Nyström, Marcus

Ögren, Magnus

Online Research Database In Technology

                       General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights.  • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal   If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.     Downloaded from orbit.dtu.dk on: Dec 20, 2017Blick för bättre läromedel?Ögren, Magnus; Nyström, MarcusPublished in:ManusPublication date:2012Link back to DTU OrbitCitation (APA):Ögren, M., & Nyström, M. (2012). Blick för bättre läromedel? Manus, 2(6), 6.  76JUNI 2012MANUS JUNI 2012Magnus Ögren, Technical University of Den-mark, och Marcus Nyström, Lunds universitet, har genom ögonrörelsemätningar studerat hur inlärning och problemlösning går till. Resulta-ten hoppas man kan användas för att förbättra framtidens undervisning och läromedel. Ett forskningsbidrag från SLFF har möjliggjort pro-jektet.PROBLEMLÖSNING Hur får man bättre insyn i de strategier som studenter använder när de löser problem inom till exempel matematik? Denna högst interdisciplinära fråga kom upp under en gruppdiskussion inom ramen för en docentkurs vid Lunds tekniska högskola (LTH), och ledde till en experimentell studie med ögonrörelsemätningar. För två år sedan träffades vi på LTH:s docentkurs. Mag-nus med en bakgrund i matematisk fysik och med frågan om hur han kunde förstå mer om hur studenterna i hans vektoranalyskurs löser problem. Marcus med en bakgrund inom visuell perception och ögonrörelsemätning. Det tog inte lång tid innan vi bestämt oss för att genom-föra en pilotstudie med ögonrörelsemätning (Eye-tracking) för att lära oss mer om hur studenternas uppmärksamhet fördelar sig över problem. Pilotstudien genomfördes som en del av en didaktikkurs utvecklad och genomförd vid Fy-siska institutionen i Lund i samarbete med Genombrottet, den pedagogiska stöd- och utvecklingsenheten vid LTH.Efter beviljandet av ett forskningsbidrag från Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) har studien under det senaste året utvecklats till ett större projekt och under våren 2012 har vi spelat in och analyserat data från ögon-rörelsemätningar. Försökspersonerna var kursdeltagare i vektoranalys vid civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik vid LTH.Högskolestudenters lärande inom matematiska ämnen mäts idag huvudsakligen genom en skriftlig tentamen där uträkningar och svar på ett antal problem utvärderas och betygsätts. Även om lösningarna ofta innehåller en över-blick av hur problemet identifierats, representerats och lösts, saknas en mer detaljerad inblick i hur studenterna tänkte medan de löste problemet.Avslöjande ögonrörelserMed ögonrörelsemätning kan man studera hur en stu-dents visuella uppmärksamhet (var man tittar) fördelar sig i tid och rum. Till exempel mellan texter, matematiska formler och figurer när studenten läser en text eller löser ett problem. Genom att filma studenternas ögonrörelser med en höghastighetskamera kan man med hög nog-grannhet ta reda på var de tittar, millisekund för millise-kund, och därmed har man möjlighet att följa problemlös-ningens process, inte bara slutprodukten.Ögonrörelserna avslöjar vilka delar av problemet som studenten tittar mest på, vilka delar som ignoreras, hur ofta information från olika delar av problemet integreras, samt hur detta förändras över tiden. Det finns en stark koppling mellan det man tittar på och den information som hjärnan bearbetar. Förändringar i pupillstorlek, som mäts tillsammans med ögonrörelserna, kan användas som en indikation på hur intensiv denna bearbetning är, vilket ger ytterligare information om lösningsprocessen.Varför valde vi ämnet vektoranalys för vår första studie? Vektoranalys är ett mycket visuellt ämne där matematiska formler ofta har en konkret