Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka huruvida kvinnans identitetskonstruktion har förändrats över två generationer och hur dessa eventuella förändringar ser ut. Den empiriska delen av studien utgjordes av en enkätundersökning där materialet samlades in bland kvinnor som väntade sitt första barn (n = 34) och dessa kvinnors egna mödrar (n = 29). Kvinnorna kom från Helsingfors och Joensuu. Identitetskonstruktionen analyserades med hjälp av Identity Structure Analysis (ISA) -instrumentet, som utvecklats av Weinreich. Instrumentet för denna studie konstruerades av prof. Airi Hautamäki som en del av en longitudinell tregenerationsstudie. ISA bygger på en metateoretisk referensram med element av Eriksons psykodynamiska utvecklingsteori, symbolisk interaktionism, socialkonstruktionism, Kellys teori om personliga konstruktioner, värdeteorier samt den kognitivt-affektiva konsistensteorins grundläggande antaganden. De resultat som erhölls med ISA jämfördes med resultaten för samma grupp kvinnor på The Silencing the Self Scale (STSS), som Hautamäki fått fram. Syftet var att utreda sambandet mellan eventuella identifikationskonflikter och tendensen att tysta ner den egna rösten samt skillnaderna i detta samband mellan den yngre och den äldre generationens kvinnor. Studiens resultat visade att ingendera gruppen av kvinnor upplevde den traditionella kvinnligheten som särskilt viktig för den egna identiteten. Den yngre generationen av kvinnor identifierade sig med den egna modern och värderade modern högre än vad den äldre generationens kvinnor gjorde. Sambandet mellan identifikationskonflikt och nertystande av självet var tydligt för den äldre generationens kvinnor främst i förhållande till den egna modern. För de yngre kvinnorna var detta samband inte lika påtagligt. I Finland har kvinnan redan länge arbetat utanför hemmet, vilket syntes i att självständighet och självförverkligande också var viktiga element för den äldre generationens kvinnor. Resultaten tyder på att det verkar vara den äldre generationens kvinnor som tagit det stora steget ifrån den traditionella kvinnorollen, medan de yngre redan representerar en andra generationens emanciperade kvinnor. De viktigaste källorna: Bjerrum Nielsen 1999; Bjerrum Nielsen & Rudberg 1994; Chodorow 1978, 1990, 1995; Hautamäki 2000, 2001, 2004, 2005; Kaplan 1992; Wager 1994; Weinreich 1989, 1998, 200
