Most of the saw and pulp industries have stored wood nearby their production, the main
reason is to have a continuous wood flow to the production. Wet storage of wood is of great importance to keep the wood quality. Without water sprinkling the risk of drying outand decomposition through biological activity increases significantly and will result in a negative effect on future production and quality.
One drawback of wet storage of wood is the leaching of chemical substances into the
surrounding recipient. The log yard run-off contains phosphorus, nitrogen, phenols and
organic substances. These substances can cause problems for the surrounding environment.
The main objective of this project is to gain an understanding of the wet storage used by the Swedish wood industry and estimate the environmental consequences that run-off water will have on the recipient. To describe the leaching four different cases were constructed to show the risk of wet storage and run-off water. The cases reflect two different sprinkling systems. The first system is an open sprinkling system which sprinkles fresh water on the wood and the second system uses recycled water.
The calculations for the leaching are based upon estimated argument association e.g. the
leaching from a recycled sprinkling system is assumed to be an overflow of run-off water.
The amount of water for an overflow can be equivalent to the precipitation during one storage season (5 months). Another estimate is the substance leaching from 1 m3 of wood which is based on storing 15000 m3 of wood on one hectare.
The open system without sedimentation is calculated to leak 2.5g of phosphorus and 7.3g of
nitrogen per m3 of wood during one storage season. For the recycled system the leaching per m3 of wood is 0.13g phosphorus and 1.6g nitrogen per m3 of wood.
Expressed per hectare of storage area the leaching for the open system for phosphorus is
38,5kg per hectare and for nitrogen is 110kg per hectare. The corresponding value for a
recycled system is 1,9kg of phosphorous and 23,5kg of nitrogen per hectare of storage area.
The leaching of phenols and organic substances has not formed part of the analysis due to the lack of available information. However, estimates for levels of BOD7, COD and phenols
present in leaching per hectare storage area are as follows. For a recycled system without
sedimentation the leakage for BOD7 is 123 kg/season and 2950 kg/season for an open system.
The value for COD in a recycled system is 654 kg/season and 14400 kg/season in an open
system. For phenols the leaching is estimated at 0.17 kg/season in a open system and 22.0
kg/season in a closed system.Idag har de flesta sågverk och massabruk stora virkeslager i sin närhet, dels med anledning av
de senaste stormarna och dels med anledning av att säkra den kontinuerliga virkestillförseln
inom industrin.
Bevattning av lagrat virke är en viktig åtgärd för att bibehålla virkets kvalité. Utan bevattning
är risken stor för att virket torkar ut eller bryts ned genom biologisk aktivitet och försämringar
av dessa slag påverkar kommande virkesförädling negativt.
Nackdelen med bevattning av virke är de kemiska substanser som utlakas från virkestravarna.
Lakvattnet innerhåller bland annat fosfor, kväve, fenoler och organiska ämnen. Då lakvattnet
når recipienten är risken stor att syreförhållandena för de vattenlevande organismerna
påverkas negativt.
Syftet med examensarbetet var att få en allmän bild av bevattning av lagrat virke vid svensk
skogsindustri samt bedöma vilka miljökonsekvenser utsläpp av lakvatten till recipient kan
förorsaka. För att kunna beskriva utlakningens följder diskuteras fyra olika tänkta fall med
belastningen från ett bevattnat virkeslager. Dessa speglar två olika bevattningssystem. Det ena
systemet är öppet och sprider kontinuerligt nytt vatten på virket. Det andra systemet är
recirkulerande och sprider uppsamlat vatten på virket.
Vid beräkningarna har flera parametrar för belastningen på recipienten uppskattas, som t.ex.
utlakningen från ett recirkulerande system vilket förutsätter att det sker en bräddning d.v.s.
den vattenvolym som bevattningsanläggningen inte klarar av att behålla utan bräddar till
recipient. Vattenvolymen antas motsvara den nederbörd som faller under en
bevattningssäsong. En uppskattning av virkesvolymen ingår även vid beräkningen av
belastningsmängden per m3 virke, i detta fall lagras det 15000 m3 virke på ett hektar.
I det icke sedimenterande öppna systemet beräknades det utlaka 2,5 g fosfor och 7,3 g kväve
per m3 virke under en bevattningssäsong. Motsvarande siffror för det recirkulerande systemet
angivet per m3 virke är för fosfor 0,13 g och för kväve 1,6 g. Läkaget per hektar lagringsyta i
ett öppet system utan sedimentering beräknades till 38,5 kg/ha fosfor och för kväve 110 kg/ha
per säsong. Motsvarande siffror för det recirkulerande systemet beräknades läcka 1,9 kg/ha
fosfor och 23,5 kg/ha kväve per hektar lagringsyta.
Läckaget av fenoler och organiskt material har inte ingått i beräkningarna för de fyra
scenarierna p.g.a. att data för recipienterna inte fanns tillgänglig. Däremot har data för BOD7,
COD och fenoler redovisats uttryckt per hektar lagringsyta. För ett recirkulerande system utan
sedimentering motsvarade läckaget för BOD7 123 kg/säsong och för ett öppet system 2950
kg/säsong. Motsvarande siffror för COD i ett recirkulerande system var 654 kg/säsong och
14400 kg/säsong i ett öppet system. För fenol var motsvarande värden 0,17 kg/säsong och
22,0 kg/säsong