grafisk tolkning. Detta gör det extra intressant att studera problemlösning inom vektorana-lys med hjälp av ögonrörelsemätningar. I studien undersöks speciellt hur studenter använder information i form av illus-trationer relaterade till problemet de ska lösa. Vi har spelat in ögonrörelser och ljud, då vi bett studenterna att ”tänka högt”, när de löser problem i vektoranalys under olika be-tingelser, såsom med och utan figurer i en uppgift. Kan förbättra läromedelVi hoppas att resultaten från denna och liknande studier kan användas, i ett större sammanhang, för att bättre för-stå hur inlärning och problemlösning går till inom den svenska skolan. Och att det därmed kan förbättra framti-dens undervisning och läromedel.En annan fördel med metoden är rent pedagogisk då man, efter att studenten är klar med en uppgift, kan visa dem deras egna ögonrörelser och använda dessa som stöd för att tillsammans gå igenom och diskutera lösningen till problemet. Detta möjliggör ett effektivt sätt för studenterna att reflektera över sina tankeprocesser. Vi tycker att filmer med inspelade ögonrörelsemätningar också bör kunna fin-na en plats inom lämpliga delar av lärarutbildningen.Utbredd metodÖgonrörelsemätning som metod är naturligtvis inte be-gränsad till studier inom vektoranalys. Förutom ämnen som psykologi, neurovetenskap och lingvistik, där ögon-rörelsemätning sedan flera år är en etablerad metod, används den för att ställa kliniska diagnoser samt inom området människa-dator-interaktion. Tidiga exempel på studier inom undervisning är problemlösning inom geo-metri, mekanik samt undersökningar av hur man läser och felsöker programkod. Tekniken för ögonrörelsemätningar går starkt framåt och finns redan idag inbyggd i bärbara datorer. Idag är tekniken fortfarande relativt dyr men detta kommer att ändras snabbt när tillverkningsserierna ökar och då kan det snart bli var students egendom. Som ett steg i denna riktning kommer Humanistlaboratoriet i Lund att förse ett helt klassrum med datorer utrustade för ögonrörelsemät-ningar.KONTAKTA GÄRNA artikelförfattarna om du vill veta mer om metodiken och tekniken eller diskutera nya möjliga tillämpningar. Magnus ÖgrenTechnical University of Denmark, h.m.ogren@gmail.comMarcus NyströmLunds universitet, marcus.nystrom@humlab.lu.seAndelen forskare vid de svenska lärosätena som publicerar sig i böcker sjunker. Högskoleverket tar bort kravet på obliga-toriska kurslitteraturlistor i alla kursplaner. Vad be-ror detta på egentligen? Vad kan göras för att uppmuntra forskare att publicera sin forskning i böcker? Åsa Morberg, docent och akademichef vid Högskolan i Gävle, ger här sin syn på saken.Forskning likriktasHögskolor och universitet ut-sätts idag för genomlysning, poängsättning, betygssätt-ning och bedömning och sist men inte minst för ranking. Forskningen likriktas som ett resultat av att rankingen ökar. Kommersiella medieföretag de-finierar och standardiserar läro-sätenas forskningsinriktningar och att inte följa med i trenden är högriskföretag. Utvecklingen rimmar inte riktigt med hög-skolans uppdrag: att kritiskt granska, ifrågasätta, tänka nytt och skapa nytt.Ett lärosäte som inte tar rank inglistor på allvar, inte bryr sig om internationella ackrediteringar, inte baserar forskningspresentationer på listor över tidskrifter vars kva-litet kvantifieras, har svårt att överleva.Högskolorna är på väg att urholka sin strategiska roll och göra verksamheten mindre intressant för lärare. I nuläget är det vetenskapliga artiklar till internationellt erkända refe-reegranskade tidskrifter som skrivs av forskarna (vare sig det är den egna disciplinens inomvetenskapliga traditioner eller inte) och som ger högsko-lorna nödvändiga poäng och en försäkran om en god framtida