The use of vegetation in sustainable urban development : from Västra Hamnen to Rosengård

Abstract

Den värld vi känner till står inför stora förändringar. För första gången i historien bor det fler människor i städer än på landsbygden. I dagsläget förbrukar vi mer av jordens resurser än den klarar av. Klimatförändringarna kommer inom en snar framtid att påverka vårt sätt att leva. Allt fler människor får stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sätt att hitta kraft. För varje dag som går försvinner arter ur vårt växt- och djurrike. Vi ser tydliga tecken på vad utanförskap och segregation kan göra mot de mest utsatta. Förändringar i vår värld och i vårt samhälle går inte att lösa över en natt men finns en drivkraft mot något bättre kan förändringarna istället leda oss mot något positivt. Att samhällsutvecklingen ska vara hållbar har börjat uppmärksammats runt om i världen allt mer och dess olika delar benämns som sociala, ekonomiska och ekologiska. Grönområdens betydelse i vårt samhälle har gått från att tidigare främst handla om rekreativa aspekter till att idag även innefatta klimatförbättring, biologisk mångfald och bidrag till en hållbar utveckling. Stadsdelen Västra Hamnen i Malmö var på många sätt unik när den planerades och byggdes. För första gången fanns ett nytt fokus på de gröna frågorna och dess viktiga betydelse för en bättre dagvattenhantering, den biologiska mångfalden och en värdefull miljö för människor. Flera nya sätt att hantera vegetation och grönområden skapades som till exempel grönytefaktor, gröna punkter och biotoper. Genom att i denna rapport studera Västra Hamnens mål och visioner och dess uppföljning av de gröna satsningarna, ställdes frågan om den nya kunskapen kunde appliceras även på andra delar av staden. Flera satsningar visade sig vara både lyckade och nytänkande föregångsexempel medan andra inte nådde ända fram till de mål som satts upp. Den hållbara utvecklingen av staden handlar i dag även om att omvandla äldre delar och skapa samma förutsättningar som i nybyggda områden. En stor del av Sveriges bostadsbestånd kom till under de så kallade miljonprogrammen. Dessa områden fick tidigt kritik för sin utformning med stora kala utemiljöer, funktionsindelning och trafikseparering. Även Rosengård har debatterats under många år och lika länge har området kantats av olika problem som åtgärder har försökt råda bot på. Sättet att se på planering och grönområden under miljonprogrammen skiljde sig på många sätt från dagens byggande som nu strävar efter den täta, livliga staden med blandade funktioner. Däremot har det alltid funnits visioner om att skapa bra bostäder och utemiljöer för människor även om bakgrunden till dessa visioner har skiftat. Att använda de gröna satsningarna från Västra Hamnen i miljonprogrammens Rosengård har många förutsättningar att lyckas. Viktigt är att arbetssätten anpassas till rådande projekt och att lärdomarna från Västra Hamnen får leda vägen. Ett helhetstänkande krävs för att alla delar av den hållbara utvecklingen ska uppnås och det är av största betydelse att de boende involveras genom processen. Även om en satsning på vegetation ur ett hållbart perspektiv inte löser alla problem i ett område är det en viktig del. Dessutom är det en viktig pusselbit i det fortsatta arbetet mot en hållbar stadsutveckling