Voigt, H.-R.

Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto

12Trots att Tvärminneområdet utforskatsoch studerats ingående i över ett sekel,finns det fortfarande kunskapsbristerrörande bl.a. o mrådets miljöbelast-ning och konsekvenserna av desamma.Området ute på Hangö udd harsjälvklart påverkats av utsläppen frånbl.a. järn- och stålverket i Koverhar,alltsedan verksamhetens begynnelseunder senare hälften av 1950-talet(Lahermo & al 1996). Självfallet harutsläppen övervakats och reglerats un-der årens lopp och utsläppen av idagligger betydligt under de mängdersom i tiden, antingen direkt eller indi-rekt, kom ut i miljön. På 1970-taletfick forskarparet I. och M. Luotamouppdraget att kartlägga spridningenoch effekterna av utsläppen. Arbetetresulterade i fem forskningsrapporter,i vilka det redogörs för anläggningensverksamhet, utsläpp och spridningenav desamma i områdets marina miljö(Luotamo & Luotamo, 1974–1979).Området berördes i viss mån ävenav de fisk- och bottendjursundersök-ningar, som utfördes av Havsforsk-ningsinstitutet på 1970-talet (Vopio &al. 1977, Tervo & al. 1980) med upp-följning på 1980-talet (Tervo 1987).Heinz-Rudolf VoigtTungmetaller i den marinaTvärminnemiljönEtt decennium senare undersökteshavsområdet utanför järn- och stålver-ket, inklusive Tvärminne Storfjärden,av Västra Nylands Vatten och Miljö rf(Miettinen & al. 1993, Holmberg & al.1999).Vid de fältkurser i miljövård, somInstitutionen för limnologi och miljö-vård årligen håller vid Tvärminnezoologiska station, har, fr.o.m. senarehälften av 1990-talet, en mer ellermindre regelbunden provtagning ägtrum, gällande förekomsten av olikatungmetaller i bl.a. den marina miljön(t.ex. Voigt 1997–2003).Bottensedimentprover har tagitsfrån t.ex. djupfickan i TvärminneStorfjärd (ca 40 m), varifrån även bot-tendjur, såsom Östersjömusslor (Ma-coma balthica) och spånakäringar(Saduria entomon) insamlats. Blå-musslor (Mytilus edulis), ävensom oli-ka fiskarter, s.s. horn- och rötsimpa,flundra, piggvar, tånglake, gärs, ab-borre, strömming, nors jämte diverse“småfisk” (spiggar och bultar) har in-samlats och fångats på grundare vat-ten i närområdet.De tungmetaller som främst varitföremål för intresse är förutom järnOmbrytning 2003 5.2.04, 13.031213(Fe), mangan (Mn), zink (Zn), koppar(Cu) och kadmium (Cd), vilka alla in-går bland utsläppen från Koverharver-ket.Resultaten av det material som ana-lyserats under åren 1998–2002 återgesi Tabell 1.Resultaten i tabellen anger bl.a. atttungmetallkoncentrationerna varierarbetydligt i ytsedimenten på bottnen avTvärminne Storfjärd. De ovan anfördavärdena står dock i samklang med devärden som tidigare publicerats avVästra Nylands Vatten och Miljö rf;Tabell 1. Tungmetallkoncentrationer (mg/kg, torrvikt) i ytsedimentprover frånTvärminne Storfjärd, i ett urval bottendjur; Östersjömussla, spånakäring, blå-mussla (Macoma, Saduria, Mytilus), i tångmärla (Gammarus), jämte i levernhos ett urval fiskar som fångats i närområdet (nålar, spiggar och bultar har ana-lyserats hela, ”in toto”).Fe (mg/kg) Mn (mg/kg) Zn (mg/kg) Cu (mg/kg) Cd (mg/kg)Storfjärden 30000–40000  250–610 100–200  20–70 