medelstilldelning. Det finns en tydlig koppling mellan medels-tilldelning och forskningens resultat, mätt i publikationer och citeringar. Mätningen av dessa publikationer, och hur dessa citeras anses också ge en uppskattning av forskningens kvalitet, men det skriver inte alla forskare under på.Olönsamt skriva böckerIdag har många forskare i prin-cip helt och hållet övergett bok-skrivandet, eftersom det inte är särskilt lönsamt vare sig för den akademiska karriären eller för den egna löneutvecklingen. Studenterna kan naturligtvis läsa vetenskapliga artiklar un-der hela sin utbildning, men eftersom högskolorna har ett ansvar att informera om forsk-ningsresultat till det omkring-liggande samhället så fungerar inte vetenskapliga artiklar för en bred allmänhet.Vetenskapssamhället har ett ansvar för forskningsinforma-tion och boken fyller en viktig funktion. Det är viktigt för landets lärosäten att premiera författare som publicerar sig i böcker.Varje lärosäte kan stimulera forskares bokproduktion på många olika sätt. Vid Högsko-lan i Gävle planeras exempelvis en lokal bok- och biblioteks-mässa för lärosätets lokala forskare och författare i nära samverkan med högskolebib-lioteket. Det blir utställningar, seminarier, presentationen och diskussioner. Finns det flera bra sätt att premiera fors-kare och författare till böcker? Högskolan blir fattigare utan böcker.ForskarframgångFramgångsfaktorer i Ulf Kron-mans (bibliometriker på KTH) tappning. Skriv artiklar och be-akta följande:- Välj rätt tidskrift.- Kontrollera impact-faktorn.- Skriv på engelska.- Samverkan med andra fors-kare.- Använd unika forskarnamn.- Korrekt beteckning på läro-sätet.- Registrera artikeln i lärosätets databas.- Publicera open access.Åsa MorbergDocent och akademichefBlick för bättre läromedel?Magnus Ögren: Ögonrörelsemätningar kan förbättra utformningen av framtidens läromedel FOTO: STEFAN LINDGREN Lärobok utkonkurrerad? Åsa Morberg: Högskolelärare prioriterar inte författande av böckerFOTO: PRIVATFakta: Ögren och Nyström Magnus Ögren undervisar vid Danmarks tekniska universitet och forskar även inom tillämpad matematik och fy-sik. Magnus debuterade som läromedelsförfattare för fem år sedan och är sedan tre år tillbaka medlem i SLFF.  Marcus Nyström utvecklar metodik och teknik för ögonrörelsemätningar på Humanistlaboratoriet vid Lunds uni-versitet. Marcus har arbetat inom ett brett spektrum av forskningsprojekt, från videokomprimering till pedagogisk psykologi. Den gemensamma nämnaren är dock användning av ögonrörelsemätningar, vilket han också håller in-ternationella kurser i vid Lunds universitet. Han är en av författarna till boken Eye Tracking: A comprehensive guide to methods and measures (2011), Oxford University Press.AllmäntForskningMagnus Ögren och Marcus Nyström hoppas att studien av ögonrörelsemätningarna ska kunna förbättra framtidens läromedel.Utmärkta av Svensk BokkonstJuryn för Svensk Bokkonst har valt ut 25 böcker ur 2011 års produktion. Böckerna är tekniskt, este-tiskt och hantverksmässigt sett goda representanter för Svensk Bokkonst. Bland de 25 återfinns tre böcker inom kategori läromedel: Vi dricker té och lär oss e, Livstyckets kvinnor gör en läsebok, utgiven av LL-förlaget och med medverkan av SLFF-medlemmen Louise Wramner. Vägens folk, en lärobok för bibel- och konfirmationsundervisning, utgiven av Marcus för-lag samt Filosoferna av Svante Nordin, Atlantis förlag. Läs mer på www.svenskbokkonst.seRedaktionen

Blick för bättre läromedel?

http://orbit.dtu.dk/ws/files/9739312/Sveriges%20l%C3%A4romedelsf%C3%B6rfattares%20F%C3%B6rbund_Tidskrift%20Manus2_2012_artikel%20av%20Magnus%20%C3%96gren.pdf

Blick för bättre läromedel?

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Online Research Database In Technology