Vem är jag, vem är vi, vem är vem i vårt land? : Kontextens betydelse för gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige

Abstract

Using primarily Social Identity Theory [SIT] and sociolinguistic theories this research focuses on identification with language groups and intergroup bias on stereotypic traits among nationwide representative samples of Swedish and Finnish speakers in Finland and Sweden (N = 2479). This article based dissertation examines the relative importance of local ethnolinguistic vitality, the individual s network of linguistic contacts and perceived language competence for ethnolinguistic identity among Swedish-speaking minority members in Finland, explores multiple identification with two language groups and studies the importance of ethnolinguistic factors and group identity for intergroup bias. The Finnish and Swedish minority and majority groups in Finland and Sweden are compared when examining the effects of group size, group status and trait valence on intergroup bias and stereotype content and the degree to which stereotypes of these language groups are found to be consensual. Results indicate that there is only a weak impact of local ethnolinguistic vitality on ethnolinguistic identity among Swedish-speaking Finns, while a predominantly Finnish network of linguistic contacts and perceived L2 competence (Finnish) increase identification with Finnish-speakers and bilinguals. Perceived L2 competence does not subtract from identification with Swedish-speaking Finns. Thus, these minority members have multiple ethnolinguistic identities characterized by an additive rather than subtractive pattern; to varying degrees they see themselves as Swedish-speaking, bilingual and Finnish-speaking as well as nationally Finnish. Low local ethnolinguistic vitality, a more Swedish network of language contacts and strong ingroup identification predict intergroup bias, while a strong national identity is associated with less intergroup bias. Minority members in both countries also show more intergroup bias than majority members regardless of trait valence, while the effects of group status are more ambiguous. Group size also influences dimensions of stereotype content and a consensual view was found across the two countries regarding which stereotypes are typical of which language group. These findings from representative samples of natural groups corroborate some findings from experimental studies but they also question the ability of SIT to elucidate the complex multiple identities found in multilingual societies, suggesting that our understanding of these identities may be enhanced by applying a wider range of theories within cross-cultural and social psychology on acculturation and common ingroups. Furthermore, the results demonstrate the necessity to acknowledge contextual factors like group size, group status, group history, ideology and other aspects of the sociolinguistic environment when studying group identification and stereotypes in natural groups.Utifrån teorin om social identitet [SIT] och sociolingvistiska teorier fokuserar avhandlingen på identifikation med språkgrupper och på tendensen till partiskhet (dvs. att favorisera den egna gruppen och/eller nedvärdera utgruppen) i ett riksomfattande representativt urval av svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige (N = 2479). ---- I avhandlingen som består av fyra artiklar och ett sammandrag studeras vilken betydelse lokala skillnader i etnolingvistisk vitalitet (dvs. andelen svenskspråkiga på hemorten), individens språkkontakter och språkkunskaper har för minoritetsmedlemmars (finlandssvenskarnas) språkgruppsidentifikation, samt i vilken mån denna identifikation är multipel. Ovan nämnda sociolingvistiska faktorers samt gruppidentifikationens betydelse för tendensen till partiskhet undersöks likaså inom ramen för den finlandssvenska minoriteten. Genom att jämföra de svensk- och finskspråkiga minoritets- och majoritetsgrupperna i Finland och Sverige besvaras frågor om vilken betydelse gruppens storlek, gruppens status och valören på de drag som tillskrivs grupperna har för tendensen till partiskhet och för innehållet i stereotypier samt i vilken mån det råder en konsensus kring stereotypierna som tillskrivs de aktuella språkgrupperna. Resultaten antyder endast ett svagt samband mellan den lokala etnolingvistiska vitaliteten och den etnolingvistiska identiteten, medan ett mer finskspråkigt kontaktnätverk och högre subjektiva kunskaper i finska har samband med en starkare identifikation som två- och finskspråkig. Högre subjektiva kunskaper i finska minskar inte identifikationen som finlandssvensk. Studien visar sålunda att finlandssvenskarna har en multipel etnolingvistisk identitet som karaktäriseras av ett additivt snarare än ett subtraktivt mönster: de identifierar sig starkt som finlandssvenskar och i varierande grad samtidigt som två- och/eller finskspråkiga samt som finländare. En lägre lokal etnolingvistisk vitalitet, ett mer svenskspråkigt nätverk för språkkontakter och en stark identifikation som finlandssvensk ökar tendensen till partiskhet, medan en stark identifikation som finländare har samband med lägre partiskhet. Studien visar också att minoritetsmedlemmarna i bägge länderna visar mera partiskhet än majoritetsmedlemmarna oberoende av valören på de drag som tillskrivs grupperna, medan effekten av gruppens status är mer mångtydig. Gruppens storlek påverkar också innehållet i stereotypierna och en viss konsensus tycks råda beträffande vilka stereotypier som i högre grad kännetecknar respektive språkgrupp. Resultaten från dessa studier med ett representativt urval av naturliga grupper bekräftar vissa tidigare resultat från experimentella studier, men ifrågasätter också SITs förmåga att beskriva och förklara de multipla identifikationer som framträder i dagens mångkulturella samhällen. Avhandlingen framhåller att förståelsen av dessa identiteter kunde ökas med hjälp av teorier om ackulturation och gemensamma ingrupper ur tvärkulturell (social-)psykologi. Avhandlingen visar också att kontextuella faktorer som gruppstorlek, gruppstatus, gruppers historia, ideologi och andra aspekter i den sociolingvistiska miljön bör beaktas när gruppidentifikation och stereotypier studeras i naturliga grupper