Workplace bullying is a topic of current interest in Finland. Workplace bullying is found in all professions, including the artistic ones. This thesis aims to explore workplace bullying from the view of the Finland-Swedish actors as a phenomenon that within dramatic art is difficult to define due to the fact that the body and emotions of an actor constitute his or her working tools. The research aims to deepen the understanding of the actors' working situation, and particularly of the difficulties and problems actors face when exercising their job. The research problems are: What forms of bullying are the actors exposed to? Who is bullying? How is the bullying received by the actors, and what are the possible consequences? The theoretical orientation of this thesis is based upon dialogical philosophy where phenomenology, hermeneutics and dialog meet in an orientation where the unseen is emphasized and made visible. Artistic leadership should be based upon a pedagogic understanding that by an open and equal dialog with the Other recognizes human diversity.
The narrative research was undertaken by using an interview guide for the interviews with eleven actors, six women and five men with the voice of a sixth man represented by an article. The interviews, each on average 118 minutes, were recorded and transcribed. The method of discursive analysis was initiated by numerous reflective readings based on analytic induction. The inductive part of the analysis consisted of mapping out the individual experiences of bullying where after the process of finding connecting common features in the extensive material took place. The coded data was then deductively grouped together according to the research problems, and subgroups were formed for deeper description.
The research findings show that workplace bullying is an everyday occurrence within the field of dramatic art. Actors are bullied by theatre managers and directors as well as by colleagues and other personnel. The main areas of bullying is depreciation of one's professional skills, the existing jargon, sexual harassment, collective bullying and bullying because of personal qualities. A significant finding concerning this problem was the existing culture of silence. Even if actually seeing and hearing a colleague being bullied, few stood up to defend the person being bullied because of fear of retaliation. Even the person actually being the object for bullying found it difficult to take any actions.Arbetsplatsmobbning är ett aktuellt tema i dagens Finland. Arbetsplatsmobbning förekommer i alla yrken, även inom de konstnärliga. Syfte med denna avhandling är att ur den finlandssvenska skådespelarens perspektiv beskriva arbetsplatsmobbning som ett fenomen som inom scenkonstområdet är ytterst svårdefinierat, långt för att skådespelarens arbetsredskap utgörs av den egna kroppen och de egna känslorna. Forskningen vill fördjupa förståelsen för skådespelarens arbetssituation, för de svårigheter och problem som aktören ställs inför i utövandet av sitt yrke. Forskningsproblemen är: Hurdana former av arbetsplatsmobbning blir skådespelaren utsatt för inom scenkonstområdet? Vem mobbar? Hur bemöts mobbningen, vilka blir konsekvenserna? Avhandlingens teoretiska utgångspunkt står att finna i dialogisk filosofi, där fenomenologi, hermeneutik och dialog förenas i ett förhållningssätt där det osynliga lyfts fram och synliggörs. Konstnärligt ledarskap bör bygga på en skillnadens pedagogik där skillnad människor emellan bejakas i en öppen och jämlik dialog med den Andre.
Den narrativa forskningen gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med elva skådespelare, 6 kvinnliga och 5 manliga. Ytterligare en sjätte man medverkade i artikelform. Intervjuerna, i medeltal 118 min. långa, bandades och transkriberades. Diskursanalytisk metod som inleddes med ett flertal reflekterande läsningar av materialet har tillämpats utgående från analytisk induktion. Den induktiva bearbetningen bestod i en kartläggning av de individuella mobbningserfarenheterna. Den deduktiva granskningen innebar att gemensamma faktorer söktes ur det digra materialet. Det kodade materialet grupperades i enlighet med motsvarande forskningsfrågor varvid undergrupper användes för noggrannare beskrivningar.
Forskningsresultatet ger vid handen att arbetsplatsmobbning inom scenkonstområdet är en allmän företeelse. Skådespelare mobbas av såväl teaterchefer och regissörer som av kolleger och representanter för annan personal. De huvudsakliga mobbningsområdena är yrkesmässig nedvärdering, existerande jargong, sexuell trakassering, kollektiv mobbning samt mobbning pga. personliga egenskaper. Signifikant var den tystnadens kultur som råder kring problemet. Även om man såg och hörde en kollega bli mobbad, trädde man sällan till försvar. Forskningsresultaten visade att rädsla i olika former ofta var orsaken till att man lät mobbning passera utan ingripande. Även för den utsatte själv var det ofta omöjligt att agera i saken. Som allmänna åtgärder har föreslagits krav på ledarskapsskolning för teaterchefer, krav på regissörers pedagogiska insikt samt att en stöd- och rådgivningspunkt för skådespelare i frågor gällande arbetsplatsmobbning inrättas
