Den här rapporten syftar till att kartlägga de alternativa försäljningskanaler för nöt-och lammkött som finns i Sverige (dvs. verksamheter utöver dagligvaruhandeln som säljer nöt- och/eller lammkött direkt till slutkonsument), samt att genom en kvalitativ intervjustudie få en djupare förståelse för verksamhetskategorierna identifierade genom kartläggningen.
Kartläggningen utfördes med internet som verktyg och identifierade 395 olika verksamheter i tre huvudkategorier; gårdsbutiker (95), försäljning av köttlådor (200) och köttbutiker (100). Gårdsbutiker säljer ofta kött tillsammans med andra typer av produkter. Köttlådor säljs framför allt från enskilda producenter men det finns även företag och föreningar som gemensamt säljer och marknadsför sina produkter. Köttbutiker ligger ofta i tätorter och har ibland även egen produktion knuten till sig. Någon typ av verksamhet har identifierats i de flesta av Sveriges landskap, men antalet identifierade verksamheter varierar från inga alls i Lappland och Härjedalen till över 60 i Uppland, Västergötland och Uppland, med en genomsnittlig koncentration på en verksamhet per 24 000 invånare. Befolknings- och djurhållningstäthet är troligen en stor del av förklaringen till variationen, men det kan även finnas andra faktorer, till exempel att en verksamhet ger upphov till fler, tillgång till slakterier som kan samarbeta med småskaliga aktörer, och turism.
Intervjustudien utfördes med 5 verksamheter från varje huvudkategori, dvs. totalt 15 verksamheter via telefon eller personligt möte. Alla intervjuade verksamheter sålde kött från egen produktion och/eller svenskt och så närproducerat som möjligt (detta är dock inte nödvändigtvis fallet då det finns ett mindre antal köttbutiker identifierade genom kartläggningen som även eller endast säljer importerat kött). Personerna bakom verksamheterna var i varierande åldrar men hade gemensamt att man ofta sen länge hade en koppling till orten eller regionen man var verksam i samt att det fanns ett stort personligt intresse för hållbarhet, djurvälfärd och köttkvalitet. Man var överlag positivt inställd till verksamhetens framtidsutsikter då man såg ett ökande intresse och kunskap bland konsumenterna rörande köttets ursprung, kvalitet och hälsoaspekter, detta trots att producenterna i studien ofta såg en blygsam lönsamhet och en stor arbetsinsats (köttbutiksinnehavarna tycktes uppfatta lönsamheten som relativt god, ibland över förväntan). Det finns tecken, utöver verksamhetsutövarnas intryck, som tyder på att de alternativa försäljningskanalerna är på frammarsch då många verksamheter (både inom intervjustudien och kartläggningen i stort) startats inom 1-2 år; däremot är det okänt hur många verksamheter som lagts ned under samma period. Verksamheternas erfarenheter är dock inte odelat positiva. Det finns bland en del en viss skepticism då intresset förvisso har ökat men att de allra flesta konsumenter fortfarande endast är intresserade av köttets pris och har vant sig vid dagligvaruhandelns billiga livsmedel. En producent upplever också att andra producenter säljer till orimligt låga priser vilket försvårar möjligheterna till lönsamhet. Prisvariationen för vissa produkter är stor och tycks inte endast kunna förklaras av skillnader i kvalitet och styckning. Andra problem inkluderar bristande kunskap bland konsumenterna rörande de mindre ädla detaljerna, krånglig byråkrati, och en s.k. ”inflation” i vagt definierade begrepp som närproducerat. Just detta att köttet är närproducerat eller kanske framför allt att man vet var köttet kommer ifrån och hur djuren haft det tror verksamhetsutövarna är viktiga mervärden för kunderna, liksom att köttet håller en hög kvalitet. Förbättrad lönsamhet för producenter med egen försäljning, hur man som verksamhet utmärker och marknadsför sig när det finns fler och fler som erbjuder samma eller liknande mervärden, utbyte av kunskap och erfarenheter och samverkan med olika typer av aktörer är viktiga frågor inför framtiden
