Korrekt laboratoriediagnostik är viktigt inom veterinärmedicin för att alla patienter ska få bästa möjliga vård. Det finns flera faktorer som kan påverka resultatet av analyser. Hemolys, lipemi och bilirubinemi kan störa analyser men syns för det mesta på provet och är därmed något personalen kan ta hänsyn till. En annan möjlig faktor till felaktiga resultat i immunbaserade analyser är interfererande antikroppar. Det är en problematik som är känd sedan länge inom humanmedicinen och svårare att lägga märke till eftersom de inte syns på materialet som ska analyseras. Denna problematik har även uppmärksammats inom veterinärmedicinen. I detta arbete har serum från 52 berner sennen och 45 labrador retriever analyserats med syfte att dels jämföra förekomst av interfererande antikroppar mellan raserna, dels undersöka om dessa interfererande antikroppar orsakar interferens i en kommersiellt tillgänglig AMH-analys (Antimüllerskt hormon). Med en interferens-ELISA observerades en signifikant högre prevalens av interfererande antikroppar (p=0,018) hos berner sennen jämfört med labrador retriever. Serum från alla de kastrerade positiva individerna (11 st) analyserades avseende AMH, och interferens uppstod inte i något av fallen. För att få mer förståelse för interfererande antikroppar hos hund bör fler studier göras på fler raser. Fler studier bör undersöka eventuell interferens av interfererande antikroppar i andra kommersiella analyser.Correct laboratory diagnostics are important in veterinary medicine to ensure that all patients receive the best possible care. There are several factors that can affect the results of analyses. Hemolysis, lipemia and bilirubinemia can interfere with analyses but is mostly visible in plasma or serum, and thus something the staff can consider when interpreting the results. Another possible cause of incorrect results in immunoassays is interfering antibodies. This is a problem that has been known for a long time in human medicine and that is more difficult to notice since it is not visible in the material to be analyzed. This problem has also been noted in veterinary medicine. Serum from 52 Bernese Mountain Dogs and 45 Labrador Retrievers were analyzed with the purpose of comparing the prevalence of interfering antibodies between the breeds and to investigate whether these interfering antibodies cause interference in a commercially available AMH-analysis (Antimüllerian hormone). Using an interference-ELISA a significant difference between the breeds was observed. The prevalence of interfering antibodies was significantly higher (p = 0.018) in the Bernese Mountain Dogs than in the Labrador Retrievers. Serum from all the neutered positive individuals (11 dogs) was analyzed for AMH, and interference did not occur in any of these cases. More studies on the presence of interfering antibodies in different breeds and if interference appears to occur in other commercial analyses should be done
