Jamrowska, Julita

Folia Scandinavica Posnaniensia

FOLIA SCANDINAVICA VOL. 3 POZNAŃ 1996FINSKANS INFLYTANDE PA FINLANDSSVENSKAN DE SENASTE 20 ARENJ ulita  J am row skaDen finlandssvenska befolkningen uppstod ursprun- gligen genom befolkningsrorelser fran Sverige till Finland under medel- tiden. Aven om det inte foreligger nagon fullstandig enighet om den svensksprakiga bosattningens alder, visar arkeologiska fynd att svensk bosattning har funnits pa Aland och vissa omraden pa Finlands vastkust fore 800-talet. Inflyttningen fortsatte under hela medeltiden.Finlandssvenska kan inte anses vara ett sarskilt sprak, men det har under tiden utvecklat sina sardrag pa alia sprakliga nivaer: uttal, morfo- logi, syntax, lexikon och semantik 1). Finska och svenska i Finland har paverkat varandra hela tiden. Svenskans tidigare dominans pa det omradet, har de senaste 20 aren givit vika for fmskan. Finskan har dock aven tidigare satt sin pragel pa det finlandssvenska uttalet. Det ar kanske den mest bestaende och pafallande paverkan finska har haft pa finlandssvenskan.Den svenska som talas och skrivs i Finland av den finlandssvenska befolkningen ar inte nagot homogent sprak. Sprakbruken varierar fran dialekt till dialekt, det finns manga regionala sprakformer, sociolekter och idiolekter- det galler ju alia andra sprak. Skillnaden ligger i att det sprakliga systemet i finlandssvenskan ar oppet sadant. Dagens fin­landssvenska befolkning ar i allra hogsta grad tvasprakig ifraga om sin sprakliga lcompetens, darfór ar det naturligt att man vaxlar fritt mellan de bada inhemska spraken. Finskans dominans ar orsaken till att man blandar en god del finska ord och uttryck in i svenskan.312 Julita JamrowskaMan kan i fmlandssvenskan hitta spräkdrag som inte förekommer i sverigesvenskan- det är inget nytt fenomen- spräken i Finland har pä- verkad varandra sedan medeltiden och redan da künde man pävisa pro- vinsiella drag i den svenskan som talades dar. Med tiden har dessa blivit allt fler. Det öppna spräksystemet leder tili att det alltid är möjligt att fylla upp en spräklig lucka i fmlandssvenskan med ett nytt ord genom län frän finskan1. Det kan handla om tillfälliga översättningslän eller direkta län frän fmskan.Därför är det omöjligt att sätta upp en komplett lista över de sä kallade finlandismerna. De finlandssvenska egenheterna awiker frän den rikssvenska normen men utgör inte nägon sluten grupp. Finlandssvenska särdrag finns pä alla spräkliga niväer, fränsätt frän ortografin. Som sagt, är uttalet det mest päfallande särdragen för fmlandssvenskan. Det är ocksä den mest märkbara skillnaden mellan den svenska som talas i Finland och sverigesvenska. Olikheter i själva ljudsystemet kan delas in i tre grupper: fonetiska, fonematiska, fonotak- tiska. Vokalkvaliteten, uttal utan aspiration och allmän satsintonation hör tili de fonetiska kännetäcken i fmlandssvenskan. Det finns ingen motsats mellan akut och grav ordaccent. Den finlandssvenska kortsta- vigheten i ord som „bara”, „kilo” och „kamera” är ocksä karakteristisk. Fonotaktiska olikheter gäller först och främst möjligheten att kombinera enskilda spräkljud, t.ex. dj- i ordböijan (djup, djärv) och hörbart -rs och -rt i ordslut (Helsingfors, kort, svärt).Om syntaxen kan det generellt sägas att finskans päverkan pä svens­kan i Finland har varit liten. De fei som ganska ofta förekommer vid översättningar frän finska tili svenska är huvudsakligen orsakade av att ordföljden i en finsk sats är mycket friare än i en motsvarande svensk sats.De morfologiska dragen som skiljer finlandssvenska frän svenska mäste till stor del anses till att vara arkaismer. Skillnaderna har alltsä inte uppstätt under finsk päverkan. Former som „flere”, „aderton” och „beslutit” ingär i den gruppen. Andra egenheter är avvikande genus (t.ex. ett botten, en nummer, pl. numror)2.Finskans välutvecklade kasussystem bidrar tili att man använder en bestämd preposition vid översättningar tili svenska frän finska. Ett visst kasus följs da av en viss preposition. Det vanliga är da att det uppstär interferens dar var det enskilda fallet awiker frän huvudregelen, t.ex. i misstag- vahingossa.De fiesta och mest pävisbara finlandismerna hittar vi i varje fall pä det semantiska och lexikala orädet. Dar har finskan utövat störst infly- tande pä finlandssvenskan. En del av egenheterna har tydligen blivit tili1 Ulla Ädahl-Sundgren, Spräkbruk 4 (1990), Helsinki 1990, s. 9.2 Mikael Reuter, Översättning och spräkriktighet, Helsinki 1993, s. 9.Finskans inflytande pá finlandssvenskan 313inom det finlandssvenska standardspráket, andra har blivit antagna frán dialekterna, som t.ex. blaska sig (góra bort sig, dumma sig), rádd (kaos, oreda)3. Manga finlandismer -  kanske de fiesta -  ar fóljd av finsk páverkan och har blandats in i spráket antingen som direkta lán: kiva (trevlig, kul), talko (frivilligt och obetalat arbete i nármiljon), eller over- sáttningsln frán fińska (diskbord, lánk, acku).Manga sprákbrukare i Finland tycks fortfarande vara overtygade om att orden och begreppen i ett sprák alltid har sina exakta motsvarigheter i ett annat sprák. De storsta struktrella och begreppsliga likhetema mellan fińska och svenska, trots att spráken inte ár besláktade (svenska- indoeuropeiskt, finska-fenno-ugriskt sprák), ár resultat av tusenáriga kontakter. Manga fińska sammansatta ord ár uppbyggda enligt „svenskt” monster.T.ex.: kahvikuppi -  kaffekoppkirjoituskone -  skrivmaskin sukkahousut -  strumpbyxor alusvaatteet -  underkláder páákaupunki -  huvudstadFoljande oversikt ár ett forsok pá att dela in lexikala och semantiska finlandismer som har uppkommit under finskt inflytande:1. Ord fór finlándska foreteelser -  oegentliga finlandismer2. Direkta oversáttningar frán fińska3. Gamla svenska/nordiska ord lánade tillbaka genom fińska4. Ord som har fátt fórskjutet betydelseinneháll under inflytande av ett finskt ord1. OEGENTLIGA FINLANDISMERFinlandismerna bland ord och uttryck repres enterar mycket olik grad av anvándning och acceptabilitet. Bland ord som inte fórekommer i rikssvenskan utgor de sa kallade „oegentliga finlandismer” en grupp fór sig. Det ár ord fór speciella finlándska fóreteelser som saknar motsvarig- het i det rikssvenska spráket, men som anvánds t.o.m. i formella sam- manhang — de beskriver en finlándsk verklighet. Det finns m.a.o. inga andra svenska ord som kan sáttas in i stállet fór dem. De