I denna kortversion av 2006 års slutrapport från projektet ”utökad samordning av landskaps-
övervakning och uppföljning av Natura 2000” redovisas de viktigaste resultaten på ett sätt
som gör dem enklare tillgängliga för inriktningsbeslut om ambitionsnivå för uppföljnings-
arbetet. Nuvarande målsättning är att Naturamoment införlivas i Nationell Inventering av
Landskapet i Sverige (NILS) och Riksinventeringen av Skog (RIS) från och med 2008; under
2009 beräknas kompletterande mätningar med likartad metodik inledas med syftet att få
tillräckligt dataunderlag för mindre frekventa habitat.
Med Naturamoment införlivade i NILS och RIS (samt Jordbruksverkets NILS-anknutna
kompletterande inventering av ängs- och betesmarker) klaras uppföljningen på biogeografisk
nivå av ett begränsat antal Naturahabitat. Genom kompletterande inventeringar med liknande
metodik kan betydligt flera habitat klaras. Kärnfrågan är emellertid exakt hur omfattande den
kompletterande inventeringen ska vara. Slutsatsen kan vara allt från ”ingenting alls” till
”mycket omfattande”; inget självklart svar finns, istället handlar det om att väga värdet av
informationen mot kostnaderna.
Arbetet rör uppföljning på biogeografisk nivå, inom alpin, boreal resp. kontinental region.
Inom var och en av dessa regioner ska bevarandemålen för befintliga habitat följas. Objekts-
vis uppföljning inom avsatta objekt berörs ej här; detta arbete kommer att genomföras av
länsstyrelserna.
Ett beslutsunderlag rörande möjligheterna att följa bevarandemål i olika habitat – och därtill
knutna kostnader – presenteras i denna rapport. I korta drag har detta utarbetats genom att:
1) Habitaten har granskats mot bakgrund av vad som kan genomföras med stickprovs-
baserade mätningar av det slag NILS och RIS representerar. Ett antal habitat har
sorterats bort från det fortsatta arbetet p.g.a:
a. Bevarandemålen förutsätter helt andra typer av mätningar än vad som görs
inom NILS och RIS (främst marina och limniska habitat).
b. Habitaten förekommer i allt väsentligt endast inom avsatta Natura 2000-
områden. Uppföljningen på biogeografisk nivå kan därför baseras på den
objektsvisa uppföljningen.
c. Habitaten är mycket särpräglade och förekommer i allt väsentligt endast inom
begränsade geografiska områden. Uppföljningen av dessa habitat bör göras av
lokala aktörer (berörda länsstyrelser). Sortering enligt detta kriterium har skett
främst för ett antal dynhabitat.
2) Ett antal designalternativ för uppföljningen har utvecklats och utvärderats kvalitativt
och kvantitativt, genom beräkningar av förväntade kostnader, precision i uppfölj-
ningen av bevarandemål, samt enkelhet i genomförandet. Arbetet ledde fram till val av
generell design för eventuella kompletterande mätningar.
3) Möjligheten att följa upp olika habitat på biogeografisk nivå för den valda designen
utvärderades genom att:
a. Styrkeberäkningar för hypotestester – kopplade till bevarandemålen –
genomfördes för ett antal typsitationer och resulterade i behov av antal ytor för
nöjaktig resp. hög styrka i testerna.
b. Det förväntade antalet provytor inom olika habitat för olika designvarianter
beräknades via GIS-baserade analyser. Tabeller över vilka habitat som ”klaras” vid olika designalternativ har därefter sammanställts, tillsammans med aktuella
kostnader.
Designen för den kompletterande inventeringen beräknas bli baserad på samma provyte-
metodik som inom NILS/RIS. En skillnad är emellertid att aktuella NILS-landskapsrutor först
flygbildstolkas i ett gitter med ett stort antal punkter. Vid tolkningen bedöms habitattill-
hörighet i varje punkt, vilket ligger till grund för stratifiering. Fältbesök sker därefter i
huvudsak till provytor som bedömts tillhöra visst Naturahabitat. I samband med fältbesöket
fastställs habitatkategori och mätningar av variabler som anknyter till bevarandemålen görs.
För att hantera vissa strandhabitat kommer tolkning i anslutning till gitterpunkterna även att
göras längs kortare linjeavsnitt (s.k. linjekorsningsinventering). Dessa tolkningsmoment
kommer att utgöra underslag för det stora flertalet habitat. För vissa sällsynta men enkelt
identifierade habitat (t.ex. rasbranter samt öar och skär) utnyttjas emellertid hela NILS
landskapsruta för urvalet. Ingen begränsning görs i det här fallet till gitterpunkterna.
Den NILS/RIS-baserade Naturauppföljningen kommer alltså förmodligen att baseras på data
från flera inventeringar, vilka måste vägas samman i samband med rapporteringen. De olika
inventeringarna är:
1) RIS i basversion, kompletterad med Naturavariabler
2) NILS i basversion, kompletterad med Naturavariabler
3) Kompletterande inventeringar av ängs- och betesmarker i anslutning till NILS-
inventeringen (genomförs på uppdrag av Jordbruksverket). Eventuellt utökas denna
jämfört med dagsläget, för att omfatta ett större antal sparsamt förekommande habitat.
4) Kompletterande mätningar i punktgitter (och linjeavsnitt) inom NILS 5x5-
kilometerruta, genom en kombination av flygbildstolkning och fältinventering.
5) Kompletterande mätningar av lätt identifierade habitat inom hela NILS 5x5-
kilometerruta. Detta förfaringssätt kommer att tillämpas endast för ett fåtal sällsynta
men enkelt identifierbara habitat.
En komprimerad sammanställning av resultaten redovisas i tabell S1 nedan. Här presenteras
vilken andel av habitaten (d.v.s. andel av habitat som kvarstår efter gallring enligt ovan) som
kommer att kunna följas upp vid olika ambitionsnivåer. Notera att dessa resultat endast utgör
exempel på vad som presenteras i denna rapports resultatdel; separata analyser för varje
biogeografiskt område redovisas där