Nyström, Marcus

Ögren, Magnus

Online Research Database In Technology

                       General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights.  • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal   If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.     Downloaded from orbit.dtu.dk on: Dec 19, 2017Med blick på vektoranalys, oegonroerelsemaetning vid problemloesningÖgren, Magnus; Nyström, MarcusPublished in:Lärande i LTH - BLADPublication date:2011Document VersionOgså kaldet Forlagets PDFLink back to DTU OrbitCitation (APA):Ögren, M., & Nyström, M. (2011). Med blick på vektoranalys, oegonroerelsemaetning vid problemloesning.Lärande i LTH - BLAD, 15, 6-7.6large laboratories, but the requirement is even more pro-nounced. The connection between preparation and activity is a key to enhance building of knowledge. The fascination of the laboratory by the teachers and researcher is not ab-solutely shared by the students. Some of them will love co-ming in to the laboratory to get the “right feel” for scientific work, some will just be puzzled or even annoyed.Contact information: sverker.werin@maxlab.lu.seReferences[1] S. Benckert and S. Pettersson, Learning physics in small-group discussion - Th-ree examples, Eurasia Journal of Mathematics, Science & Technology education, 2008 4(2), 121-134[2] J. Bernhard, Insightful learning in the laboratory: Some experiences from ten years of deisgning and using conceptual labs, European Journal of Engineering Education, 1469-5898, Volume 35, Issue 3, First published 2010, Pages 271 – 287[3] C. H. Crouch et al, Classroom demonstrations: Learning tools or entertain-ment?, Am J. Phys 72 (6) 2004 [4] A. Hofstein et al, The Laboratory in Science Education: Foundations for the Twenty-First century, Science Education, vol 88, issue 1 (2004) 28-54[5] Undergraduate student laboratory experience at the Synchrotron Radiation Center, Steven C. Sahyun et al, Am. J. Phys. 74 11, November 2006Marcus Nyström och Magnus Ögren framför den experimentuppställning som används vid ögonrörelsemätning.Med blick på vektoranalys Ögonrörelsemätning vid problemlösningMagnus Ögren, DTU Mathematics, Technical University of Denmark och Marcus Nyström, Humanistlaboratoriet, Lunds universitet Högskolestudenters lärande inom matematiska ämnen mäts idag huvudsakligen genom en skriftlig tentamen där uträk-ningar och svar på ett antal problem utvärderas och betyg-sätts. Även om lösningarna ofta innehåller en överblick av hur problemet identifierats, representerats och lösts, saknas en mer detaljerad inblick i hur studenterna tänkte medan de löste problemet. Hur får man insyn i de strategier som studenter använder när de löser problem inom till exempel vektoranalys? Denna högst interdisciplinära fråga kom upp under en gruppdiskussion inom ramen för LTH:s docent-LÄRANDE I LTH - BLAD 15 7LTH:s Högskolepedagogiska kompetensutvecklingskurser hösten 2011 Nedan ges en kortfattad information om var och en av hös-tens olika kurser. Förutom de allmänna högskolepedagogis-ka översiktskurserna erbjuds även mer praktiknära kurser samt individuella fördjupningskurser med förhoppningen att kunna möta intressemångfalden bland LTH:s lärare. För utförligare information (kurstider, ansökningsdatum, med mera) hänvisas till Genombrottets hemsida http://www.lth.se/genombrottet, där det också finns information om kurser av andra kursgivare öppna för LTH-lärare.Workshop - Den pedagogiska portföljen (1v)Att presentera och bedöma pedagogiska meriter med hjälp av en pedagogisk portfölj är en etablerad och genom forskning väl utvärderad metod. I den pedagogiska portföljen belyser och beskriver läraren sin kompetens framför allt genom en kritiskt reflekterande analys av exempel hämtade från den egna praktiken. Att skriva en pedagogisk portfölj bör vara en fortlöpande och integrerad del av arbetet som universitetslä-rare. På så sätt kommer portföljen att bli ett levande doku-ment som i hög grad bidrar till den professionella pedago-giska utvecklingen. Kursen riktar sig till lärare som vill öka sin förmåga att skriva en väl genomtänkt och reflekterande pedagogisk portfölj. Kursen stödjer erfarenhetsutbyte mellan deltagarna i form av diskussioner och reflektioner och baseras på material från relevant forskning. Förkunskapskravet