Hur och varför använder Malmö FF och deras supportrar Twitter?

Abstract

Syfte: Syftet är att förstå vad för typ av innehåll som publiceras på Malmö FF:s officiella Twitter-konto och hur klimatet kring kontot kan beskrivas. Frågeställningar: 1. Varför använder Malmö FF och supportrarna Twitter? 2. Vad kommunicerar Malmö FF ut via sitt Twitter-konto och hur kan innehållet kategoriseras och beskrivas? 3. Stämmer supportrarnas/följarnas tankar kring innehållet på och klimatet kring Malmö FF:s Twitter-konto överens med klubbens tankar? Teori: Teorin som använts för att tolka empirin är huvudsakligen Erving Goffmans teori om självpresentation med fokus på front- och backstage. De teoretiska begreppen konflikt och konsensus har också använts för att beskriva resultatet. Metod: Studien är fallstudie där man arbetat med triangulering – det vill säga flera olika metoder. Studien inleddes med en innehållsanalys av Malmö FF:s Twitter-flöde. Sedan följde en semistrukturerad intervju med Malmö FF:s kommunikatör och sist genomfördes två fokusgruppsintervjuer med supportrar. Resultat och slutsats: Malmö FF och deras supportrar använder Twitter för att den plattformen har ett linjärt ”liveflöde”, möjlighet att ge och få snabb information i realtid och möjlighet att föra enkla och direkta dialoger med varandra. Innehållet på Malmö FF:s Twitter-konto har delats upp i nio kategorier som sedan kategoriserats vidare till front- eller backstage. Klubben och supportrarna har väldigt liknande tankar om hur Malmö FF bör vara på Twitter och vad de bör publicera där. Det råder stark konsensus mellan klubben och supportrarna kring Twitter och detta bidrar till en känsla av gemenskap – MFF-familjen.Purpose: The purpose of this study was to examine what content Malmö FF publishes on their official Twitter account and how the interaction linked to the account can be described. Research questions: 1. Why does Malmö FF and their supporters use Twitter? 2. What is published on their official account and how can the content be categorised? 3. Is the content and interaction around the account perceived alike by the club and their supporters? Theory: Theories that outlined this study was Erving Goffman’s self-presentation theory which included the concept of frontstage and backstage and the theoretical perspectives conflict and consensus. Methods: The methods used in this study included content analysis of Malmö FF’s Twitter account, a semi-structured interview with Malmö FF’s communicator and focus group interviews with supporters of Malmö FF. Results and conclusion: Twitter is used for its live timeline and to share information quickly and efficiently. The content published on Malmö FF’s Twitter account can be divided into nine categories and further categorised into front- or backstage. The club and their supporters strongly agree on the way Twitter should be used, related to Malmö FF