Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Avhandlingen är ett normativt arbete om global deliberativ demokrati. Deliberativ demokrati framhäver kommunikationens betydelse i demokratiska processer och innebär i praktiken att demokratiska beslut fattas utgående från en diskussion som äger rum både i institutionella organ och i medborgarsamhällets offentligheter. Demokratimodellen diskuteras i förhållande till tre andra normativa demokratimodeller: den liberala demokratin, vars förespråkare ser demokrati främst i termer av att summera ihop enskilda individers preferenser, den republikanska demokratin, där det primära politiska subjektet utgörs av ett kollektiv samt den agonistiska demokratin, vars förespråkare ser det politiska som en kamp. Anförandet följer Jürgen Habermas' och Seyla Benhabibs indelning av de normativa demokratiteorierna. Fokuset ligger på frågor om det politiska subjektet. I avhandlingen konstateras att globaliseringen lett till att allt fler beslut fattas på global nivå utan att globala demokratiska strukturer existerar, vilket motiverar till att dryfta frågor om demokrati på global nivå. I avhandlingen konstateras också att det politiska subjektet som den liberala demokratimodellen utgår ifrån – det vill säga en transcendental individ med förmågan att välja – inte motsvarar de flesta individers verklighet. Istället föreslås att den ontologiska utgånspunkten för demokratin bör vara en individ, vars preferenser uttalat är beroende av andra människor och som inkluderar alla de identiteter som verkligheten av i dag omfattar. Avhandlingens andra normativa implikation är att demokratiska procedurers mål bör vara att genom deliberation komma fram till konsensus, men att detta inte får ske på bekostnad av att olika synpunkter exkluderas från beslutsfattningen. Förutom Habermas' och Benhabibs tänkande har Iris Marion Youngs teori om deliberativ demokrati, Chantal Mouffes postmoderna kritik mot deliberativ demokrati och Tuija Pulkkinens diskussion om ontologier fungerat som centrala inspirationskällor för arbetet. I slutet av avhandlingen konstrueras en konkret utopi – det vill säga ett reformförslag, vars möjligheter till politiskt stöd tagits i beaktande – för Värlshälsoorganisationen WHO. I avhandlingen konstateras att WHO:s mål om att uppnå världsomfattande fysisk, psyksisk och social hälsa skulle stödjas av att organisationen skulle definiera sin uppfattning om demokrati i deliberativa termer. Den partikulära kontexten visar också var det finns glapp mellan den normativa teorin och verkligheten. Avhandlingen hör till den feministiska traditionen i forskningen i världspolitik
