Orsaker till skillnader i produktion och beteenden i olika inhysningsformer för värphöns har till stor del en genetisk bakgrund. Generellt är bruna genotyper som ej näbbtrimmas mer benägna till fjäderplockning och hackning än vita leghornkorsningar. Olika genotyper visade sig från produktionssynpunkt reagera lika på förändringar i fodersammansättning, men olika från djurhälso- och beteendesynpunkt. Med de näringsmässigt strängare KRAV-regler som förespeglas träda i kraft 2001 krävs från djurskyddssynpunkt sannolikt andra genotyper, men kraven riskerar att bli högre ställda än vad som är biologiskt möjligt att uppfylla

Elwinger, Klas

Swedish

Organic Eprints

123B2. Framtidsfrågorna för ekologisk fjäderfäproduktionEkologiskt foder – krävs det andra värphönsgenotyper?SammanfattningOrsaker till skillnader i produktion och beteenden i olika inhysningsfor-mer för värphöns har till stor del en genetisk bakgrund. Generellt är bruna genotyper som ej näbbtrimmas mer benägna till fjäderplockning och hack-ning än vita leghornkorsningar. Olika genotyper visade sig från produk-tionssynpunkt reagera lika på förändringar i fodersammansättning, men olika från djurhälso- och beteendesynpunkt.InledningOmställningen av värphönshållning från enkla bursystem som dömts ut ur djurskyddssynpunkt till andra godkända system är nu i det närmaste helt genomförd i Sverige och planeras vara genomförd inom övriga EU till 2012 (Tauson, 2005). Djurmaterialet i äggproduktionen härrör till allra största delen från multinationella avelsföretag med stora resurser. Under decennier har både vita och bruna genotyper från dessa selekte-rats och utvecklats i burmiljö, där deras möjligheter att få uttryck för sina naturliga beteenden är starkt begränsade. Man kan därför misstänka att sådana beteenden har utvecklats/förändrats okontrollerat och olika för olika genotyper. Exempel på sådana beteenden är social kompetens, aggressivitet, rädsla, födosök, sandbadning, ruvningsbenägenhet och ac-ceptans av tillhandahållet rede. Olika genotyper kan därför rangordna sig olika i olika inhysningsmiljöer där sådana beteenden kommer till uttryck. Även näringsbehovet kan misstänkas påverkas av samspel mellan genotyp och miljö. I litteraturen ﬁ  nns många senare studier av olika genotyper i olika inhysningsformer, men det är få studier som också inkluderar nä-ringsmiljön.Ekologiska produktionsformer fortsätter att öka över hela världen och utgjorde 2 % av jordbruksarealen i Europa under 2003/04 (Willer & Yussefﬁ  , 2004). Mer än 170 000 gårdar drivs ekologiskt. Inom EU har den ekologiska äggproduktionen ökat med 7 % under senaste årtiondet (Windhorst, 2004). I Danmark är andelen 14 % (det danske fjerkræraad, 2005), i Sverige räknar vi till 6 % (Eurobusiness hemsida, 2005). KRAV i Sverige har tillåtit att foder till värphöns får innehålla 15 % råvaror från jordbruket som inte är kravgodkända, inom övriga EU gäller 20 %. Dessa undantag hade förespeglats upphöra gälla från augusti 2005, men en expertkommitté inom EU har förslagit en stegvis utfasning med 5 % vartannat år fram till 2011, då alltså ett krav på att alla råvaror ”of agri-cultural origin” ska vara godkända ur ekologisk synvinkel. Hit räknas inte ﬁ  skmjöl, vilket i så fall fortfarande innebär en möjlighet till