Över hela västvärlden blir hälsoproblem som hänger ihop med övervikt och för lite rörelse allt vanligare, därför har många länder börjat med att försöka få befolkningen att röra sig mer.
Vandring kan vara en lösning på detta problem och därför har man i Jönköpings län börjat se över sitt vandringsledssystem. Gislaveds kommun, i Jönköpings län, har uppmärksammat detta problem och inlett ett arbete med att hitta lösningar för en modernisering och restaurering av Gislavedsleden.
Syftet med denna uppsats är att utföra en observationsstudie och analys av Gislavedsleden och framlägga åtgärdsförslag där de behövs. Med hjälp av Rainer Brämers empiriska undersökningar om vandring och vandringsleder, Patrik Grahns parkkaraktärer och Kevin Lynch analysmetod studeras ledens upplevelsevärden. Analysen resulterar i förändringsförslag som kan förbättra ledens upplevelsevärden. I uppsatsen uppmärksammas även att leden inte stödjer rundvandring eller kortare etapper på grund av dålig tillgänglighet, ett problem som leden delar med många andra vandringsleder i Jönköpings län. Även ledens större kontext tas i beaktande så som hur det går att ta sig till och från leden och om den har kapacitet att användas av en större brukargrupp eller på nya sätt.
Uppsatsens slutsats visar att ett gemensamt regelverk och en gemensam standard skulle underlätta för att utveckla och förbättra gamla leder eller användas som riktlinjer för skapandet av nya leder. Med en gemensam standard kan vandringsleder länkas samman och vandringen blir en bättre upplevelse i sin helhet. Den använda analysmetoden och de förslag för åtgärder som presenteras för Gislavedsleden, kan användas för vidare arbete eller forskning kring utvecklandet av en nationell standard för svenska vandringsleder