ár i allra hogsta grad acceptabla och deras anvándningsomrdet officiellt.En del av dessa ord betecknar nágot som har en motsvarighet i Sverige:3 Mikael Reuter, Óversattning och sprákriktighet, Helsinki 1993, s. 9.314 Julita JamrowskaAlko -  Systembolaget merkonom -  bedriftsekonom.Andra däremot kan inte ersättas med fullgoda rikssvenska ord:memma -  en typisk paskrätt i Finlandvinterkriget -  krig som började i Finland 1939 och varade i ett ár fortsättningskrig -  krig som utspelades efter vinterkriget.2. DIREKTA ÖVERSÄTTNINGAR FRäN FINSKATusenariga kontakter mellan de tva sparken: finskan och svenskan har satt sin pragel inte minst pa det sattet att mangder av uttryclc och sammansatta ord i finskan ar uppbyggda enligt svenskt monster (t.ex. nasduk -  nenaliina, dagbok -paivakirja, strumpbyxor -  sukkahousut).Nu for tiden hander det alit oftare att man óversatter direkt bit for bit fińska ord och uttryck till svenska fast det finns fullgoda motsvarigheter i rikssvenskan. Pa detta satt uppstar hela tiden nya ord och uttryck som fungerar endast i finlandssvenskan och som man kunde kalla for felover- sattningslan.FINSKAaamuhämäräilmansuojeluyövuoromaakaasutiskipöytäpulpettiRATT Ö VERSÄTTNIN G gryning luftvárd nattskift naturgas diskbänk skolbänkVANLIGFELÖVERSÄTTNINGmorgonskymningluftskydanatturjordgasdiskbordpulpet43. GAMLA SVENSKA/NORDISKA ORD LÁNADE TILLBAKA GENOMFINSKAManga finlandismer uppstar ocksá genom „dubbla” översättningslan som man ocksá kunde efter en samtidig finländsk sprákforskare Mikael Reuter kalla för ping-pong-lan. Vanligen är det fraga om ett gammalt svenskt (t.ex. batteri) eller nordiskt ord (t.ex. rosk) som har lánats in i finskan, fátt nytt eller utvidgat betydelseinneháll och lánats señare till- baka in i finlandssvenskan. Det kan ocksá vara fraga om ord ur dialek- terna (t.ex. tossor).4 Mikael Reuter, Sprakbruk 2 (1993), Helsinki 1993, s. 12.Finskans inflytande pa fmlandssvenskan 315Exempel:farmare -  jeans, kombibilhalare -  overalltossor -  mjuka skorlänk — motionsrundaacku -  batteribatteri -  elementdiskbord -  diskbänkkabinett -  enskilt rum pä rest.länkkorv -  korvringrosk -  no. och farö. rusk5.4. ORD SOM HAR FÄTT FÖRSKJUTET BETYDELSEINNEHÄLL UNDER INFLYTANDE AV ETT FINSKT ORDEn grupp finlandismer utgör ocksä ord som forekommer bade i rikss- venskan och i fmlandssvenskan, men som används i en heit annan eller vanligen delvis annan betydelse i de tvä spräkvarianterna. Ordens bety- delseinnehäll blir da förskjutet eller utvidgat under inflytande av ett motsvarande flnskt ord, t.ex.:föra- betyder i finlandssvenskan: bära, ta med sig, gä med, lämna (pä finska: viedä)Han förde boken tili biblioteket.- Hän vei kirjan kirjastoon. hämta- betyder i finlandssvenskan: föra, bära, bringa (pä finska: tuoda), t.ex.: Jan hämtade dem med bil tili flugplatsen.