This project was an assignment by Sveaskog and Svenska Skogsplantor. The purpose was to study the effect of protective fabric on the thawing stage of frozen pine seedlings. The function of the protective fabric is that it should protect the seedlings against strong sunlight and create an even temperature inside the boxes containing the seedlings. The result has shown that there was no statistically significant difference when the protective fabric was used or when it was not used, although this was probably due to the weather conditions. The study was carried out under cold and cloudy weather conditions and probably would have given other results if there had been more sunny days with a higher ambient temperature. However, the conclusions here still recommend the continued use of the protective fabric according to the current planting instructions used by Sveaskog.Målet med studien var att undersöka effekten av den skuggväv som på
rekommendation av Sveaskog ska användas under plantlagring i fält.
Studien gjordes på uppdrag av Sveaskog och Svenska Skogsplantor.
I anslutning till ett hygge saknas ofta naturliga förutsättningar för skugga,
varför ofta en typ av skuggväv används som skydd för plantorna. Ett
lagringsförsök med plantlådor och fyra olika behandlingar ställdes i ordning
och pågick under tre veckors tid. Behandlingarna hade variationerna med
och utan skuggväv, men även olika öppningstider av plantlådorna och i en
behandling stängda lådor under hela försöksperioden. Plantlådor med
innehåll vägdes och detta med upprepning med en veckas mellanrum under
tre veckors tid. Temperaturen inne i plantlådorna uppmättes och
registrerades var 24:e minut. Plantering med plantor från alla försöksled
utfördes vid tre olika tillfällen för att eventuell skillnad i längdutvecklig
efter en tillväxtsäsong skulle kunna studeras. Ett RGC- test genomfördes vid
Kilåmons plantskola för att studera skottskjutning och rotutveckling. I testet
ingick tio plantor/försöksled, d.v.s. totalt 40 stycken plantor.
Resultatet visar att försöksledet med den enligt Sveaskog rekommenderade
instruktionen att använda skuggväv och att öppna lådorna i tid gav den
jämnaste temperaturen inne i plantlådorna, även om skillnaderna var små
mellan de olika försöksleden. Skuggväven uppfyllde härmed sitt syfte att
reglera temperaturen i positiv bemärkelse. Trots de små skillnaderna i
temperatur hos de olika försöksleden antyder ändå resultatet att plantan får
den jämnaste upptiningen om skuggväven används.
Efter avslutat RGC- test studerades om det fanns några skillnader i
skottskjutning beroende på hur de behandlats under lagringstiden. Det
visade sig att de plantor som behandlats utan skuggväv och där lådorna
öppnades i tid uppmätte en längdutveckling på 8 cm/planta i jämförelse med
alla andra tre försöksled vilka samtliga uppmätte 4,5 cm/planta.
RGC- testet indikerade att skuggväven troligen hade dämpat gröndelens
tillväxt, en effekt som kvarstod även då dessa plantor planterades i en
optimal miljö. De plantor som saknat skuggväv under lagringsperioden hade
en intensivare skottsträckning i samma optimala miljö. En risk är då att
plantan direkt vid utplantering uppnår, eller redan har, så stor andel
barrmassa att rotsystemet inte är tillräckligt utvecklat för att försörja
plantans gröndel. Därmed uppstår en obalans som i värsta fall kan leda till
plantans död.
Längdutvecklingen ute på fältet var störst i försöket där skuggväv användes
och lådorna öppnades i tid. Här hade tillväxten ökat med 5,9 cm under en
tillväxtperiod. Den observerade tillväxten var emellertid inte statistiskt
signifikant större i jämförelse med de plantor som inte varit täckta med skuggväv. Därmed inte sagt att längdutvecklingen inte påverkades. Försöket
kanske var för litet för att påvisa detta.
Många undersökningar av äldre plantor har visat att rottillväxten avtagit
under perioder med intensiv skottsträckning vilket är negativt för plantan
(Mattsson och Nyström, 1990). Om rottillväxten är begränsad försvåras
plantetablering och den viktiga kontakten mellan rötter och jord försämras
(Johansson, 2005).
Eftersom denna studie genomfördes under kalla och molniga
väderförhållanden kan det antas att skillnaderna i dessa olika behandlingar
av försöksleden skulle ha varit mer påvisbara och statistiskt signifikanta om
försöket utsatts för normal sommarvärme med flera soldagar och högre
lufttemperaturer. Detta skulle troligen ha stressat plantorna mer och gett ett
mer entydigt resultat. Mer tid och ekonomiska medel hade troligen även det
bidragit till att visa upp påtagligare skillnader mellan de olika försöksleden.
Den sammantagna slutsatsen blir därför att rekommendera fortsatt
användning av skuggväven i enlighet med den planteringsinstruktion som
finns på Sveaskog idag
