikka, Helsingfors universitetHur mycket fisk finns det i havet? Det är den grundläggande frågan som fiskeriför-valtning behöver svar på. Eftersom det inte går att se och räkna all fisk, försöker fiskeribiologer beräkna hur mycket fisk det finns utifrån sådant som går att räkna, som till exempel mängden fisk som fångas. Men uppskattningar av hur mycket fisk som finns i havet kan bara bli så bra som de data och beräkningsmodeller som används. Därför utvecklas nu nya modeller i ett internationellt forskningsprojekt.Fiskeribiologer räknar med hjälp av matema-tiska modeller ut hur mycket fisk det sanno-likt finns i havet, utifrån mängden fisk som fång-ats. Modellerna som används utgår alltså främst från fångstdata. Problemet är att man därmed går miste om en mängd annan kunskap som skulle kunna användas för att ge en bättre uppfattning om fiskbeståndens storlek. Det behövs därför nya metoder, som kan ta tillvara sådan annan kun-Foto: Malin Lönnroth, CFF17Fiskerit idskrif t för Finland 2 • 2012skap när man beräknar hur mycket fisk det finns i havet.Det här arbetar det EU-finansierade forsknings-projektet ECOKNOWS med. Målet är att utveck-la nya beräkningsmodeller, som drar nytta av så mycket biologisk och teknisk kunskap kring be-stånden och fisket som möjligt, och som ger bättre beslutsunderlag för fiskeriförvaltning.SannolikhetskalkylerUtgångspunkten för de nya metoderna är just or-det sannolikt. Vi kan aldrig säkert veta hur myck-et fisk det finns, men vi kan beräkna hur sanno-likt det är att olika mängder fisk finns. Trots det så beräknas oftast inga sannolikheter i traditionella fiskberäkningsmodeller, utan man antar att alla data reflekterar sådant som vi säkert vet. Slutre-sultatet från sådana beräkningar är ett enda värde på mängden fisk i havet, utan någon information om hur sannolik den mängden fisk är. Man bort-ser alltså från osäkerheter i data som uppstår dels på grund av mätfel, men också på grund av natur-lig variation i biologiska processer. Det finns metoder som tar hänsyn till biolo-gisk variation och osäkerheter i data. Metoder som dessutom kan beräkna hur sannolika olika mängder fisk är i havet. Dessa så kallade Bayesi-anska populationsmodeller utvecklas inom forsk-ningsprojektet ECOKNOWS. Modellerna bygger på Bayesiansk statistik och ger ytterligare en för-del: en möjlighet att kombinera fiskeridata med befintlig kunskap.Fiskberäkningar från kunskap och dataFiskberäkningar gjorda med traditionella statis-tiska metoder utgår ifrån att all väsentlig kun-skap om ett fiskbestånd finns i de data, t ex fångst-mängderna, som samlats in just för att användas i beräkningarna. Ofta finns det mycket mer kun-skap om ett fiskbestånd. Till exempel finns det ofta forskning på beståndet eller arten, fiskerida-ta från närliggande bestånd av samma eller lik-nande arter, och mycket kunskap om beståndet hos fiskare.  Det är denna typ av kunskap som tas tillvara i modellerna inom ECOKNOWS. De Bayesianska metoderna gör det möjligt att kom-binera sådan kunskap (så kallad prior knowledge på engelska) med insamlade fiskeridata. Båda ty-perna av information används sedan för att be-räkna mängden fisk i ett bestånd, och hur sanno-lik den är.Mer beslutsunderlag för förvaltningInformation om hur sannolika olika mängder fisk i ett bestånd är ger en bättre grund för att fatta beslut kring fisket, , som t ex tillåtna fångstmäng-FÖRVALTNING FÖR HÅLLBART NYTTJANDEMålet för EU:s nuvarande fiskeripolitik är störs-ta möjliga fångster enligt principen om hållbart nyttjande (maximum sustainable yield, MSY). Detta beslut grundar sig på en deklaration som EU och medlemsländerna undertecknade i samband med den så kallade Johannesburgde-klarationen år 2002. Tanken med MSY-principen är att fiska på en nivå som på lång