0.20–1.05Macoma 1700  46.9  620  105.7  0.64Saduria  2960  227.4  450  38.1  0.23Mytilus  1080  106.7  90  14.4  1.03Gammarus  3660  234.0 609  13.0  1.20Rötsimpa  450  5.9  120  6.2  0.26Hornsimpa  470  6.9  130 5.7  0.20Flundra  530  3.9  140  69.6  2.53Piggvar  180  2.5  50  4.4  0.20Tånglake  1050  5.8  110  15.8  0.60Gärs  560  10.0  90  6.0  1.00Abborre  440  5.7  100  21.0  1.29Strömming  270  4.8  135  10.0 0.36Nors  360  8.2  115  10.0  0.25Havsnål  24.0  110  6.0  0.03Storspigg  290  96.0  395  16.0  0.26Sandstubb 23.0  125  3.0  0.16järn kring 40000, zink 65–350 ochkadmium 0.27–1.30 mg/kg torrvikt(Miettinen & al. 1993, Holmberg &al. 1999), samt även dem som upp-mätts och uträknats för hela Finskaviken (Leivuori 1998).Det samma kan dock inte sägas omde värden som föreligger från tidigareundersökningar rörande bottendjureni Storfjärden, eller från angränsandeområden. T.ex. utanför Koverhar upp-mättes på 1970-talet ur mjukvävna-derna hos Östersjömusslan järnhaltermotsvarande ca 30000, zinkhalterOmbrytning 2003 5.2.04, 13.031314motsvarande ca 1000, kopparhaltermotsvarande ca 100 och kadmiumhal-ter motsvarande ca 10 mg/kg torrvikt(Luotamo & Luotamo 1974–1979).Ungefär samma tider på 1970-taletuppvisade Östersjömusslan zinkhaltermotsvarande ca 520, kopparhaltermotsvarande ca 62 och kadmiumhal-ter motsvarande ca 0.88 mg/kg torr-vikt utanför Hangö udd och för spåna-käringen (hela djuret) var dessa vär-den; zink ca 84, koppar ca 108 ochkadmium ca 0.60 mg/kg torrvikt (Voi-pio & al. 1977). Ett decennium senareuppmättes på samma plats för Öster-sjömusslan zinkhalter ca 588, kopparca 65 och kadmium ca 0.43 mg/kgtorrvikt. För spånakäringen var värde-na för zink 75, koppar 83 och kadmi-um 0.42 mg/kg torrvikt (Tervo 1987).Västra Nylands Vatten och Miljö fannpå 1990-talet zinkhalter motsvarandeca 440 och kadmiumhalter motsvaran-de ca 1.18 mg/kg torrvikt i mjukdelarav Östersjömusslor från djupet i Tvär-minne Storfjärd (Miettinen & al.1993, Holmberg & al. 1999), vilka välfrämst bör jämföras med motsvarandevärden från perioden 1998–2002 frånsamma djup och där Finlands Miljö-central uppmätte följande kadmium-halter för Östersjömusslan 0.97 ochför spånakäringen 0.30 mg/kg torrvikt(SYKE/HTO 2002). Med undantag avdessa två sistnämnda värden har deövriga värdena ovan omräknats tilltorrvikt ur vederbörande publikation-ers anförda värden i färskvikt.Som synes påminner de tidsmässigtfärska värdena bättre om dem som pre-senteras i tabellen än om de äldre upp-gifterna. Metallhalterna i bottendjurenJärn- och stålverket i Koverhar har alltsedan sin tillblivelse haft en dominerande ställ-ning i närmiljön. Masugnen, som är en av de minsta i Europa, blev färdig 1961. Den harförblivit konkurrenskraftig tack vare innovationer i processtekniken (foto Martin Lode-nius).Ombrytning 2003 5.2.04, 13.031415har i regel sjunkit men för vissa metal-ler, såsom kadmium är den tendenseninte jämn och enbart sjunkande.För de koncentrationer som upp-mätts i fiskarnas lever är det skäl attminnas att alla berörda metaller på-träffas främst i antingen levern ellernjurarna. Muskulaturen, d.v.s. fiskköt-tet, går i regel fri från