obegränsad användning av sådant.Klas Elwinger, Institutionen för husdjurens utfod-ring och vård, SLU,tel: 018-67 45 30,e-post: klas.elwinger@huv.slu.se124 ekologiskt lantbruk • konferens • ultuna • november 2005Såväl internationella, EU- och de lokala svenska KRAV-reglerna tillåter inte användning av syntetiskt metionin. Då det är brist på naturligt före-kommande godkända proteinråvaror med tilllräckligt mycket metionin för att fylla fåglars behov innebär ett framtida 100 % krav att det blir svårt att åstadkomma en produktionsbefrämjande och hälsosam närings-balans för våra värphöns. Fiskmjöl utgör här en, ur ekologisk synvinkel, något tvivelaktig ”räddningsplanka”. Metionin klassas enligt de ekolo-giska reglerna som ett tillsatsmedel enbart för att stimulera djur till ökad tillväxt och produktion (NOSB, 2001) vilket är ett vägande skäl till att det inte tillåts. I många studier sätts produktionen oftast i förgrunden medan en god djurhälsa betraktas som en självklarhet och därför inte studeras speciﬁ  kt. Regelmakarna har härvid inte beaktat att konsekvenserna av ett förbud i kombination med andra regler kan leda till rena bristsituationer med allvarliga konsekvenser för djurhälsan. T.ex. visade vi (Elwinger & Wahlström, 2000) att metionintillsats primärt stimulerade till en god be-fjädring, inte till en högre produktion (tabell 2). Det bättre foderutnyttjan-det kan ses som en effekt av skillnad i underhållsbehov mellan dåligt och bra befjädrade djur. Det befanns angeläget att studera detta ytterligare och samtidigt försöka ﬁ  nna om det ﬁ  nns genotyper som är speciellt lämpande i ekologisk produktion. Av skäl som tidigare nämnts kan rangordningen tänkas vara annorlunda mot vad vi ser i konventionell äggproduktion. Genotyp och inhysningsformDet är väl känt att många bruna genotyper är predisponerade för fjä-derplockning och hackning (kannibalism), speciellt om de inte näbbtrim-mas och hålls i frigående stora grupper (Abrahamsson et. al. 1996; Lücke et al., 2004). Damme (2004) jämförde sex olika bruna genotyper i ett konventionellt golvsystem och fann i samtliga fall stora skillnader i fjä-derplockning mellan intakta och näbbtrimmade hönor. Dödligheten var dubbelt så hög i grupperna som ej näbbtrimmats (7,7 resp. 3,5 %) och kannibalism konstaterades mellan två av genotyperna. Skillnader avse-ende sådana beteenden mellan vita och bruna genotyper framgår också av resultaten från vår svenska ”nyteknikprovning” (Odén et al., 2002). I en systematisk genomgång av litteraturen fann Aerni et al. (2005) att varia-tioner i produktivitet, dödlighet och förekomst av kannibalism i aviarier (frigående höns i ﬂ  ervåningssystem) till stor del orsakades av valet av genotyp. Ytterligare information om olika genotypers egenskaper under olika produktionsformer ﬁ  nns i den danska effektivitetskontrollen (tabell 1, det danske fjerkræraad, 2005).Näringsmiljö och genotypWahlström et al. (1998a, 1998b) visade, genom att variera andelen vete och havre i foderblandningen, en försämrad befjädring med stigande ve-teandel hos hönan LSL medan en experimentell SLU-genotyp, den s.k. svenska hönan (SH), var opåverkad av fodersammansättningen (ﬁ  gur 1). Från produktionssynpunkt fanns inga skillnader mellan genotyper, och havre gav lika bra eller bättre