The purpose with this thesis was to form an opinion of how the animal welfare in
Sweden is experienced by both farmers and animal inspectors. A great part of this work
consists of an inquiry concerning the south and the middle of Sweden.
We sent the inquiries to milk and meat producers and to animal inspectors. The response
was high, which indicates that this is a subject that affects many people.
Our literature study is mostly made on the library bases LIBRIS and LUKAS. The facts
we found there were directed towards animal experimentation and furred animal
breeding. In order to compare with earlier results we used investigations that had been
made by Riksrevisionen 2003.
There is a difference in opinions about the new Swedish animal welfare agency that
started first of January 2004. Some people think it would be better to put the resources
on already existing activity instead of starting up a new authority. Others think that it
takes a new central authority to get a better animal welfare in Sweden.
When you read about animal welfare matters in the daily press it is often angled from
different parts. In that way it could be interesting for both parts, to make your own
opinion about how it works in practice. In order to limit this thesis we concentrated on
milk and beef cows.
In the thesis there are parts from the Animal Welfare Act (1988:534) and the Animal
Welfare Ordinance. This was to clear out the acts that are questioned by both farmers
and animal inspectors in the inquiry.
The thesis also contains specification of the animal welfare in Sweden. That includes all
the actors that are involved in the animal welfare today, from the Parliament to the
Police Authorities. The search for the articles was concentrated on the new Animal
Welfare Agency.
One of the conclusions is that animal welfare in Sweden is very varying between
different districts.Målet med detta arbete är att få en uppfattning om hur det svenska djurskyddsarbetet
fungerar och uppfattas av både lantbrukare och djurskyddsinspektörer. Den största delen
av arbetet utgörs av enkätundersökningar som inriktats på södra och mellersta Sverige.
Enkäterna skickades till mjölk- och nötköttsproducenter samt djurskyddsinspektörer.
Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var hög, vilket är ett tecken på att det är ett
angeläget ämne som berör många parter.
Litteratursökning har även gjorts på biblioteksdatabaserna LIBRIS och LUKAS. Där
gavs många träffar men dessa var inriktade mer mot försöksdjursverksamhet och
pälsdjursuppfödning. För att jämföra resultaten med vad som tidigare har gjorts inom
ämnet användes Riksrevisionens undersökningar från 2003.
Det finns många olika åsikter om den nya Djurskyddsmyndigheten som togs i bruk den
1 januari 2004. En del anser att det vore mer ekonomiskt att lägga resurserna på den då
redan befintliga verksamheten istället för att starta upp en helt ny myndighet. Andra
menar att en ny central myndighet är ett måste för ett förbättrat djurskydd i Sverige.
När man läser om djurskyddsärenden i dagspressen är de ofta vinklade från ena parten.
Därför kan det vara intressant att bilda sig en uppfattning om hur det fungerar i
praktiken, sett från båda parter. För att begränsa arbetet valdes inriktningen mjölk- och
köttdjur.
I arbetet finns ett utdrag ur djurskyddslagen (1988:534) och Djurskyddsmyndighetens
föreskrifter, detta för att tydliggöra lagarna som ifrågasätts av lantbrukarna och
djurskyddsinspektörerna i enkätresultatet.
Arbetet innehåller även en sammanställning av djurskyddsarbetet i Sverige, vem som
gör vad? Där finns alla aktörer som berör djurskyddet idag, från Riksdagen till
Polismyndigheten.
Artikelsökning har gjorts, med inriktning på den nya Djurskyddsmyndigheten.
En av slutsatserna är att djurskyddstillsynen är väldigt varierande mellan olika
kommuner i Sverige