- Jani toi heidät autolla lentoasemalle. hälla- betyder i finlandssvenskan: behälla, förvara, ha (pä finska: pitää)Fär jag hälla denna bok? -  Saanko pitää tämän kiijan? hälla se­mester -  pitää loma fast- betyder i finlandssvenskan: stängt eller fatt (pä finska: kiinni) Sätt fast fönstret! -  Pane ikkuna kiinni! springa fast nägon -  saada joku kiinniDet händer allt oftare att man använder ordet kiinni i fin­landssvenskan oöversätt, t.ex.: Det är kiinni. laga- betyder i finlandssvenskan: göra, tillverka. Verbet används i precis samma betydelse i danskan (lave), norskan (läge) som i finlandssvenskan6.5 Mikael Reuter, Översättning och spräkriktighet, Helsinki 1993, s. 18.6 Christina Melin, Finlandssvenska ord och ordbetydelser i Stora svensk-finska ordbo- ken, Spr&kbruk 1 (1985), Helsinki 1985, s. 12.316 Julita JamrowskaHugo Bergroth skrev i sitt verk „Finlandssvenska” i 1917 att fin- landssvenskans differentiering frän högsvenskan är en av förhällandena betingad naturlig utveckling „...Det bestrides icke. Märkas bör blott, att när vära trägärdsängar fyllas av ogräs, ocksä detta är en naturlig ut­veckling. Men vi rycka upp ogräset ändä”7. När Hugo Bergroth skrev dessa ord, var finlandssvenkans ställning i Finland heit annorlunda än i dag. Svenskan var den gang det dominerande spräket pä flera omräden i det finländska samhället och mera utbrett geografisk sett än idag. Nu for tiden kan man inte vara sä optimistisk som i böijan av värt ärhundrade ifräga om finlandssvenskans spräkliga renhet. Finskans inflytande blir heia tiden starkare, synligare och i verkligheten omöjligt att hämma. Skulle processen fortsätta med samma kraft som idag, kan finlands- svenskan om inte sä länge utveckla sig tili ett särskilt spräk.7 Mikael Reuter, Översättning och spräkriktighet, Helsinki 1993, s. 19.

Finskans inflytande pa finlandssvenskan de senaste 20 aren

Studia Germanica Posnaniensia

FOLIA SCANDINAVICA 
VOL. 3 POZNAŃ 1996
FINSKANS INFLYTANDE PA 
FINLANDSSVENSKAN DE SENASTE 
20 AREN
J ulita  J am row ska
Den finlandssvenska befolkningen uppstod ursprun- 
gligen genom befolkningsrorelser fran Sverige till Finland under medel- 
tiden. Aven om det inte foreligger nagon fullstandig enighet om den 
svensksprakiga bosattningens alder, visar arkeologiska fynd att svensk 
bosattning har funnits pa Aland och vissa omraden pa Finlands vastkust 
fore 800-talet. Inflyttningen fortsatte under hela medeltiden.
Finlandssvenska kan inte anses vara ett sarskilt sprak, men det har 
under tiden utvecklat sina sardrag pa alia sprakliga nivaer: uttal, morfo- 
logi, syntax, lexikon och semantik 1). Finska och svenska i Finland har 
paverkat varandra hela tiden. Svenskans tidigare dominans pa det 
omradet, har de senaste 20 aren givit vika for fmskan. Finskan har dock 
aven tidigare satt sin pragel pa det finlandssvenska uttalet. Det ar 
kanske den mest bestaende och pafallande paverkan finska har haft pa 
finlandssvenskan.
Den svenska som talas och skrivs i Finland av den finlandssvenska 
befolkningen ar inte nagot homogent sprak. Sprakbruken varierar fran 
dialekt till dialekt, det finns manga regionala sprakformer, sociolekter 
och idiolekter- det galler ju alia andra sprak. Skillnaden ligger i att det 
sprakliga systemet i finlandssvenskan ar oppet sadant. Dagens fin­
landssvenska befolkning ar i allra hogsta grad tvasprakig ifraga om sin 
sprakliga lcompetens, darfór ar det naturligt att man vaxlar fritt mellan 
de bada inhemska spraken. Finskans dominans ar orsaken till att man 
blandar en god del finska ord och uttryck in i svenskan.