dessa metaller(i motsats till kvicksilvret som rentav anrikas i muskulaturen). Kvicksil-ver utgör ju som bekant inget problemi Tvärminne-området (Voigt 2002a,c,d), medan de ovan anförda kadmi-umkoncentrationerna i levern hos hartnär alla fiskar, men alldeles speciellthos flundran (Voigt 1997b, 2002 b,2003 a,c), överskrider den riskgräns,som fr.o.m. senaste år gäller för kadi-um inom hela EU (= 0.05 mg/kgfärskvikt, EUROPEISKA KOMMIS-SIONEN 2002).Nu utgör ju varken lever eller njurar(med undantag för lake och iblandgädda) föda för människan, men visstkänns det obehagligt att uppleva attfiskens inälvor snarast påminner omtungmetallkontaminerat problemav-fall än om vanligt slaktavfall.Andra reflektioner beträffande ta-bellen gäller de förhållandevis högahalterna av metaller i bottendjuren.Dessa halter utgör tillsammans meddem som påträffas i sedimentengrundvalen för de koncentrationersom senare uppmäts i fisken. Tung-metallerna upptas av fisken främst viafödan, trots att många raffinerade ex-periment gått ut på att visa hur fiskenupptar olika skadliga ämnen (s.s.tungmetaller) via gälarna. Fiskarna ärnämligen synnerligen känsliga förtungmetaller i vattenmiljön och desimmar helt enkelt bort från dylikakontaminerade områden bara de för-mår.I inneslutna akvariemiljöer kan fis-ken inte fly undan de gifter den utsättsför och följaktligen tvingas den ta uppde skadliga ämnena då den andas medgälarna. Dessa akvarieexperiment ochtoxicitetstester (”gifttester”) utgör dockgrundvalen för många av de riskgrän-ser som fastställts bl.a. för tungmetal-ler. Man kan följaktligen fråga sig vadsom testats och vad resultaten egentli-gen innebär då den plågade fisken iakvariet reagerar på de olika tungme-tallsalter, som mer eller mindre god-tyckligt tillsätts vattnet.I havsmiljön, där vattnet byts ut re-gelbundet och där de lösliga ämnenutspäds nästan omedelbart torde detinte finnas större risker för en allmäneller ens lokal kontamination av bety-delse. Däremot finns det betydligtstörre risk för att de ämnen och fören-ingar som sjunker ner till bottnen ochsedimenteras dyker upp igen i närings-kedjorna p.g.a. t.ex. bioturbationen(bottendjurens omtumlande verksam-het i det övre ytbottenskiktet), vilketsannolikt är fallet i bl.a. TvärminneStorfjärd med omgiving.Antagligen råder det också ett sam-band mellan förekomstfluktuationer-na bland botten-djuren och de metall-koncentrationer som påträffas i sedi-Ombrytning 2003 5.2.04, 13.031516menten. Tungmetallerna är ju skadligaför såväl de ryggradslösa bottendjurensom för ryggradsjuren. Beträffandesamverkan mellan de olika (ofta redanför sig skadliga) metallerna famlar ve-tenskapen ännu delvis i mörker. Re-sultaten ovan antyder dock att Tvär-minneområdet utsatts för en betydan-de belastning, och att en fortsatt all-män minskning av tungmetallutsläp-pen är nödvändig med tanke på intebara den lokala miljön, utan även våregen dyrbara hälsa.Litteratur:EUROPEISKA KOMMISSIONEN 2002. Di-rektiv (EG) 221/2002.Holmberg, R., Jokinen, O., Kuosa, H., Ranta E.1999. Mustionjoen, Fiskarsinjoen, Pohjanpi-täjänlahden ja Tammisaaren merialueen yh-teistarkkailun yhteenveto vuodelta 