sikt maximerar fångsterna av ett bestånd, samtidigt som dess fortlevnad tryggas. I teorin kan man räkna ut denna fiskenivå för enskilda bestånd, om man antar att alla andra förhållanden som påverkar beståndet är kon-stanta. Men i verkligheten påverkas förstås ett fiskbestånd - och därmed vilket fisketryck som är hållbart - både av föränderliga miljöförhål-landen och av andra arter såsom rovfiskar eller konkurrenter om föda.Metoderna som utvecklas i projektet ECOKNOWS gör det möjligt att ta hänsyn till sådan naturlig variation i beräkningar av  vilka fisketryck som ger maximala hållbara fångster (MSY). Med dessa nya metoder kan vi också beräkna hur sannolikt det är att olika nivåer på fisketryck leder till MSY. Ytterligare en fördel som kan förbättra beräkningarna av MSY-nivå-er är att data från beståndet kombineras i be-räkningsmodellerna med annan kunskap, såsom tidigare forskning på beståndet eller arten och fiskeridata från närliggande bestånd av samma eller liknande arter. Genom att utveckla dessa metoder för flera fiskbestånd i Europa bidrar ECOKNOWS till att förbättra beslutsunderlagen för en ekosys-tembaserad fiskeriförvaltning.18 Fiskerit idskrif t för Finland 2 • 2012der, än bara ett enskilt värde på mängden fisk, utan information om hur trolig den mängden är. Syftet med forskningsprojektet ECOKNOWS är att förbättra beslutsunderlaget för EUs fiskeri-förvaltning, genom att utveckla Bayesianska be-räkningsmodeller för en rad fisk- och skaldjurs-bestånd i Europa (se faktaruta). Tanken är att de nya modellerna på sikt skall användas inom In-ternationella Havsforskningsrådets (ICES) arbete med årliga analyser och rådgivning som används i EU:s fiskeriförvaltning.Ny modell för BottenhavsströmmingStrömming i Bottenhavet är ett av bestånden som ingår i projektet, där Kustlaboratoriet vid Sveri-ges lantbruksuniversitet (SLU) leder arbetet med att utveckla modellen. Forskningen bedrivs till-sammans med Helsingfors universitet och Fin-ska Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och i nära samarbete med ICES. Målet är en modell där vi tar hänsyn till inte bara fisket, utan även annan eko-logisk kunskap. Som till exempel att gråsälar äter strömming och att vattentemperatur och mäng-den djurplankton som föda påverkar strömming-ens överlevnad och tillväxt. Arbetet kommer att ECOKNOWS- EFFECTIVE uSE OF ECOSYSTEm AND BIOLOGICAL KNOWLEDGE IN FISHERIESECOKNOWS är ett forskningsprojekt finansie-rat av EU som pågår fram till 2014. Forskningen genomförs av 13 partners. Projek-tet leds av Helsingfors universitet och från Sve-rige ingår Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nya fiskberäkningsmodeller, som kombinerar befintlig biologisk kunskap med fiskeridata, ut-vecklas för sill/strömming, lax, ansjovis, kummel och räka, samt småskaliga blandfisken i Medel-havet och Östersjön. Mer information: ecoknows.eu.ge oss en bättre uppfattning om strömmingsbe-ståndets tillstånd, och ge underlag för en förvalt-ning som tar bättre hänsyn till kunskap om hur arter påverkar varandra i ekosystemet. Boknyheter från CentralförbundetFiskerilagstiftningen 2012Ny uppdaterad upplaga av Fiskerilagstiftningen kommer ur  tryck i maj! Innehåller bland annat alla nya fiskeövervakningsparagrafer och senaste bestämmelser om märkning av fasta och stående redskap.Bongaa 50+ fisuaEn bok om den nya fiskbongningshobbyn som strandat i Finland. Boken inleds med information om hur och var man ska fiska för att kunna bonga så många arter som möjligt och avslutas med underhållande berättelser om fisket efter 50 + fiskarter. Varvat med recept och annorlunda information om våra fiskar. På finska, 100 sidor.

Låt kunskap styra beräkningar av mängden fisk i havet

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto