Av tradition prioriteras trafiksäkerheten vid gestaltningen av vägens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner än så. De perspektiv som det här arbetet belyser är trafiksäkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse längs vägen samt produktion. Vägen har en fragmenterande effekt på landskapet, vilket påverkar växter, djur och kulturvärden, men rätt utformning och skötsel av vägkanterna kan minska vägarnas negativa effekter. Sveriges vägkanter omfattar idag långt över 200 000 ha, så det är inte svårt att se att förändring kan göra skillnad. Utformad och skött på rätt sätt kan dessa vägkanter ex. bidra till ett bevarande av den biologiska mångfalden, istället för dess reduktion. Dessutom har vägarnas linjedragning ofta lång permanens – i Sverige finns det vägar som är 1000 år gamla – och det är därför viktigt att våra moderna vägar får en utformning som överlever in i framtiden och upp¬skattas av både människor, växter och djur.Syftet med det här arbetet att öka kunskapen kring vägens närområden och bidra till inspiration kring hur utformningen och användningen av dessa ytor kan fylla fler funktioner. Detta görs genom intervjuer med representanter från Trafikverket och Länsstyrelsen, vilka kan räknas som några av vägens huvudaktörer, samt genom studier av myndighetspublikationer och forskningsrapporter. Hur används dessa grönytor, och hur kan de användas, för att gynna en hållbar och mångfunktionell utveckling samtidigt som vägarna fortsätter vara effektiva och rationella?Att designa för trafiksäkerhet handlar om att undvika oeftergivliga föremål i vägmiljön, men också att undvika en monoton resa och att förtydliga vägens sträckning genom optisk ledning. Skötselperspektivet handlar om att välja en utformning som passar skötselekonomin, men det kan också handla om att genom skötseln gynna ekologi. Vägområdenas utformning för att förhindra föroreningar handlar i sin tur om att motverka buller, skydda vattentäkter vid olycka och att hantera dagvatten. Dessutom kan vegetationen längs vägen fungera som luftförbättrare genom att binda stoft och omvandla avgaser. Vägarnas sidoområden har också en stor påverkan på ekologin, både i positiv och i negativ bemärkelse. Vägarnas fragmenterande effekt på landskapet påverkar bl.a. djurens rörelse, men vägkanterna är också en viktig livsmiljö både för växter och djur och kan hålla en stor artrikedom. Vägarnas utformning påverkar också trafikantupplevelsen och upplevelsen för den som rör sig vid sidan om vägen. För bilisten kan vägarnas sidoområden bidra till reskomfort och resupplevelse, alltså bilistens upplevelse av det som händer på och vid sidan om vägen, samt dennes upplevelse av omgivningarna. Det sista perspektivet, produktion, handlar om att ta tillvara vägarnas sidoområden även till bl.a. energiproduktion.Det finns idag mycket kunskap kring hur vägarnas sidoområden kan utformas för en hållbarhet och mångfunktionellitet, men den återspeglas inte fullt ut i utformningen och driften av vägarna.Traditionally road safety has been a priority when designing road verges, but these spaces can fill more functions than that. This work highlights the perspectives of road safety, maintenance, pollution prevention, ecology, road-user experience and aesthetics, recreation and movement along the road, and production. The road has a fragmentizing effect on the landscape, which affects plants, animals and cultural values, but correct design and management of roadsides can reduce the negative effects of roads. Roadsides in Sweden today includes well over 200 000 ha, so it's not hard to see that change can make a difference. If designed and managed correctly, these roadsides can for example contribute to the conservation of biological diversity, instead of its reduction. The road placement in the landscape are often of historical permanence – in Sweden there are roads of 1,000 years of age - and it is therefore important that our modern roads have a design that will survive into the future and can be appreciated by both humans, plants and animals.
The purpose of this work is to increase the knowledge about the road's surrounding areas and contribute to inspiration about how the design and use of these surfaces can be multifunctional. This is done through interviews with representatives from the Swedish transport authority (Trafikverket) and the Swedish county board (Länsstyrelsen), how can be counted as some of the road's main stakeholders, and through studies of agency publications and research reports. How are these green areas utilized, and how can they be utilized to promote a sustainable and multifunctional development, while the roads continue to be effective and rational?
Designing for road safety is about avoiding absolute object in the road environment, but also to avoid a monotonous journey and to clarify the road alignment by visual guidance. The maintenance perspective is about choosing a design that fits the maintenance economy, but it can also be about favoring ecology. Designing road environments with the purpose of preventing pollution is in other hands about preventing noise pollution, protecting water sources in case of an accident and to take care of storm water. The road vegetation can also serve as air conditioner by binding dust and converting exhaust gas. Road sides have also a major impact on the ecology, both in positive and negative remarks. Roads fragment the landscape, which among other things affect animal movements, but the roadsides are also an important habitat for both plants and animals and can be very rich in species. Driver experience and the experience from movements alongside roads are also affected by road design. For the motorist these side areas can contribute to travel comfort and experience. The last perspective, production, is about using road sides for production, e.g. for energy production.
There is much knowledge about how road sides can be designed for durability and multi-¬function¬ality, but this knowledge is not fully implemented in the design and maintenance of roads today