1997.Länsi-Uudenmaan Vesi ja Ympäristö 86.Lahermo, P., Väänänen, P., Tarvanen, T., Sal-minen, R. 1996. Suomen Geokemian Atlas 3– Ympäristögeokemia. Geologiska forsk-ningsanstalten, Esbo 149 sid.Leivuori, M. 1998. Heavy metal contaminationin the surface sediments in the Gulf of Fin-land and comparision with the Gulf of Both-nia. Chemosphere 36(1):43–59.Luotamo, I. & Luoatamo M. 1974–1979. Ko-verharin rauta- ja terästehtaan vaikutuksiaTvärminnen Storfjärdenin vesialueeseen.Raporter 1–5. Tvärminne zool. station.Miettinen, A., Holmberg, R., Jokinen, O., Ran-ta, E., Kuosa, H. 1993. Mustionjoen, Fis-karsinjoen, Pohjanpitäjänlahden ja Tammis-aaren merialueen yhteistarkkailun yhteenvetovuodelta 1993. Länsi-Uudenmaan Vesi jaYmpäristö 38a.SYKE/HTO 2002. Kertymärekisteri 1990–1998. Finlands Miljöcentral, Helsingfors.Tervo. V. 1987. Concentrations of heavy metalsin fish and benthic invertebrates in the Gulf ofFinland and in the Gulf of Bothnia during1982–1986. ICES C.M. 1987/E:20 14 sid.Tervo, V., Erkomaa, K., Sandler, H., Miettinen,V., Parmanne, Aro, E. 1980. Contents of me-tals and chlorinated hydrocarbons in fish andbenthic invertebrates in the Gulf of Bothniaand in the Gulf of Finland in 1979. Aqua Fen-nica 10:42–57.Voigt, H.-R. 1997a. Tånglaken (Zoarces vivipa-rus L.) i våra skärgårdsvatten. Skärgård20(1):36–38.Voigt, H.-R. 1997b. Concentrations of heavymetals in viviparous blenny (Zoarces vivipa-rus L.) and flounder (Platichthys flesus L.)from Finnish coastal waters, and their pos-sible harmful effect on the health condition ofthe fishes. Tvärminne Studies 7:34.Voigt, H.-R. 2001. High summer concentra-tions of mercury in big perch (Perca fluviati-lis L.) from the Tvärminne Archipelago (SWFinland) and Nåtö (Åland Islands), BalticSea. Nahrung/Food 45(2):109–113.Voigt, H.-R. 2002a. Kvicksilverhalter i fisk frånHangö udd. Västnyländsk Årsbok 25:50–55.Voigt, H.-R. 2002b. Kadmiumkoncentrationer imuskulatur,lever, njure, mjälte, galla och go-nader hos åländsk flundra (Platichthys flesusL.). Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica77(1-2):5–11.Voigt, H.-R. 2002c. Piggvaren (Psetta maximaL.) i våra kustvatten. Fiskeritidskrift för Fin-land NS 46(1):25–27.Voigt, H.-R. 2002d. Tvärminnefiskens kvick-silverhalter. Fiskeritidskrift för Finland NS46(4):15–17.Voigt, H.-R. 2003a. Ahvenanmaan ja Lounais-Suomen rannikkovesiltä pyydystettyjen kalo-jen kadmiumpitoisuuksia. Ympäristö ja Ter-veys 34(5):48–50.Voigt, H.-R. 2003b. Tvärminnen alueen eräidenpohjapintasedimenttien ja pohjaeläinten rass-kasmetallipitoisuuksia. Ympäristö ja Terveys34(6):39-41.Voigt, H.-R. 2003c. Concentrations of mercuryand cadmium in some coastal fishes from theFinnish and the Estonian parts of the Gulf ofFinland. Proceedings of the Estonian Acade-my of Sciences 52(3):305–318.Voipio, A., Erkomaa, K., Karppanen, E., Mäki-nen, I., Tervo, V. 1977. Eräiden raskaidenmetallien ja orgaanoklooriyhdisteiden pito-isuudet Itämeren kaloissa ja pohjaeläimissä.Ympäristö ja Terveys 8(2):127–144.Ombrytning 2003 5.2.04, 13.0316

Tungmetaller i den marina Tvärminnemiljön

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto