Uusintaväkivallan ja kuolleisuuden riskitekijät

Abstract

Acts of violence lays a great burden on humankind. The negative effects of violence could be relieved by accurate prediction of violent recidivism. However, prediction of violence has been considered an inexact science hampered by scare knowledge of its causes. The study at hand examines risk factors of violent reconvictions and mortality among 242 Finnish male violent offenders exhibiting severe alcoholism and severe externalizing personality disorders. The violent offenders were recruited during a court-ordered 2-month inpatient mental status examination between 1990—1998. Controls were 1210 individuals matched by sex-, age-, and place of birth. After a 9-year non-incarcerated follow-up criminal register and mortality data were obtained from national registers. Risk analyses were applied to estimate odds and relative risk for recidivism and mortality. Risk variables that were included in the analyses were antisocial personality disorder (ASPD), borderline personality disorder (BPD), a comorbidity of ASPD and BPD, childhood adversities, alcohol consumption, age, and monoamine oxidase A (MAOA) genotype. In addition to risk analyses, temperament dimensions (Tridimensional Personality Questionnaire [TPQ]) were assessed. The prevalence of recidivistic acts of violence (32%) and mortality (16%) was high among the offenders. Severe personality disorders and childhood adversities increased the risk for recidivism and mortality both among offenders (OR 2.0–10.4) and in comparison between offenders and controls (RR 4.3–53.0). Offenders having BPD and a history of childhood maltreatment emerged as a group with a particularly poor prognosis. MAOA altered the effects of alcohol consumption and ageing. Alcohol consumption (+2.3%) and age (–7.3%) showed significant effects on the risk for violent reconvictions among the high activity MAOA (MAOA-H) offenders, but not among the low activity MAOA (MAOA-L) offenders. The offenders featured temperament dimensions of high novelty seeking, high harm avoidance, and low reward dependence matching Cloninger’s definition of explosive personality. The fact that the risk for recidivistic acts of violence and mortality accumulated into clearly defined subgroups supports future efforts to provide for evidence based violence prevention and risk assessments among violent offenders.Väkivalta kuormittaa ihmiskuntaa suuresti. Väkivallan moninaisia kielteisiä vaikutuksia pystyisi lieventämään parantamalla väkivallan ennustetarkkuutta. Epätietoisuus väkivallan perimmäisistä syistä vaikeuttaa väkivallan ennustamista. Tämä tutkimus tarkastelee uusintaväkivallan ja kuolleisuuden riskitekijöitä suomalaisessa mies väkivaltarikollisaineistossa, joka kerättiin vuosina 1990—1998 mielentilatutkimusten yhteydessä. Aineiston 242 henkilöllä oli keskimäärin vaikea alkoholismi ja vakava persoonallisuushäiriö. Verrokkiryhmän muodosti 1210 sukupuoli, ikä- ja syntymäpaikkakunta vakioitua yksilöä. Yhdeksän vuoden seuranta-ajan jälkeen suoritettiin riskianalyysit saatujen rikosrekisteriotteiden (Oikeusrekisterikeskus) ja kuolleisuustietojen (Tilastokeskus) perusteella. Analyyseissä käytettiin riskitekijöinä antisosiaalista persoonallisuushäiriötä (ASPD), epävakaata persoonallisuushäiriötä (BPD), ASPD:n ja BPD:n samanaikaista esiintyvyyttä, lapsuuden kielteisiä olosuhteita, alkoholin kulutusta, ikää ja monoamiinioksidaasi A (MAOA) genotyyppiä. Riskianalyysien lisäksi arvioitiin temperamenttia (Tridimensional Personality Questionnaire [TPQ]). Uusintaväkivallan (32%) ja kuolleisuuden (16%) esiintyvyys oli korkea väkivaltarikollisten parissa. Vaikeat persoonallisuushäiriöt ja lapsuuden kielteiset