resultat i jämförelse med vete.Genotypen SH hade selekterats i mer än 25 generationer med ett foder som baserats på inhemska foderråvaror och ett lågt protein- (ca 13 %) och metionininnehåll (ca 0,23 %) vilket är cirka 20 resp. 40 % lägre än vad 125B2. Framtidsfrågorna för ekologisk fjäderfäproduktionsom rekommenderas i konventionell produktion. Detta är näringsnivåer som går att uppfylla i en KRAV-produktion. Djuren hölls i konventionell burmiljö och reproducerades genom artiﬁ  ciell insemination. Urval skedde i huvudsak med hänsyn till äggantal, äggvikt och skalkvalitet. Hållnings-formen till trots bedömdes det som mycket intressant att studera denna hönas produktion och beteende i en ekologisk miljö. Två studier har här-vid genomförts. Hönan SH jämfördes med LSL resp. Hyline. I en tredje pågående studie jämförs LSL och Lohmann Silver (LS). Hönsen hålls i 12 grupper i ett ﬂ  ervåningssystem (Marielund). Varje grupp hade enskild till-gång till utevistelse. Sammansättningen av foderblandningarna framgår av tabell 3. Näringsinnehållet i foder D i försök 1 motsvarade näringsinnehål-let i selektionsfodret för SH. Innehållet av metionin plus cystin i foder C- i försök 2 motsvarade innehållet i foder D i försök 1. Foderblandningarna B och C i försök 3 är tänkta i en situation där det krävs 100 % godkända foderråvaror och ﬁ  skmjöl inte används. Resultaten framgår av tabellerna 4, 5 och 6. Då försök 3 fortfarande pågår visar tabell 6 endast preliminära resultat mellan 20 och 60 veckors ålder. I samtliga försök ﬁ  nns signiﬁ  kanta skillnader mellan genotyper i de ﬂ  esta avseenden. Fodret har i huvudsak påverkat äggvikten, medan antalet ägg (värp %) är tämligen opåverkat. Lågt metionininnehåll ökade foderin-taget i försök 1 och 3 men inte i 2. Foderutnyttjandet försämrades dock överlag med sänkt metionininnehåll. Dödligheten var generellt sett låg och påverkades vare sig av foder eller genotyp. I försök 2 steg emellertid dödligheten kraftigt under allra sista perioden i en grupp på den metionin-fattigaste dieten (C-). Orsaken var i huvudsak buk- och äggledarinﬂ  am-mation samt kannibalism.Avseende befjädring så påverkades den av både foder och genotyp i försök 1 (tabell 4 ). I försök 2 var fjäderdräkten komplett i alla grupper under större delen av produktionsperioden men en försämring var märkbar mot slutet i de grupper som fått foder C-. I försök 3 startade fjäderplockning i samtliga grupper i samband med värpstart och vid bedömning vid 66 veckors ålder noterades inverkan endast av foder, sämre befjädring med lägre metionininnehåll (tabell 6). Där fanns också intressanta iakttagelser beträffande skillnader mellan ge-notyper i utnyttjandet av rastgårdarna. I försk 1 noterades att ﬂ  er SH än LSL gick ut, i försök 2 ﬂ  er Hyline än SH och i försök 3 ﬂ  er LS än LSL. Detta påverkade också ”förslitningen” av rastgården. I försök 1 och 2 påverka-des också utevistelsen av fodrets näringsinnehåll. Desto näringsfattigare foder, desto ﬂ  er höns ute och desto större slitage, vilket tyder på att de försöker kompensera näringsbristen med ett aktivare eget födosök.En annan viktig skillnad som förekommer mellan genotyper är driften att uppsöka ett rede vid äggläggning. Detta framgår klart av skillnader i andel ”felägg”. SH lade ﬂ  er ägg på golvet och i våningarna i jämförelse med både LSL och Hyline. I försök 3 var felfrekvensen högre hos LS i jämförelse med LSL. Det är således viktigt att värpreden placeras så att de attraherar även mer ”lata” genotyper.126 ekologiskt lantbruk • konferens • ultuna • november 2005Sammanfattning•  Skillnader i hälso- och produktionsegenskaper är ofta större mellan olika genotyper, än vad som orsakas av olika inhys-nings- och näringsmiljöer.