Miljö, hållbarhet och resurser har blivit allt viktigare i samhället och för företag. Jordens resurser är begränsade och det är viktigt att ta tillvara på de resurser som finns. I Sverige klipps årligen stora mängder ull från svenska får och majoriteten av ullen slängs istället för att användas som en resurs. Samtidigt som svensk ull slängs så importeras stora mängder ull. Ull är ett naturligt material som är miljövänligt och hållbart. Det finns flera användningsområden för ull och den kan användas inom flera olika industrier, som exempelvis kläd-, heminrednings- och byggindustrin. Trots detta anses ull ha ett lågt värde och ullen slängs istället för att användas. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för aktörer i den svenska ullkedjan för att tillsammans skapa mervärde på den svenska ullen.
Uppsatsen antar en kvalitativ ansats med en fallstudie av svensk ulls värdekedja. Värdekedjan för svensk ull har studerats utifrån ett teorifält bestående av teorierna supply chain management, value chain och co-creation. För att svara på forskningsfrågorna har kvalitativa intervjuer gjorts med aktörer från kedjan för att spegla olika perspektiv på svensk ull. Uppsatsen är avgränsad till att undersöka och skapa förståelse för ullens värdekedja utifrån fårföretag som har annan inriktning än ullproduktion då även dessa företag producerar ull som skulle kunna användas av andra aktörer. Förutom fårföretag tar uppsatsen även upp perspektiv från ett svenskt företag som producerar kläder och använder svensk ull i sin produktion. Tillsammans genererar dessa aktörer olika perspektiv på värdekedjan för svensk ull för att se vilka hinder och möjligheter som finns inom kedjan.
De hinder som identifierats är att det saknas ett system för att klassificera ullen, det saknas kunskap och det finns olika mål och intressen i ullkedjan. Möjligheterna i kedjan är att det finns potential till att utveckla samarbete för att skapa mervärde på svensk ull. Genom att skapa ett samarbete kan kommunikationen förbättras och kunskap spridas mellan aktörer. Resultatet i uppsatsen är inte nödvändigtvis applicerbart eller generaliserbart till andra kontexter eller aktörer i kedjan, utan bör ses som en inspirationskälla till att se svensk ull som en resurs att ta till vara på och använda.Environment, sustainability and resources have become increasingly important in society and for companies. The resources on the earth are limited and it is important to make the best use of the resources available. In Sweden, large amounts of wool are harvested from Swedish sheep every year, and the majority of the wool is thrown away instead of being used as a resource. At the same time as Swedish wool is thrown away, large amounts of wool are imported. Wool is a natural material that is environmentally friendly and sustainable. There are many areas of use for wool and it can be used in several industries, for example the clothing, home decorating and construction industries. However, wool is considered to be of low value and the wool is thrown away instead of being used. The purpose of this essay is to create a better understanding of the possibilities and obstacles that exist for operators in the Swedish wool chain to jointly create added value for the Swedish wool.
The essay assumes a qualitative approach with a case study of the Swedish wool value chain. The value chain for Swedish wool has been studied based on a theory field consisting of the theories supply chain management, value chain and co-creation. In order to answer the research questions, qualitative interviews have been conducted with operators in the chain to reflect different perspectives on Swedish wool. The essay is limited to investigating and understanding the wool value chain based on sheep companies that have another focus than wool production, as these companies also produce wool that could be used by other parties. In addition to sheep companies, the essay also deals with the perspective of a Swedish company that produces clothes and uses Swedish wool in its production. Together, these operators offer different perspectives on the Swedish wool value chain, illustrating what obstacles and opportunities exist within the chain.
The obstacles identified are that there is no system for classifying the wool, there is a lack of knowledge and there are different goals and interests in the chain. The possibilities in the chain are that there is potential for developing cooperation to create added value in Swedish wool. By creating cooperation, communication can be improved and knowledge disseminated between operators. The result of the essay is not necessarily applicable or generalizable to other contexts or other operators in the chain, but should be seen as an inspiration to seeing Swedish wool as a resource to take advantage of and utilize