olosuhteet lisäsivät uusintaväkivallan ja kuolleisuuden riskiä sekä väkivaltarikollisten keskinäisissä vertailuissa (riskikerroin 2.0–10.4) että verratessa väkivaltarikollisia verrokkeihin (riskisuhde 4.3–53.0). Lapsena kaltoinkohdeltujen BPD henkilöiden ennuste oli erityisen huono. MAOA genotyyppi vaikutti alkoholin kulutuksen ja iän ennustekykyyn. Alkoholin kulutus (+2.3%) ja ikä (–7.3%) vaikuttivat uusintaväkivaltariskiin korkean MAOA aktiviteetin (MAOA-H) henkilöissä, mutta ei matalan MAOA aktiviteetin (MAOA-L) henkilöissä. Väkivaltarikollisten temperamentille oli tyypillistä korkea virikehakuisuus/impulsiivisuus/kaoottisuus (novelty seeking), korkea ahdistuneisuus (harm avoidance) ja matala sosiaalistuminen (reward dependence), mikä vastaa Cloningerin määritelmää eksplosiivisesta persoonallisuudesta. Uusintaväkivallan ja kuolleisuuden riskit kasaantuivat selviin väkivaltarikollisten alaryhmiin. Vaikeiden persoonallisuushäiriöiden diagnostisointi, lapsuuden ympäristön arviointi, alkoholikulutuksen kartoitus ja MAOA genotyypin määritys saattavat tulevaisuudessa olla uusintaväkivaltaa ja kuolleisuutta ennaltaehkäiseviä sekä vaarallisuusarvioita tarkentavia keinoja.Våld utgör en stor belastning för mänskligheten. De mångahanda negativa återverkningarna av våldshandlingar kunde lindras genom att förbättra precisionen på förutsägelser om våldshandlingar. Ovisshet om de bakomliggande orsakerna till våld gör det emellertid svårt att förutsäga våldshandlingar. Denna studie granskar riskfaktorer för upprepat våld och dödlighet bland 242 finska våldsbrottslingar, vilka led av svår alkoholism och svåra personlighetsstörningar. Materialet samlades i samband med sinnesundersökningar åren 1990—1998. Kontrollgruppen bestod av 1210 ålders- och födelseortstandardiserade män. Efter en uppföljningstid på 9 år genomfördes riskanalyser på basis av brottsregisterutdrag (Rättsregistercentralen) och dödlighetsuppgifter (Statistikcentralen). I de statistiska analyserna användes antisocial personlighetsstörning (ASPD), borderline personlighetsstörning (BDP), samtidig förekomst av ASPD och BPD, negativa barndomsvillkor, alkoholkonsumtion, ålder och monoaminoxidas A (MAOA) genotyp som riskfaktorer. Förutom riskanalyserna, bedömdes temperaments dimensioner (Tridimensional Personality Questionnaire [TPQ]). Förekomsten av upprepad våldsbrottslighet (32%) och dödlighet (16%) var hög bland våldsbrottslingarna. Svåra personlighetsstörningar och negativa barndomsvillkor ökade risken för upprepat våld och dödlighet både internt bland våldsbrottslingar (OR 2.0–10.4) och vid en jämförelse av våldsbrottslingarna med kontrollgruppen (RR 4.3–53.0). Individer med BDP och vilka blivit illa behandlade som barn framstod som en grupp med en särskilt dålig prognos. MAOA genotypen påverkade alkoholkonsumtionens och ålderns prognosförmåga. Alkoholkonsumtionen (+2.3 %) och åldern (–7.3%) påverkade märkbart risken för upprepade våldshandlingar hos individer med hög MAOA aktivitet (MAOA-H), emedan det inte gjorde det hos individer med låg MAOA aktivitet (MAOA-L). Våldsbrottslingarnas temperament präglades av en hög benägenhet att söka stimulans/impulsivitet/kaotiskhet (novelty seeking), stor ångestfylldhet (harm avoidance) och låg socialisation (reward dependence), vilket motsvarar Cloningers definition av explosiv personlighet. Risken för upprepade våldshandlingar och dödlighet skockade sig i vissa undergrupper av våldsbrottslingar. Diagnostisering av personlighetsstörningar, bedömning av barndomsmiljön, kartläggning av alkoholkonsumtionen och analys av MAOA genotyp kan därför i framtiden förebygga upprepat våld och dödlighet samt öka precisionen av farlighets bedömningar

    Similar works