Even though Sweden is a small country which has a low rate of inhabitants is it one of the
worlds leading nations of exporting products from the forest industries. The Importance of a sustainable use of the Swedish forests has been known for many years. In 1903 the first law of forestry were establish. Today the National Board of Forestry carry out inventories of regeneration result. The result of the latest inventory showed that especially the non-industrial private forest owners did not full fill the regeneration work after a clear cut. Five years after the clear cut almost every fifth private forest owners in the region Mälardalen had not done any regeneration activity, even if the law declares that it should be performed after three years.
The purpose of this study was to make a qualitative analysis of attitudes of non-industrial private forest owners in the region of Mälardalen with regards to regeneration of forest. The intention is to, from the interviewees point of view and knowledge illuminate why they manage their forests the way they do To catch different attitudes and fullfill the purpose and my personal goal, the study is based upon interviews. The respondent group was 17 forest owners in Mälardalen, which had totally failed or greatly approved, in the National Board of Forestry's inventory of regeneration of
harvested areas. The interviews were intended to the different shades of meaning in the
answers, in trying to get a complete description of forest owners attitudes concerning
regeneration of forests.
My opinion is that private forest owners decisions and actions in regeneration activities were very individual and various. Factors which especially seem to impact on their decisions were:
Knowledge, interest, lack of time, concern for the next generation, economy, forestry
counselors and their level of ambition. Even if some of the interviewed persons had some
objections to the form of the information were most of the forest owners satisfied with the amount and availability. My personal reflections are that the information should have such a high appeal that it makes the receiver prioritize the regeneration information.Trots att Sverige till yta och folkmängd är ett litet land tillhör vi de stora aktörerna på
världsmarknaden när det gäller export av skogsindustriprodukter. (Skogsindustrin En
faktasamling, 2002). Medvetandet om vikten av att uthålligt nyttja de Svenska skogarna har
länge funnits. År 1903 antog riksdagen Sveriges första allmänna skogsvårdslag. 1903 års
skogsvårdslag hade främst två mål, ett var att återväxtarbetet skulle förbättras och öka i
omfattning och det andra berörde skogsvårdstyrelsernas organisation och arbete för
hushållning av skogs- resurserna (Eklund och Hamilton, Skogspolitisk historia.
Skogsstyrelsens rapport 8A, 2001). Skogsvårsorganisationen genomför ett flertal
kontrollåtgärder, en av dem är Polytaxinventeringarna som syftar till att följa upp
återväxtresultaten samt hur skogsbruket lever upp till ambitionerna i 1993 års skogspolitik
(www.svo.se/projekt/ inventeringar/polytax). Resultatet av den senast utförda undersökningen
visade att framförallt de privata markägarna är dåliga på att återbeskoga efter avverkningar
Fem år efter avverkning har nästan var femte skogsägare i Mälardalen inte gjort någon aktiv
åtgärd alls trots att skogsvårdslagen säger att det ska vara klart tre år efter avverkning.
(Skogen 3/01)
Syftet med det här projektet är att beskriva skälen till enskilda markägare i Mälardalens
handlande med avseende på föryngringsfrågor. Med ledning av detta är sedan avsikten att
utifrån markägarens värderingar och kunskaper belysa varför skogen sköts som den gör i
dessa frågor.
Frågeställningar:
• Vilka attityder och inställningar ligger till grund för privata markägare i Mälardalens
handlande när det gäller föryngringsfrågor?
• I vilken utsträckning finns det tillräcklig och rätt utformat beslutsunderlag/-stöd
tillgängligt för markägaren?
Eftersom jag personligen har ett brinnande intresse för skog, människor, det sociala mötet
samt att jag personligen inte är medveten om någon liknande undersökning i ämnet, var det
mer en självklarhet att jag valde att använda mig av en kvalitativ forskningsintervju än någon
annan metod. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att man genom samtal ska få
ökad förståelse för den intervjuades livssituation ur dennes egen synvinkel. Det rör sig om ett
samspel och utbyte av synpunkter och attityder mellan två personer som samtalar om ett ämne
av gemensamt intresse. (Kvale,S 1997).
För att få så stor spridning som möjligt inom min respondent grupp och öka chanserna att de
medverkande markägarna i så hög grad som möjligt skulle representera varandras motsatser
när det gällde attityder och inställningar till föryngringsåtgärder utgick jag ifrån
Skogsvårdsorganisationens polytaxundersökning. Den ena gruppen som jag valde att intervjua
var fullständigt godkända på det kontrollerade hygget med ett plantantal, oavsett åtgärd som
var högt över lagens gräns för godkänt. Den andra gruppen bestod av markägare som hade ett
hygge som var helt underkänt och där ingen föryngringsåtgärd var utförd.
Skogsvårdsorganisationens region Mälardalen bestod innan omorganisationen av 8st distrikt
vilket utgjorde den geografiska fördelningen inom regionen för intervjuerna. Storleken på de
2
medverkande fastigheterna varierade mellan 40-700 ha. De flesta var dock mellan 50-120ha.
Åldern på de medverkande rymdes alla uppskattningsvis inom intervallet 30-75 år.
Viktigt att belysa är syftet, vilket är att utifrån mina erfarenheter och kunskaper göra en
subjektiv beskrivning av markägare i Mälardalens handlande i föryngringsfrågor som en
grupp. Syftet med de två markägarkategorierna är inte att undersöka dem var för sig utan
endast för att eftersträva största möjliga spridning i gruppen som helhet, vilket är viktigt i
kvalitativa undersökningar.
Det eftersträvade klimatet mellan parterna gör också att intervjun mer ter sig som ett samtal
med mer korta frågor kring temana med långa och beskrivande svar från markägaren, än
många frågor och korta svar. Innan jag genomförde de 17 intervjuerna utförde jag även en
mer inofficiell test intervju. Intervjuerna kretsade kring 11 teman:
1. Ägarförhållanden
2. Skogsvård
3. Ekonomi
4. Skogsvårdslagen
5. Påverkande faktorer
6. Föryngring
7. Skogliga aktörer
8. Information/Utbildning
9. Kunskap
10. Framtiden
11. Övrigt
Alla intervjuer utfördes av mig personligen på skogsägarens fastighet, detta för att få en så
avslappnad miljö som möjligt. Intervjuerna tog i alla utom ett fall minst en timme. Samtalen
spelades in på band och skrevs sedan ned ordagrant. Vid utskriften av bandupptagningarna
utelämnade jag även viss information för att skydda de intervjuades integritet. Under de 17
intervjuerna som behandlats i resultatdelen var det några ämnen som var mer centrala än
andra. Dessa ämnen utgjorde grunden under samtalen och återkom vid upprepade tillfällen
under intervjuerna. De ämnesområden som jag, utifrån detta, har valt att koncentrera
diskussionen kring är:
• Påverkande faktorer för beslutsfattande i föryngringsfrågor
• Föryngring
• Skogliga aktörer och Skogsvårdslagen
• Kunskap och information
Påverkande faktorer
Jag uppfattade det som att det främst var tid, ekonomi, skogliga aktörer, omtanke för nästa
generation, kunskap och information samt engagemang och ambitionsnivå som var de
viktigaste påverkande faktorern
