Sveriges 345 000 privata skogsägare, som numera är de en ytterst heterogen grupp
företagare, är är ansvariga för ungefär hälften av landets skogsareal och virkesproduktion.
Under de senaste årtiondena har också en rad studier genomförts i syfte att beskriva
skogsägarkåren med avseende på olika aspekter, liksom att gruppera och karaktärisera
dessa (för aktuell litteraturgenomgång se Ingemarsson 2004). En aspekt som dock
undersökts sparsamt är det självverksamma skogsarbetet, dess omfattning, inriktning och
förändring över tid. Detta trots att praktiskt skogsarbete (självverksamhet) för många
skogsägare är en viktig del av skogsägaridentiteten och i själva verket en av
familjeskogsbrukets främsta produktionsfaktorer (Larsson 1994). Det är också en tillgång för
familjeskogsbruket och för svenskt skogsbruk som helhet att många, trots annat arbete och
inkomster, ägnar en stor del av sin fritid till att utföra olika åtgärder på fastigheten. Flertalet
skogägare utför någon form av praktiskt skogsarbete och den ”typiske” skogsägaren ägnar
2-10 veckor per år till självverksamt skogsarbete på fastigheten (Anon 1998). Totalt utför
skogsägarna och deras familjer ca 12 miljoner arbetstimmar i avverknings‐ och
skogsvårdsarbete (Anon 2004). Å ena sidan bidrar detta till att upprätthålla en
brukartradion och en livsstil som är relativt opåverkad av snabba konjungtursvängningar och
kortsiktiga lönsamhetsbedömingar (Törnqvist 1995), men samtidigt innebär det att de allra
flesta självverksamma skogsägarna saknar en gedigen/professionell erfarenhet av
skogsarbete. Den teknik som används vid arbetet, skogsägarnas utbildning, ålder etc, är
också mycket skiftande (Lidestav & Nordfjell 2002). Det finns dessutom mycket som tyder
på att skogsägarnas kunskaper om praktisk skogsarbete sjunker och att det blir allt svårare
att nå stora delar av skogsägarkåren via traditionella informationskanaler som t ex
studiecirklar och skogsdagar.
Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva kategorier av självverksamma
skogsägare med avseende på generella demografiska variabler samt skogligt relaterade
bakgrundsvariabler.
•Omfattning och inriktning på det praktiska och administrativa skogsarbete de själva utför.
• Hur de bedömmer sina skogliga kunskaper
• På vilket sätt de förvärvat sina kunskaper
