This survey was made to investigate the possibility of using an alternative method of fencing in
Swedish forestry. The most common way of fencing in Sweden today is made by a two meter high
metal net that is attached to turned impregnated poles. The fencing methods that have been
investigated is a fencing system made completely out of wood so called “German wood fence”.
Browsing of game in forest regeneration areas is often a big problem and some kind of protection of
the plants is often necessary. There is several ways of building fences and the most common way is
to use metal nets and impregnated poles, this leads to a problem when the fence has profiled its
purpose. The net and the poles has to be removed out of the forest which is expensive and don’t give
the landowner any income.
In the spring of 2007 we were in Germany on an internship, there we came in contact with “German
wood fencing”. During our visit we also had the opportunity to build one fence with this method. This
became the starting point of this thesis that has been written in the spring of 2010.
In our work with this thesis we also made a fieldtrip back to Germany and the Forstliches Bildungs
Zentrum in Münchehof. During our trip we did inventory in Forstamt Sessen and Forstamt Saupark
on this wood fencing system, we also revisited to the fence we built in 2007.
We did interviews and had discussions with forest managers, forest workers and others with
expertise. The districts that we visited in Germany have almost stopped fencing with metal net
because the cost to bring the fence down is considered too expensive. They use instead this wood
fencing system.
We have studied the conditions for fencing in Sweden and the literature on the subject. Contacts
have been taken with fencing entrepreneurs to learn what problem they have in their work and what
their cost are. To build steal net fences is expensive and if the ground has to be flattened before the
fence can be built the cost will increase. Manny of the entrepreneurs that we have been in contact
with have built allot of fences and expect a problem in the future that weary few are taken down.
Wood fences have benefits but further investigation is needed to see if the system is adjustable to
Swedish conditions and demands. The biggest benefit is that the landowner don’t have to remove
the fence when it have fulfilled its purpose, since the hole construction is built out of wood it will
decay with time.
One problem for alternative fencing systems are the Swedish National board off forestry’s criteria on
how a fence should be constructed so the land owner can apply for subsidies of building the fence.
Today can forest owner not expect to get any financial support from the National Board of Forestry
for protecting their regeneration if they use wood fence. The criteria’s can be change if it is shown
with studies that the system works.Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna att använda en alternativ metod av
hägning i svenskt skogsbruk. I Sverige byggs i princip bara hägn av metallnät. Vi ska med detta
examensarbete undersöka möjligheterna att hägna med så kallade Tyska trähägn.
Skador av klövvilt i ungskog är ofta ett stort problem för skogsbruket och någon form av hägn är ofta
en nödvändighet för att skydda föryngringen. Det finns flera metoder att hägna på varav det
vanligaste i Sverige är med konventionellt stålstängsel och tryckimpregnerade stolpar. Problemet
med denna metod är att markägaren har krav på sig att montera ner hägnet när det fyllt sitt syfte.
Hägnet ska inte lämnas kvar som sopor i naturen eller blir dödsfällor för det vilda.
Arbetet med examensarbetet infattade en studieresa till Tyskland där vi besökte Forstliches Bildungs
Zentrum i Münchehof. Där inventerade vi trähägn i Forsamt Sessen och Forstamt Saupark. Vi utförde
en återinventering av det hägn som vi byggde våren 2007 samt vi samlade in data från andra trähägn
med olika ålder ute i fält. Vi hade diskussioner med olika skogsförvaltare på distrikten och sakkunniga
på området. I de distrikt som besöktes i Tyskland har man i stort sett slutat att hägna med
konventionellt stålstängsel. Detta motiveras med att nedmontering av dessa hägn blir för
kostsamma.
Vi har även studerat rådande förutsättningarna för hur hägning går till i Sverige och studerat den
litteratur som finns på området. Kontakt har tagits med stängselentreprenörer för att se vilka
problem man har och hur kostnaderna ser ut i Sverige. Att hägna är dyrt och arbetskrävande,
kostnaden med totalentreprenad är runt 80kr/m. Med detta förutsätter att inga förberedande
markarbeten behövs. Nedmontering av näthägn ser flera entreprenörer som ett växande problem,
mycket hägn har byggts men väldigt lite har plockats ner.
Trähägn har sina fördelar men det bör vidare undersökas om det går att anpassa metoden för
Svenskt skogsbruk och hur bra träkonstruktionen klarar våra krav och förhållanden. Trähägn har sin
största styrka i att det är byggt i obehandlat virke och därför inte behöver monteras ned och forslas
ut ur skogen. Utan man lämnar hägnet när det fyllt sitt syfte och låter det förmultna.
Ett problem för alternativa hägningsmetoder, så som tyska trähägn är skogsstyrelsens kriterier på hur
ett hägn ska vara utformat för att markägaren ska kunna erhålla bidrag. I dag betalas det inte ut
några bidrag för trähägn eftersom stödbestämmelserna inte uppfylls. Men kriterierna kan komma att
omarbetas om det påvisas genom forskning eller dokumenterade erfarenheter att hängmetoden
fungerar tillfredställande.
Denna studie har till stor del byggts på personliga kontakter med sakkunniga inom hägning i Sverige
och Tyskland. I Sverige har information om konventionella hägn samlats in för att kunna jämföra
kostnader och för och nackdelar med de båda metoderna.
Vår ekonomiska analys visar på att kostnaderna för material och uppsättning inte skiljer sig särskilt
mycket åt mellan konventionella näthägn och Tyska trähägn. Men för Konventionella näthägn krävs
ofta mer omfattande markarbeten med grävmaskin samt kostnader för nedmontering
