Inom projektet granskades bl.a. djurens utfodring, fodermedlens mineralämnesinnehåll och produktionsförhållandena. Dessutom testades det i Österrike utvecklade "välbefinnande-indexets" användbarhet under finska förhållanden

Roiha, Ulla

Swedish

Organic Eprints

14FORSKNINGSNYTT • Nr 2 • 2001Landsbygdens forsknings- ochskolningscentral, tillhörandeHelsingfors Universitet, i S:tMickel drev ett projekt benämnt eko-husdjurshållningens utveckling i SödraSavolax under åren 1996 – 1999. Inomprojektet granskades bl.a. djurens utfod-ring, fodermedlens mineralämnesinne-håll och produktionsförhållandena.Dessutom testades det i Österrike ut-vecklade ”välbefinnande-indexets” an-vändbarhet under finska förhållanden.Ekogårdarna störreoch korna äldreProduktionen av ekomjölk på de under-sökta gårdarna hade påbörjats underåren 1993 – 1996. När projektet startadevar den årliga medelproduktionen pågårdarna 6131 kg mjölk per ko och år.År 1999 var medelproduktionen på sam-ma gårdar lägre, 6054 kg/ko. Medelpro-duktionen var cirka 1300 kg lägre än isamtliga mjölkbesättningar inom sammalantbrukscentral i genomsnitt. Ekogård-arna har utökat storleken på besättning-arna från 16 kor till 18,6 kor på fyra år.Inom samma lantbrukscentrals områdehade besättningsstorleken stigit från 12,1till 14 kor.Antalet kalvningar per ko var i medeltaltre hos dessa ekogårdar, men det fannsen stor variation i gruppen. Genomsnit-tet år 1999 inom samma lantbruks-centrals område var 2,6.I baljväxtensilagefinns rikligt med kalciumAv gårdarna hade 62 % låtit utföra foder-analyser, sammanlagt 39 analyser. Re-sultat fanns från 19 ensilagefoderprovEkokors hälsa och välbefinnande i Södra Savolax, Finlandsom härrörde från endast sex olika går-dar. Den genomsnittliga kvaliteten påekoensilagen avvek inte från övriga provav ensilage inom samma lantbruks-centrals område.Den största skillnaden mellan ekoensi-lagen och områdets alla ensilage varekoensilagens högre kalciumhalt, vilketi ekofodren i medeltal var 8,2 g/kg torr-substans (ts). Variationen var dock stor.De analyser som gjorts inom södra Savo-lax-området uppvisade 1999 en genom-snittlig kalciumhalt på 4,6 g/kg ts.Kornas hälsotillståndpå samma nivå eller bättreKornas sjukdomar har granskats på ba-sen av kreaturkontrollens hälsorapporterfrån den 1/1 1996 till den 31/5 1999(tabell 1). Hälsorapporten ger inte helasanningen om i hur stor utsträckninghälsoproblem förekommit i besätt-ningen, utan redovisar endast hur oftaveterinären tillkallats . I små besättningarkan sjukdomarnas skötselprocent av till-fälligheter vara hög utan någon särskildorsak.På basen av kreaturskontrollrapporternavar djurens hälsotillstånd på samma nivåeller bättre än områdets i genomsnitt.Fruktbarhetsbehandlingar och juver-sjukdomar förekom mer sällan i eko-besättningarna. Acetonemi förekom likamycket som inom området i snitt. Be-handling av kalvningsförlamningar fö-rekom oftare i ekobesättningar, vilketbl.a. kan bero på att ekogårdarna hadeäldre kor samt på utfodringen medkalciumrikt ensilage till sinkor. På degårdar där det förekom mycket aceto-nemi fanns också kalvningsförlamningoch juversjukdomar.”TGI” och djurens hälsotillståndProfessor Helmut Bartussek  påbörjadeutvecklingen av TGI-värderingssystemet(der Tiergerechtheitsindex, AnimalNeeds Index) i Österrike år 1985. Ge-nom indexet granskas hur väl man iproduktionsmiljö har beaktat djurensbehov av artenligt beteende. I bedöm-ningen finns fem huvudpunkter: djurensrörelsemöjligheter, sociala kontakter,ligg- och rörelseutrymmenas utform-ning, ljus och luft (förhållandena i ladu-gården) samt nivån på skötseln.Indexmätningen bör göras under inne-utfodringsperioden därför att då är stall-klimatet sämst, t.ex. ventilationen bero-ende på väderleken. Man bör också gran-ska de 25 % av djuren som har det allrasämst. T.ex. när man bedömer djurensrenlighet sätter man poängen på desmutsigaste djuren. För ekokorna i södraSavolax gjordes indexpoängbedöm-ningen på basen av Bartusseks TGI 35L/1995, och korrelationen mellan indexetHur bra foder får ekokorna? Hur är deras hälsa och miljö? Och hur