•  Samspel mellan genotyp och näringsmiljö har större inverkan på hälso- och beteendeegenskaper än på produktionsegenska-per.•  Värphöns prioriterar värpintensitet före hälsan vid brist på me-tionin.•  Med de näringsmässigt strängare KRAV-regler som förespeg-las krävs från djurskyddssynpunkt sannolikt andra genotyper, men kraven riskerar att bli högre ställda än vad som är biolo-giskt möjligt att uppfylla.Studierna har ﬁ  nansierats med medel från Formas, Jordbruksverket, och SLU.Referenser kan fås genom att kontakta författaren eller kan laddas ner från internet med adress: www.livsmedelssverige.org/hona/referenser_ekonf2005.pdfTabell 1.  Resultat från danska effektivitetskontrollen dec. 2003 till 15 april 2005.Vita bur Bruna golv Bruna uteBruna ekol.Vita ekol.Period, dagar 385 350 329 339 350Dödlighet; % 5.4 12.1 8.4 12.3 9.5Värp % 86.3 82.7 78.1 79.6 78.1Äggvikt, g 62.5 63.7 62.8 62.9 62.5Kg foder/kg ägg, kg/kg 2.11 2.47 2.55 2.65 2.70Intäkt DKR/h och år 37.2 62.5 74.1 102 98.7Tabell 2.  Resultat vid jämförelse mellan en metioninfattig (-), 3.1 g/kg, och en metioninsupplementeerad (+), 4.3 g/kg, foderblandning .-+ p <Dödlighet, % 7.2 7.0 0.8Värpprocent 84.2 83.2 0.50Äggvikt, g 62.5 62.4 0.7Gram ägg per höna o dag 52.7 51.9 0.3Foderintag, g/h/d 114 109 0.001Kg foder per kg ägg, kg/kg 2.17 2.09 0.005Levandevikt 55 veckor, g 1731 1763 0.47Befjädringa, 55 veckor, % 36 51 0.05a Uppskattning av procentuell andel som ﬁ  nns kvar av ursprunglig fjäderdräkt.127B2. Framtidsfrågorna för ekologisk fjäderfäproduktionTabell 3. Försöksfodrens innehåll.1Utfodrad till C grupper från 25 veckors ålder.2Foder C+ med tillsatt metionin, C- utan tillsatt metionin. C+ utfodrades från början till slut till en grupp av varje genotyp och till 37 veckors ålder till de andra två grupperna, varefter dessa ﬁ  ck foder C-.3Foder C utfodrades till två grupper av varje genotyp från 32 veckors ålder. Dessa grupper hade fram till dess fått foder B.Tabell 4. Resultat försök 1, 20–76 veckors ålder. 1 Skala 6-24 där 24 är bäst.Försök1  Försök 2 Försök 3 R å v a r u i n n e h å l l ABC D 1 ABC+/C- 2AB C 3Havre, % 15.0 24.0 21.0 18.7 15.0 20.0 10.0 6.5 10.5 15.0Andra råvaror 70.3 67.0 56.5 63.8 65.76 57.5 39.8 76.5 65.7 54.0S o j a m j ö l 1 4 . 5 000 1 9 . 0 0 01 2 . 0 00F i s k m j ö l 0 5 . 0 0000 0 000M a j s g l u t e n m j ö l 000005 0 000Potatisprot. konc. 0 4.0 5.0 0 0 2.5 0 0 6.8 0Rapskaka 0 0 7.5 7.5 0 15.0 15.0 0 15.0 20.0Ärter 0 0 10.0 10.0 0 0 35.0 0 0 0M a l t g r o d d a r 000000 05 . 0 0 8 . 0M j ö l k p u l v e r 000000 0 0 2 . 0 3 . 0D L - M e t i o n i n 0 . 1 8 000 0 . 1 6 0( 0 . 