Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.I denna avhandling granskas tre modeller i vilka den gemensamma nämnaren är fertilitet. Syftet med avhandlingen är att granska fertilitet både ur ett mikro- och ett makroperspektiv. Hur påverkar ekonomiska faktorer fertiliteten och hur ter sig den ekonomiska tillväxten då mänskligt kapital orsakar tillväxten och fertiliteten är endogen. Fertilitet och befolkningstillväxtens inverkan på ekonomin har intresserat nationalekonomer redan länge. Den fortfarande kanske mest kända teorin om hur befolkningsökning och ekonomi hänger samman är antagligen Thomas Malthus mycket berömda teori från 1700-talet. I sin teori argumenterar Malthus för att inkomsterna per person alltid kommer att bibehållas på subsistensnivå. På 1960-talet började man granska många fenomen som tidigare ansetts som icke-ekonomiska ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Denna utvidgning av nationalekonomins traditionella område omfattade bland annat den produktionen som sker i hemmen i form av t.ex. måltider och barn. Gary S. Becker var den första som utvecklade en mikroekonomisk modell om fertilitet. I kapitel två av detta arbete behandlas Beckers och Barros mikroekonomiska modell om fertilitet (1988). Till skillnad från tidigare mikroekonomiska modeller om fertilitet införs i denna modell altruism i föräldrarnas efterfrågan på barn. Föräldrarna maximerar som en följd av altruismen en dynastisk nyttofunktion och resultatet är att fertiliteten beror positivt av graden av altruism, barns överlevnadsmöjligheter och den reella räntan. Oberoende av om föräldrarnas motiv för att ha barn är rent altruistiska eller inte så är barnens kvalitet eller mängden mänskligt kapital som barnen besitter en faktor som påverkar föräldrarnas beslut om antalet barn de vill ha. Föräldrarnas beslut angående kvantitet och kvalitet på barn kan ej granskas skilt för sig. De endogena tillväxtmodellerna som började utvecklas på 1980-talet undersöker de interna faktorerna i ekonomin som påverkar tillväxten bl.a. fertiliteten. Dessa tillväxtmodeller betonar det mänskliga kapitalets viktiga roll för den ekonomiska tillväxten i motsats till de nyklassiska modellerna som såg den exogent givna teknologiska utvecklingen som den viktigaste orsaken till tillväxt. De två andra modellerna som granskas i min avhandling är endogena tillväxtmodeller vilka båda använder sig av Beckers och Barros modell om fertilitet och i vilka det mänskliga kapitalet är avgörande för den ekonomiska tillväxten. I Beckers, Murphys och Tamuras modell (1990) utgår man från att avkastningen på investeringar i det mänskliga kapitalet ökar då mängden mänskligt kapital ökar. Modellen implicerar två olika samhällen, ett i vilket det finns lite mänskligt kapital och fertiliteten är hög och ett annat i vilket det finns få barn och mycket mänskligt kapital. Till sist diskuteras Nis och Wangs modell (1994) i vilken staten uppbär inkomstskatt för att finansiera det offentliga skolsystemet