312 Julita Jamrowska
Man kan i fmlandssvenskan hitta spräkdrag som inte förekommer 
i sverigesvenskan- det är inget nytt fenomen- spräken i Finland har pä- 
verkad varandra sedan medeltiden och redan da künde man pävisa pro- 
vinsiella drag i den svenskan som talades dar. Med tiden har dessa blivit 
allt fler. Det öppna spräksystemet leder tili att det alltid är möjligt att 
fylla upp en spräklig lucka i fmlandssvenskan med ett nytt ord genom 
län frän finskan1. Det kan handla om tillfälliga översättningslän eller 
direkta län frän fmskan.Därför är det omöjligt att sätta upp en komplett 
lista över de sä kallade finlandismerna. De finlandssvenska egenheterna 
awiker frän den rikssvenska normen men utgör inte nägon sluten 
grupp. Finlandssvenska särdrag finns pä alla spräkliga niväer, fränsätt 
frän ortografin. Som sagt, är uttalet det mest päfallande särdragen för 
fmlandssvenskan. Det är ocksä den mest märkbara skillnaden mellan 
den svenska som talas i Finland och sverigesvenska. Olikheter i själva 
ljudsystemet kan delas in i tre grupper: fonetiska, fonematiska, fonotak- 
tiska. Vokalkvaliteten, uttal utan aspiration och allmän satsintonation 
hör tili de fonetiska kännetäcken i fmlandssvenskan. Det finns ingen 
motsats mellan akut och grav ordaccent. Den finlandssvenska kortsta- 
vigheten i ord som „bara”, „kilo” och „kamera” är ocksä karakteristisk. 
Fonotaktiska olikheter gäller först och främst möjligheten att kombinera 
enskilda spräkljud, t.ex. dj- i ordböijan (djup, djärv) och hörbart -rs och 
-rt i ordslut (Helsingfors, kort, svärt).
Om syntaxen kan det generellt sägas att finskans päverkan pä svens­
kan i Finland har varit liten. De fei som ganska ofta förekommer vid 
översättningar frän finska tili svenska är huvudsakligen orsakade av att 
ordföljden i en finsk sats är mycket friare än i en motsvarande svensk 
sats.
De morfologiska dragen som skiljer finlandssvenska frän svenska 
mäste till stor del anses till att vara arkaismer. Skillnaderna har alltsä 
inte uppstätt under finsk päverkan. Former som „flere”, „aderton” och 
„beslutit” ingär i den gruppen. Andra egenheter är avvikande genus 
(t.ex. ett botten, en nummer, pl. numror)2.
Finskans välutvecklade kasussystem bidrar tili att man använder en 
bestämd preposition vid översättningar tili svenska frän finska. Ett visst 
kasus följs da av en viss preposition. Det vanliga är da att det uppstär 
interferens dar var det enskilda fallet awiker frän huvudregelen, t.ex. 
i misstag- vahingossa.
De fiesta och mest pävisbara finlandismerna hittar vi i varje fall pä 
det semantiska och lexikala orädet. Dar har finskan utövat störst infly- 
tande pä finlandssvenskan. En del av egenheterna har tydligen blivit tili
1 Ulla Ädahl-Sundgren, Spräkbruk 4 (1990), Helsinki 1990, s. 9.
2 Mikael Reuter, Översättning och spräkriktighet, Helsinki 1993, s. 9.
Finskans inflytande pá finlandssvenskan 313
inom det finlandssvenska standardspráket, andra har blivit antagna 
frán dialekterna, som t.ex. blaska sig (góra bort sig, dumma sig), rádd 
(kaos, oreda)3. Manga finlandismer -  kanske de fiesta -  ar fóljd av finsk 
páverkan och har blandats in i spráket antingen som direkta lán: kiva 
(trevlig, kul), talko (frivilligt och obetalat arbete i nármiljon), eller over- 
sáttningsln frán fińska (diskbord, lánk, acku).
Manga sprákbrukare i Finland tycks fortfarande vara overtygade om 
att orden och begreppen i ett sprák alltid har sina exakta motsvarigheter 
i ett annat sprák. De storsta struktrella och begreppsliga likhetema 
mellan fińska och svenska, trots att spráken inte ár besláktade (svenska- 
indoeuropeiskt, finska-fenno-ugriskt sprák), ár resultat av tusenáriga 
kontakter. Manga fińska sammansatta ord ár uppbyggda enligt 
„svenskt” monster.