är att man har genomgått någon högskolepedagogisk översiktskurs eller motsvarande (till exempel LTH:s Högskolepedagogiska introduktions- eller inspirationskurs). Högskolepedagogisk introduktionskurs (2v)Kursen riktar sig främst till doktorander och nyanställda lärare och syftar till att ge deltagarna en pedagogisk grund att bygga vidare på i deras arbete som lärare vid LTH. Kur-sen ger en introduktion till högskolepedagogik och aktuell kurs. Vi har sedan dess genomfört en experimentell pilot-studie med ögonrörelsemätningar (”eye-tracking”) som ett projekt inom en didaktikkurs utvecklad och genomförd vid Fysiska institutionen i Lund i samarbete med Genombrot-tet vid LTH. Efter beviljande av forskningsmedel har detta nu utvecklats till planläggning av ett större projekt som fi-nansieras av SLFF, Sveriges läromedelsförfattares förbund.Med ögonrörelsemätning kan man studera hur en students visuella uppmärksamhet (var man tittar) fördelar sig mellan texter, matematiska formler och figurer när studenten lö-ser ett problem. Genom att filma studenternas ögonrörelser med en höghastighetskamera kan man med hög noggrann-het ta reda på var de tittar, millisekund för millisekund, och därmed har man möjlighet att följa problemlösningens process, inte bara slutprodukten. Ögonrörelserna avslöjar vilka delar av problemet som studenten tittar mest på, vilka delar som ignoreras, hur ofta information från olika delar av problemet integreras, samt hur detta förändras över ti-den. Det finns en stark koppling mellan det man tittar på och den information som hjärnan bearbetar. Förändringar i pupillstorlek, som mäts tillsammans med ögonrörelserna, används ofta som en indikation på hur intensiv denna bear-betning är, vilket ger ytterligare information om lösnings-processen.Vektoranalys är ett mycket visuellt ämne där matematiska formler ofta har en konkret grafisk tolkning och detta gör det intressant att studera problemlösning inom vektorana-lys med hjälp av ögonrörelsemätningar. I pilotstudien un-dersöktes hur studenter använder extra information som exemplifierar och konkretiserar ett abstrakt problem. Detta genom att vi presenterade ett grafiskt illustrerat exempel för studenterna, som var relaterat till problemet de skulle lösa. Baserat på de kvalitativa observationer vi gjorde un-der pilotstudien planeras nu för ett större experiment där vi kommer att spela in ögonrörelser och intervjua studenter på LTH som löser problem i vektoranalys under olika beting-elser. Vi planerar att ge olika grupper samma uppgifter att lösa, men presenterade på olika sätt i form av problemtexter och figurer. Resultaten från denna studie kan sedan användas för att i större detalj förstå hur inlärning och problemlösning går till inom den svenska högskolan och därmed till att för-bättra framtidens undervisning och undervisningsmaterial. En annan fördel med metoden är rent pedagogisk då man, efter att studenten är klar, kan visa dem deras egna ögon-rörelser och använda dessa som stöd för att tillsammans gå igenom och diskutera lösningen till problemet. Detta möj-liggör ett effektivt sätt för studenterna att reflektera över sina tankeprocesser.Ögonrörelsemätning som metod är naturligtvis inte be-gränsad till studier inom vektoranalys. Förutom ämnen som psykologi, neurovetenskap, och lingvistik, där ögon-rörelsemätning är en etablerad metod, används det för att ställa kliniska diagnoser samt inom människa-dator-inter-aktion. Tidiga exempel på studier inom undervisning är problemlösning inom geometri, dynamiska problem inom mekanik samt undersökningar av hur man läser och debug-gar programkod. Tekniken för ögonrörelsemätningar går starkt framåt och finns idag inbyggd i specialutrustade bär-bara datorer. Kontakta gärna artikelförfattarna om ni vill veta mer om metodiken och tekniken eller för att diskutera nya möjliga tillämpningar.Kontaktuppgifter: magnus@ogren.se och Marcus.Nystrom@humlab.lu.seLÄRANDE I LTH - BLAD 15

Med blick på vektoranalys, oegonroerelsemaetning vid problemloesning

http://orbit.dtu.dk/ws/files/6427145/prod21324115824881.Laerande_i_LTH_vol_15_page_6-7%5B1%5D.pdf

Med blick på vektoranalys, oegonroerelsemaetning vid problemloesning

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Online Research Database In Technology