tillgodosesderas behov av naturligt beteende? I projektet, som startade 1996, deltog 14ekomjölkproducerande gårdar och en österrikisk metod att mäta husdjurs välbefin-nande testades.15FORSKNINGSNYTT • Nr 2 • 2001och djurens hälsotillstånd  beräknades .Möjligheter att röra sigAtt kunna röra sig hör till de grundläg-gande när det gäller djurens artenligabeteende. Inom indexet granskas den ytasom djuren har att röra sig på i lösdriftsamt hur lätt djuren har att lägga sig ochstiga upp. När det är fråga om en bås-ladugård granskas båsens längd ochbredd samt den rörelse som uppbind-ningsanordningarna möjliggör. I bådaladugårdstyperna ges också poäng förhur ofta korna kommer ut på en rast-plats (dagar/år) samt för möjligheternatill betesdrift (dagar/år).Eftersom de största kobesättningarna vari lösdriftsladugårdar i vilka rörelseytanär större än i båsladugårdarna korrelerarden poängmängd man får för rörelse-möjligheterna med medelkoantalet.Rörelsemöjligheterna hade en positivkorrelation med mjölkens fettprocent. Enökning av rörelsemöjligheterna har an-tagligen underlättat granskningen avbrunsterna för antalet semineringar perkalvning har minskat. En ökning avrörelsemöjligheterna har en positiv kor-relation med cellklassen över 400 000celler/ml. Det här kan påverkas av degamla kornas andel i besättningen. Enökning av rörelsemöjligheterna mins-kade acetonemi, juversjukdomar, veteri-närbehandlingar samt det totala antaletbehandlingar. På minskningen av aceto-nemi inverkar också foderkioskerna ilösdriftsladugårdarna från vilka kornafår kraftfoder i små portioner fleragånger per dag.Sociala kontakterNär man granskar djurens möjlighetertill sociala kontakter tas i beaktande denyta som djuren har att röra sig på, be-sättningens sammansättning och på vil-ket sätt rekryteringen sker. I fall djurköps (över 10 % av djurenheterna årli-gen) sänker det de poäng som ges. Dess-utom granskas, liksom när det gällerrörelsemöjligheterna, hur ofta djurenkommer ut (dagar/år) och på bete (da-gar/år).Även mellan de sociala kontakterna ochmedelkoantalet fanns en positiv korre-lation. I lösdriftsladugårdar har djurenstörre möjligheter till sociala kontaktermed andra djur än i båsladugårdar.Också de sociala kontakterna hade enpositiv korrelation med mjölkens fett-halt. Vid en ökning av de sociala kon-takterna ökade också antalet kalvningarper ko och behandlingarna av kalvnings-förlamning ökade därmed. Vid en ök-ning av de sociala kontakterna förkorta-des semineringsperiodens längd och kor-nas antal i cellhaltsklassen 250 000 –400 000 st/ml minskades. Ökning av desociala kontakterna har minskat aceto-nemi,  juversjukdomar och det totalaantalet behandlingar.Vistelse- och liggområdenasegenskaperIndexet granskar liggplatsernas mjuk-het, renhet och hållbarhet. I en bås-ladugård granskas de områden genomvilka djuren förflyttar sig till rastgårdeneller till betet. I en lösdriftsladugårdgranskas hela den yta djuren rör sig på.Förutom hala platser beaktas golvets tek-niska brister och bredden på spalt-golvens betongbalkar.Vistelse- och liggplatsernas egenskaperoch antalet kalvningar per ko hade enpositiv korrelation. Då poängerna förvistelse- och liggytorna stiger förlängsviloperioden, eller tiden mellan kalvningoch första seminering, samt minskar an-talet semineringar per kalvning. Förbätt-ring av underlaget har gjort att antaletkor i cellhaltsklassen 125 000 – 250 000har ökat.Ljus och luftNär det gäller ljus och luft granskas ladu-gårdens ljusförhållanden, ventilation,drag på liggplatser och vistelsemöjlig-heter ute (dagar/år och timmar/dag).Tabell 1. Ekokornas hälsotillstånd 1996 – 1999.Behandlingar, % 1/1 - 1/7-96 - 1/1- 1/7-97- 1/1 - 1/6-98 - medel- medel-31/12 -96 30/6-97 31/12-97 30/6-98 31/12-98 31/5-99 tal avvikelsekor 133,0 224,4 164,0 196,1 231,6 225,0 195,7hälsorapporter, st 10 13 11 12 13 12fruktbarhet 14,3 18,3 12,2 11,2 12,1 15,1 13,9 2,6kalvningsförlamning 3,8 7,1 8,5 7,1 8,2 9,3 7,4 1,9acetonemi 5,3 4,9 4,3 2,0 4,3 3,1 4,0 1,2utfodringsstörningar 2,3 1,8 1,8 2,5 2,2 1,3 2,0 0,4juversjukdomar 23,3 26,3 31,1 27,0 20,3 15,6 23,9 