T.ex.: kahvikuppi -  kaffekopp
kirjoituskone -  skrivmaskin 
sukkahousut -  strumpbyxor 
alusvaatteet -  underkláder 
páákaupunki -  huvudstad
Foljande oversikt ár ett forsok pá att dela in lexikala och semantiska 
finlandismer som har uppkommit under finskt inflytande:
1. Ord fór finlándska foreteelser -  oegentliga finlandismer
2. Direkta oversáttningar frán fińska
3. Gamla svenska/nordiska ord lánade tillbaka genom fińska
4. Ord som har fátt fórskjutet betydelseinneháll under inflytande av 
ett finskt ord
1. OEGENTLIGA FINLANDISMER
Finlandismerna bland ord och uttryck repres enterar mycket olik grad 
av anvándning och acceptabilitet. Bland ord som inte fórekommer i 
rikssvenskan utgor de sa kallade „oegentliga finlandismer” en grupp fór 
sig. Det ár ord fór speciella finlándska fóreteelser som saknar motsvarig- 
het i det rikssvenska spráket, men som anvánds t.o.m. i formella sam- 
manhang — de beskriver en finlándsk verklighet. Det finns m.a.o. inga 
andra svenska ord som kan sáttas in i stállet fór dem. De ár i allra 
hogsta grad acceptabla och deras anvándningsomrdet officiellt.
En del av dessa ord betecknar nágot som har en motsvarighet i 
Sverige:
3 Mikael Reuter, Óversattning och sprákriktighet, Helsinki 1993, s. 9.
314 Julita Jamrowska
Alko -  Systembolaget 
merkonom -  bedriftsekonom.
Andra däremot kan inte ersättas med fullgoda rikssvenska ord:
memma -  en typisk paskrätt i Finland
vinterkriget -  krig som började i Finland 1939 och varade i ett ár 
fortsättningskrig -  krig som utspelades efter vinterkriget.
2. DIREKTA ÖVERSÄTTNINGAR FRäN FINSKA
Tusenariga kontakter mellan de tva sparken: finskan och svenskan 
har satt sin pragel inte minst pa det sattet att mangder av uttryclc och 
sammansatta ord i finskan ar uppbyggda enligt svenskt monster (t.ex. 
nasduk -  nenaliina, dagbok -paivakirja, strumpbyxor -  sukkahousut).
Nu for tiden hander det alit oftare att man óversatter direkt bit for bit 
fińska ord och uttryck till svenska fast det finns fullgoda motsvarigheter 
i rikssvenskan. Pa detta satt uppstar hela tiden nya ord och uttryck som 
fungerar endast i finlandssvenskan och som man kunde kalla for felover- 
sattningslan.
FINSKA
aamuhämärä
ilmansuojelu
yövuoro
maakaasu
tiskipöytä
pulpetti
RATT 
Ö VERSÄTTNIN G 
gryning 
luftvárd 
nattskift 
naturgas 
diskbänk 
skolbänk
VANLIG
FELÖVERSÄTTNING
morgonskymning
luftskyda
nattur
jordgas
diskbord
pulpet4
3. GAMLA SVENSKA/NORDISKA ORD LÁNADE TILLBAKA GENOM
FINSKA
Manga finlandismer uppstar ocksá genom „dubbla” översättningslan 
som man ocksá kunde efter en samtidig finländsk sprákforskare Mikael 
Reuter kalla för ping-pong-lan. Vanligen är det fraga om ett gammalt 
svenskt (t.ex. batteri) eller nordiskt ord (t.ex. rosk) som har lánats in i 
finskan, fátt nytt eller utvidgat betydelseinneháll och lánats señare till- 
baka in i finlandssvenskan. Det kan ocksá vara fraga om ord ur dialek- 
terna (t.ex. tossor).
