Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan
delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka
planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av
våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och
delta i workshopen ”Gör (om)rådet”, som gav mig en möjlighet att inhämta information
och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande
används i praktiken.Ungdomar tillbringar mycket av sin lediga tid på våra offentliga platser, på grund av att
de är utestängda från många kommersiella nöjesevenemang då de flesta evenemang har
höga inträdesavgifter eller åldersgränser. Ungdomar är en heterogen grupp människor
med olika genus, med skilda intressen, från olika kulturer och socioekonomiska
förhållanden. Ungdomar har expertkunskaper om sin egen livssituation, sin omgivning
och sina egna framtidsvisioner som vuxna inte har tillgång till. För att förstå hur andra
upplever verkligheten och för att kunna ha möjlighet att inkludera ungdomars
kunskaper i planeringsarbetet krävs ett stort engagemang och kunskaper om olika
metoder och modeller som är utformade för att ungdomar och medborgare ska kunna
göra sina röster hörda i samhället. Viljan att möta människor och ompröva sina egna
kunskaper och åsikter är en av grundförutsättningar för att skapa inkluderande
planeringsprocesser
