Paraplyalmarna i Meditationslunden är symboliska för Skogskyrkogården, men deras framtid är hotad av almsjukan. Vad skulle hända om man var tvungen att ta bort dem? Hur kan platsens karaktär på bästa sätt bevaras om almarna inte kan vara kvar? Dessa frågor var grunden till denna uppsats vars syfte är att undersöka hur man kan gå tillväga för att hitta lämpliga ersättande trädarter för paraplyalmarna i Meditationslunden. Platsen studerades med en litteraturstudie av ursprungliga gestaltningsidéer, upplevelsevärden, en ELA-baserad analys av upplevelser, rörelsemönster och sinnesintryck på platsen samt dess ståndortsförhållanden. Utifrån dessa resultat definierades kriterier för val av träd. Baserat på principerna från Robinsons respektive Sjöman och Slagstedts växtvalsmodeller utformades en anpassad modell för stegvis urval av växter som tillämpades på trädsortimentet hos Stångby plantskola. Analysen identifierade siluetten av träden på kullen med breda kronor och ett elegant och exotiskt uttryck som viktiga. I första urvalssteget låg fokus på trädets storlek och kronbredd, vilket sållade bort många arter. I följande urvalssteg gjordes en mer detaljerad utvärdering av trädens karaktär. Sibiriskt korkträd valdes genom urvalsprocessen ut som det träd som bäst uppfyllde kriterierna. Ett trädbyte skulle vara ett stort ingrepp i kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden, men det sibiriska korkträdet ansågs bäst kunna bevara utseendet och upplevelsen av karaktären på platsen.The weeping elms of the Meditation grove are iconic for the Woodland Cemetery, but their future is threatened by the Dutch elm disease. What would happen if they need to be removed? How can the site be best preserved when the elms are no longer there? These questions were the basis for this study of how to find replacing tree species for the elms. A literature study of the original design ideas and experience values, an ELA-based analysis of experiences, movements and sensory experiences at the site as well as an investigation of growth conditions was the basis for defining criteria for selecting new tree species. Based on the principles of stepwise selection in the plant selection methods of Robinson a well as Sjöman and Slagstedt a tailor made selection model was created and applied to the assortment of trees of Stångby plantskola. The analysis identified the silhouette of the trees with their wide crowns on the hill as well as their elegant and exotic appearance as important. The tree size and width of the crown led to the exclusion of many trees. In subsequent selection steps a more detailed evaluation of tree character and appearance was done. Finally, Amur cork tree was selected to best fulfil the postulated criteria. Even though changing tree species at the Meditation grove would mean a loss of historic as well as experiential values, when all else fails the amur cork tree was found to be the best candidate to preserve the appearance at the site