4 Mikael Reuter, Sprakbruk 2 (1993), Helsinki 1993, s. 12.
Finskans inflytande pa fmlandssvenskan 315
Exempel:
farmare -  jeans, kombibil
halare -  overall
tossor -  mjuka skor
länk — motionsrunda
acku -  batteri
batteri -  element
diskbord -  diskbänk
kabinett -  enskilt rum pä rest.
länkkorv -  korvring
rosk -  no. och farö. rusk5.
4. ORD SOM HAR FÄTT FÖRSKJUTET BETYDELSEINNEHÄLL 
UNDER INFLYTANDE AV ETT FINSKT ORD
En grupp finlandismer utgör ocksä ord som forekommer bade i rikss- 
venskan och i fmlandssvenskan, men som används i en heit annan eller 
vanligen delvis annan betydelse i de tvä spräkvarianterna. Ordens bety- 
delseinnehäll blir da förskjutet eller utvidgat under inflytande av ett 
motsvarande flnskt ord, t.ex.:
föra- betyder i finlandssvenskan: bära, ta med sig, gä med, lämna (pä 
finska: viedä)
Han förde boken tili biblioteket.- Hän vei kirjan kirjastoon. 
hämta- betyder i finlandssvenskan: föra, bära, bringa (pä finska: tuoda), 
t.ex.: Jan hämtade dem med bil tili flugplatsen.- Jani toi heidät 
autolla lentoasemalle. 
hälla- betyder i finlandssvenskan: behälla, förvara, ha (pä finska: 
pitää)
Fär jag hälla denna bok? -  Saanko pitää tämän kiijan? hälla se­
mester -  pitää loma 
fast- betyder i finlandssvenskan: stängt eller fatt (pä finska: kiinni) 
Sätt fast fönstret! -  Pane ikkuna kiinni! 
springa fast nägon -  saada joku kiinni
Det händer allt oftare att man använder ordet kiinni i fin­
landssvenskan oöversätt, t.ex.: Det är kiinni. 
laga- betyder i finlandssvenskan: göra, tillverka. Verbet används 
i precis samma betydelse i danskan (lave), norskan (läge) som 
i finlandssvenskan6.
5 Mikael Reuter, Översättning och spräkriktighet, Helsinki 1993, s. 18.
6 Christina Melin, Finlandssvenska ord och ordbetydelser i Stora svensk-finska ordbo- 
ken, Spr&kbruk 1 (1985), Helsinki 1985, s. 12.
316 Julita Jamrowska
Hugo Bergroth skrev i sitt verk „Finlandssvenska” i 1917 att fin- 
landssvenskans differentiering frän högsvenskan är en av förhällandena 
betingad naturlig utveckling „...Det bestrides icke. Märkas bör blott, att 
när vära trägärdsängar fyllas av ogräs, ocksä detta är en naturlig ut­
veckling. Men vi rycka upp ogräset ändä”7. När Hugo Bergroth skrev 
dessa ord, var finlandssvenkans ställning i Finland heit annorlunda än i 
dag. Svenskan var den gang det dominerande spräket pä flera omräden i 
det finländska samhället och mera utbrett geografisk sett än idag. Nu for 
tiden kan man inte vara sä optimistisk som i böijan av värt ärhundrade 
ifräga om finlandssvenskans spräkliga renhet. Finskans inflytande blir 
heia tiden starkare, synligare och i verkligheten omöjligt att hämma. 
Skulle processen fortsätta med samma kraft som idag, kan finlands- 
svenskan om inte sä länge utveckla sig tili ett särskilt spräk.
7 Mikael Reuter, Översättning och spräkriktighet, Helsinki 1993, s. 19.


Swedish

https://pressto.amu.edu.pl/index.php/fsp/article/download/11033/10599

Finskans inflytande pa finlandssvenskan de senaste 20 aren

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Folia Scandinavica Posnaniensia

Studia Germanica Posnaniensia