5,5veterinärbehandlingar 65,4 73,5 81,7 75,0 59,6 63,6 69,8 8,3behandlingar tot. 78,9 80,7 90,9 82,1 62,6 67,6 77,1 10,3Forts. på nästa sida16FORSKNINGSNYTT • Nr 2 • 2001När poängerna stiger för ljus och luftförkortas tiden mellan kalvning och denförsta semineringen och kornas andel icellhaltsklassen 250 000 – 400 000 mins-kas. Vid ökade poäng för ljus och luftverkade antalet semineringar per kalv-ning att öka, omlöparprocenten attsjunka. För en noggrannare tolkningborde man veta andelen av höst- ochvårkalvningar för varje besättning.Nivån på skötselnVid bedömningen av nivån och kvalite-ten på skötseln granskas följande punk-ter var för sig: dryckeskärlens och utfod-ringsplatsens renhet, ladugårdsinred-ningens skick, hudens kondition, dju-rens renhet, klövarnas skick, skador för-orsakade av miljön och djurens hälsa.Nivån på skötseln och medelkoantaletsamt nivån på skötseln och tiden mellankalvningarna hade en positiv korrela-tion. Nivån på skötseln och cellhalts-klassen 125 000 – 250 000 celler/ml hadeen negativ korrelation. Genom högrepoäng för skötseln har fruktbarhets-skötselprocenten stigit. Detta kan tydapå noggrannare kontroll av djuren ochuppföljning och inte enbart ökning avfruktbarhetsstörningar. En del av pro-ducenterna ansåg det vara naturenligtatt man inte ingrep i kornas brunstcykler.TotalindexStörre besättningar som varit i lösdrifthar fått bättre indexpoäng. Totalindexetoch kornas medelkalvningsantal hadeen positiv korrelation. När totalindex harstigit har fruktbarhetsskötselprocentenstigit och skötselprocenten för acetonemisamt skötselprocenten för juversjuk-domar sjunkit.Produktionsmiljöns lämplighet ellerolämplighet för djuren syns i många fallförst efter en lång tidsperiod. Genom atträkna korrelationerna på basen av fleraårs hälsorapporter försvinner enstakasammanträffanden, vilka har höjt i syn-nerhet skötselprocenterna i små besätt-ningar. Mellan välbefinnandeindexet,produktionsresultaten och djurens hälsafick man en statistiskt signifikant korre-lation. Av detta kan man dra slutsatsenatt indexet är lyckat som mätare av dju-rens hållbarhet och produktionsmiljönslämplighet.Till slutHållbara och långlivade djur är ett avekoanimalieproduktionens mål. Dettabefrämjas av lämplig produktionsmiljö,tillräcklig motion och utevistelse, balan-serad utfodring, artenlig utfodring samtyrkesskicklig djurskötare.LitteraturBartussek, H. 1996.Tiergerechtheitsindex für Rinder.TGI 35L/1996. Stand Mai 1996. BalGumpenstein.Ernte - für das Leben – Österreichs.Productionsrichtlinien für denorganisch-biologischen Landbau inÖsterreich. Stand Juli 1995.Roiha U. 2000   Luomulehmienhyvinvointi Etelä-Savossa. Helsing-fors Universitet Landsbygdensforsknings- och utbildningsinstitutspublikation nr 74    S:t MickelRoiha U. & Nieminen, T 1999.Luomunautojen terveys jahyvinvointi. Helsingfors UniversitetLandsbygdens forsknings- ochutbildningsinstituts publikation nr66  S:t MickelVid utfodringen av ekokor bör man fästauppmärksamhet vid baljväxtensilagetsmineralämnesinnehåll och vid valet avrätt typ av mineralfoder. Upprepadekalvningar, överskott av kalcium i för-hållande till fosfor samt alltför hög kat-jon-anjonbalans under sintiden görkorna utsatta för kalvningsförlamningar.I fall gården vill höja medelproduktionenpå sina ekokor bör man fästa större upp-märksamhet vid energin i foderstatenoch ett lämpligt energi-proteinförhåll-ande. Då djurens ålder ökar växer ocksåbenägenheten för vissa sjukdomar, t exkalvningsförlamning. Uppföljningen avdjurens hälsa och förebyggande åtgär-der blir allt viktigare, för de nya direkti-ven för ekoanimalieproduktionen be-gränsar medicineringen av djuren. Förekogårdar liksom också för konventio-nella skulle det vara nyttigt att göra upphälsovårdsplaner.Projektet finansierades av TE-centralenför södra Savolax och EMOTR.Ulla RoihaHelsingfors universitet,Landsbygdens forsknings- ochutbildningsinstitut, S:t MickelTel: +358 15 20231E-post: Ulla.Roiha@helsinki.fi■

Ekokors hälsa och välbefinnande i Södra Savolax, Finland

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Organic Eprints