Att arbeta som landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten
kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.
Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom landskapsarkitekturen.
Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet. Det vill säga den kommunikation som uppstår i mötet mellan människor och det växelspel som äger rum när de olika parterna delger och tar del av varandras perspektiv för att tillsammans vinna gemensam kunskap. Den ensidiga överföring av information som
ibland felaktigt benämns som kommunikation tas här endast upp som förmedling eller information.
I examensarbetet fungerar stadsutvecklingsprocessen för Dragarbrunnsgatan i Uppsala som fallstudie och inom detta projekt har mötesobservationer och intervjuer med involverade landskapsarkitekter utförts. Projektet har följts under perioden som sträcker sig från april 2010 till och med december 2010. Tre landskapsarkitekter har intervjuats för arbetet; en processledare, en
projektledare och en ansvarig projekterande landskapsarkitekt. Dessa har fått dela med sig av sin syn på processen, kommunikation, helhet, gemensamhet och landskapsarkitektens roll.
Arbetets undersökning i form av intervjuer och observationer kopplat till frågorna om betydelse, tillämpning och resultatpåverkan visar att kommunikation och samverkan är viktigt för landskapsarkitekten. Det finns en önskan om att lära sig mer och att bli bättre på att kommunicera, men en svårighet i att veta hur detta ska gå till. Den visar att landskapsarkitektens arbets-
metoder i form av exempelvis skisser och bilder kan vara till hjälp i arbetet med att både förmedla information och att kommunicera tillsammans med andra aktörer. I frågan om förmedling av information eller kommunikation framkommer en svårighet i att skilja mellan dessa två företeelser och en tendens att felaktigt benämna viss förmedling som kommunikation.
Fallstudien och litteraturstudier visar på vikten av en anpassad struktur som kan främja en kommunikativ process. Som följd av detta presenteras en struktur för samverkansprocesser med en kommunikativ infallsvinkel. För att samverkan och dialog ska främjas bör en så pass väl anpassad processtruktur som möjligt ligga till grund för ett projekt. Denna processtruktur består av sex olika delar, som därefter kan modifieras och anpassas till det specifika
projektet. Delarna är; organisera, relatera, utveckla, etablera, agera, samt
utvärdera och bygga vidare.
Slutligen vill detta arbete försöka att bidra till den i fallstudien framkomna önskan hos landskapsarkitekten att lära sig mer om kommunikation. Detta görs genom att presentera en guide till landskapskommunikatören där olika kommunikativa aspekter som kan påverka utfallet i ett projekt tas upp tillsammans med korta tips på hur man kan tänka kring dessa aspekter.
Nyckelord: landskapsarkitektur, kommunikation, designstrategi, stadsutveckling, designteori, process- och projektledning.To practise landscape architecture is to meet many different people with different needs and requirements. This means working on a problem solving basis, to be place-oriented, and as this thesis wants to highlight, to have a conscious communicative attitude towards all the different actors that the landscape architect interact with. I believe that a good result of urban development and city planning processes lies in the dialogue and joint learning that occurs at a positive interaction between all actors involved. Focusing on the joint work and a good collaboration process during the project, rather than the project result itself.
The purpose of this paper is to illuminate, explore, and encourage further use of, and a greater awareness of, the importance of communication, its application and impact on earnings in landscape architecture.
The communication, which is primarily dealt with in this paper is the one which can be categorized within the physical meeting. The communication that occurs in encounters between people and the interaction that takes place when the various parties communicates and partake of each other’s perspectives to reach joint knowledge. The unilateral transfer of information that is sometimes erroneously referred to as communication is in this paper only referred to as mediation or information.
This thesis uses the city development project of Dragarbrunnsgatan in Uppsala as a case study and within this project meeting observations and interviews with involved landscape architects has been performed. The study of the project has been carried out during a period from April 2010 to December 2010. Three landscape architects have been interviewed for the case study, a process manager, a project manager and an accountable design manager. These three have been sharing their views on the process, communication, entirety, community and the role of the landscape architect.
The case study of interviews and observations related to the issues of meaning, application and results of impact shows that communication and interaction is important for the landscape architect. There is a desire to learn more and become better at communicating, but a difficulty in knowing how this is to be done. It shows that the landscape architects working tools such as drawings and pictures can be helpful in efforts to both disseminate information and to communicate with other actors. The issue of mediating information or to communicate reveals a difficulty in distinguishing between these two phenomena and the tendency to incorrectly designate certain mediation as communication.
The case study and literature studies show the importance of a customized structure that can promote a communicative process. As a result, this thesis presents an application structure for collaboration processes with a communicative approach. To promote cooperation and dialogue a process structure as well-adapted as possible should form the basis for a project. This presented process structure consists of six parts, which can be modified and adapted to the specific project in mind. The six parts are; organize, relate, develop, establish, operate, and evaluate and reshape.
Finally, these efforts attempt to contribute to the presented desire of the landscape architect to deepen his or hers knowledge of communication. This is done by presenting a guide to the landscape communicator where different communicative aspects that may affect the outcome of a project are issued along with brief tips on how to reason concerning these aspects.
Keywords: landscape architecture, communication, design strategy, city development, design theory, process and project management