2 ) j a00L-Lysin_HCl 0.06 0 0 0 0.08 0 0 ja 0 0Näringsinnehåll         MJ OE/ kg 10.8 10.8 10.6 10.5 11.1 11 10.5 11.3 10.9 10.9Protein, g /kg 160 169 169 135 158 156 150 165 178 155Lysin 8 8.7 8.8 5.9 8.3 6.4 8.7 7.5 9.9 6.9Metionin 4.3 3.7 3.1 2.3 3.9 3 4.0/2.0 4.2 3.5 2.8Met+cys 7 6.7 6.5 5.1 6.8 6.5 6.9/4.9 7.2 7.1 6.0Fett 66 31 37 35 68 68 61 46 38 47         Genotyp LSL SH LSL SH LSL SH Stat analys, p<         Foder A A B B C/D C/D Fod Gen IntDödlighet, % 4.1 10 7.4 5.6 4.0 6.0 0.76 0.28 0.26Foderintag, g/hd 107 103 113 107 118 114 0.003 0.02 0.75Foderkvot, kg/kg 1.97 2.12 2.00 2.19 2.57 2.44 0.001 0.002 0.30Värp % 86 77 90 78 85 78 0.43 0.001 0.41Äggvikt, g 63.5 63.0 62.6 62.8 58.5 59.7 0.001 0.34 0.08Gram ägg/h o d 54.6 48.7 56.4 48.9 49.9 46.8 0.04 0.002 0.30Felägg, % 0.5 4.5 0.5 6.3 0.3 6.0 0.65 0.002 0.62Lev. vikt vid 58 v, kg  1.74 1.95 1.70 1.95 1.55 1.89 0.04 0.001 0.29Befjädring, poäng1 12.8 21.2 14.1 21.7 10.6 15.8 0.01 0.001 0.35128 ekologiskt lantbruk • konferens • ultuna • november 2005Tabell 5. Resultat försök 2, 20–80 veckors ålder.         Genotyp Hyl SH Hyl SH Hyl SH Hyl SH Stat analys p<         Foder A A B B C+ C+ C- C- Fod Gen IntDödlighet, % 3.5 7.4 5.0 5.4 4.0  8.9 (17.8) 3.0 0.27 0.60 0.03Foderintag, g/h o d  110            109            111           106           112           109           110          112        0.41           0.21           0.21Foderkvot, kg/kg                   2.22 2.31          2.22         2.26         2.30     2.28          2.43        2.48      0.01          0.06           0.28Värp % g                             79.9          78.7          81.9          82.8         80.0    85.1          78.5         82.3 0.07          0.05           0.11Äggvikt, g 62.3          59.9          61.3          57.0          60.7          56.3         57.6          55.0      0.001        0.001         0.03Gram ägg/h o d                   49.8          47.1          50.2         47.1           48.6          47.9          45.2         45.3      0.02          0.02            0.13Felägg, % 0.8             3.9            0.9           2.8            1 .1            2.2            1.3           2.4         0.73          0.02            0.50Lev. vikt vid slakt, kg 1.75 1.77 1.73 1.68 1.79 1.64 1.54 1.68 0.06 0.74 0.08Tabell 6. Preliminära resultat försök 3 efter 60 veckors ålder.         Genotyp LSL LS LSL LS LSL LS Stat analys, p<         Foder A A B B B/C B/C Fod Gen IntDödlighet, % 1.1 5.1 1.1 2.3 1.1 2.8 0.43 0.16 0.72Foderintag, g/hd 116 120 127 125 131 130 0.01 0.99 0.61Foderkvot, kg/kg 2.10 2.17 2.22 2.32 2.33 2.40 0.001 0.005 0.73Värp % 89 91 92 89 91 89 0.97 0.38 0.21Äggvikt, g 62.2 60.6 62.3 61.1 61.5 60.6 0.18 0.002 0.49Gram ägg/h o d 55.4 55.2 57.3 54.1 56.2 54.2 0.89 0.09 0.45Felägg, % 1 8 1 7 2 7 0.62 0.002 0.65Lev vikt, 66 v, kgr 1.74 2.01 1.67 1.94 1.66 1.88 0.17 0.001 0.90Befjädring 66 v, poäng 17.1 16.6 14.6 15.1 14.1 14.2 0.02 0.92 0.75Figur 1. Inverkan av havre (utbytt mot vete) på befjädring hos två olika värp-hönsgenotyper.6 poäng nästan naken höna, 24 poäng komplett fjäderdräkt (Wahlström et al., 1998b). 

Ekologiskt foder – krävs det andra värphönsgenotyper? Ekologiskt lantbruk konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk.

Ekologiskt foder – krävs det andra värphönsgenotyper? Ekologiskt lantbruk konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar. SLU. Centrum för uthålligt lantbruk.

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Organic Eprints