Inom ProAgria Norra Karelen har utretts lönsamheten av mjölkgårdar i östra Finland. Mellan gårdarna finns stora skillnader i ekonomin både inom ekologiska och konventionella. Utgångsläget inverkar på gårdens ekonomiska framgång i ekoproduktionen

Lajunen, Ari

Swedish

Organic Eprints

20FORSKNINGSNYTT • Nr 2 • 2004De ekonomiska resultatenklarläggs med resultatanalysVi utredde lönsamheten för de mjölk-gårdar i östra Finland som var med iprojektet Luomu-Itää som administrerasav ProAgria Norra Karelen. För gårdarnagjordes resultatanalyser på hösten 2003för de resultat man fått under kalender-året 2002. Med resultatanalysprogrammetkan man klarlägga både lönsamheten, lik-viditeten och soliditeten. Uträkningen avlönsamheten gjordes genom att analy-sera gårdarnas resultat utifrån skatte-bokföringen. Beskattningsuppgifternakompletterades med tillgångarnas gängsevärden samt uppgifter om lager- ocharbetsinsatser. Resultatanalyser gjordesför 32 ekogårdar inom norra Karelensoch södra Savolax områden. Som eko-gård klassades i det här fallet gårdar däråtminstone växtodlingen var omlagd tillekoproduktion. Ekomjölkgårdarnas re-sultat jämfördes med motsvarande kon-Ekoproduktion på mjölkgårdar–  ett lönsamt alternativ?Omläggning av kreatursgårdar till ekoproduktion har i allmänhet betraktats somett lönande alternativ. Men det finns rätt lite fakta grundad på forskning om detta.Inom lantbrukscentralen Proagria Norra Karelen beslöt man därför att titta när-mare på frågan. Vår målsättning var att klarlägga om ekoproduktionen är ett braalternativ för mjölkgårdar.ventionella gårdar inom hela landet. Dekonventionella mjölkgårdarna var i jäm-förelsen totalt 435 stycken.Gårdsstorlekenförvånansvärt samstämmigGårdsstorleken var både inom eko ochinom konventionellt nästan samma, vil-ket möjliggjorde en jämförelse. På eko-gårdarna fanns 21,1 kor och åker i od-ling var 43,6 ha. Motsvarande tal för dekonventionella var 22,9 kor och 44,5 ha.I produktionsmängderna fanns det dä-remot skillnader mellan gårdarna. Påekogårdarna var mjölkproduktionen(den mängd som levererades till meje-riet) i medeltal 6881 liter/ko och på dekonventionella i medeltal 7126 liter/ko.Skillnaden i gårdarnas produktionsre-sultat förklaras till en del av de ekolo-giska gårdarnas mindre koantal och läg-re medelproduktion. Dessutom ger endel av ekogårdarna mer mjölk till kalvar-na vilket minskar den mängd som sändstill mejeriet.Fodervallarnas areal var på ekogårdarnacirka 23 % större än på de konventio-nella. Synbarligen vill man på ekogårdar-na garantera att man har tillräckligt medgrovfoder. Ändå har vallarnas avkast-ning varit högre på ekogårdarna än påde konventionella. Avkastningen av fo-dersäd var däremot på ekogårdarna be-tydligt lägre än på konventionella, vil-ket betyder att man på ekogårdarna blirtvungen att köpa mer kraftfoder ochspannmål.Jordbrukets inkomsteroch utgifterDet var nästan lika stor omsättning(119000 ¤) och rörliga kostander (63–64000 ¤) på de ekologiska gårdarna somde konventionella. Omsättningen bestodav husdjursinkomster, stöd och andrainkomster. De direkta utgifterna bestodav inköp av förnödenheter och andrautgifter under året (i dessa ingår inteinvesteringar i maskiner, byggnader ochtäckdiken). Utgifter för inköp av produk-tionsförnödenheter är t.ex. utgifter förfoder och gödsel.I uppkomsten av inkomster och utgiftervar det däremot skillnader mellan går-darna. På ekogårdarna är husdjurs-inkomsterna mindre än på motsvarandekonventionella, men stöden och övrigainkomster är större på ekogårdarna. Dåden totala omsättningen på gårdarna varnästan lika stora, ersatte den högre stöd-nivån på ekogårdarna den lägre hus-djursinkomsten. De lägre husdjursin-komsterna på ekogårdarna beror på kor-nas lägre produktionsnivå. Stödens an-del av omsättningen var på ekogårdarna39,1 % och på alla gårdar i medeltal36,5 %. Skillnaden i stöd är förhållande-vis liten. I stöden är förutom växtodlings-stöd också djurstöd med, dit också stö-Foto och montage: Karin Ullvén21FORSKNINGSNYTT • Nr 2 • 2004det för mjölkproduktionen hör. Hus-djursinkomsterna var 5 300 ¤ större påkonventionella gårdar och stöden 3 300¤större på ekogårdar. Skillnaden i hus-djursinkomsten väcker en del frågor där-för att mjölkproduktionen på en del avekogårdarna var i ekologisk produktionoch för ekomjölken betalas ekotillägg.De rörliga kostnaderna var nästan likastora på de ekologiska och konventio-nella gårdarna men utgifterna uppstodpå olika sätt. På de konventionella går-darna var utgifter för inköp av produk-tionsinsatser större men övriga rörligakostnader mindre. Löneutgifterna var påekogårdarna nästan dubbelt så stora (4240 ¤) än på konventionella (2 400 ¤).De rörliga kostnadernas andel av om-sättningen var 52,7 % på ekogårdarnaoch 54,1 % på konventionella. Ekogårdar-na hade därmed ett något bättre insats-avkastningsförhållande men skillnadenvar inte betydande.Lönsamhet, likviditet och soliditetEnligt utredningen är lönsamheten påekogårdarna något bättre än på de kon-ventionella. Lönsamhetskoefficientenvar 0,78 på ekogårdarna och 0,75 på kon-ventionella. Det innebär att målsätt-ningen på 5 procents ränteanspråk pådet egna kapitalet och ett anspråk på10:80 ¤ per arbetstimme uppfylldes till78 % på ekogårdarna och till 75 % påkonventionella.Lönsamheten kan också mätas som för-tjänst per arbetstimme samt som före-tagarvinst. Också på dessa sätt mätt varde ekologiska mjölkgårdarna lönsam-mare. Förtjänsten per arbetstimme varpå ekogårdarna 7,52 ¤ och på konven-tionella gårdar 7,38 ¤ och företagar-vinsten på ekogårdarna 10 895 ¤ och påkonventionella 13 522 ¤. Enligt dessasätt att mäta är mjölkproduktionen inteöverhuvudtaget lönsam i Finland menekoproduktionen är något lönsammare.Konventionella gårdar är nästan lika lön-samma på grund av en effektivare hus-djursproduktion. Företagarvinsten ärnegativ, det har med andra ord uppståttförlust. Denna förlust gör att man fårnöja sig med en lägre timersättning änden som fanns som målsättning. Eko-gårdarnas bättre lönsamhet berodde tillen del på en mindre arbetsinsats 3 700timmar/år) än på de konventionella går-darna (4 200 timmar/år).Utifrån resultatanalysuppgifterna kanman mäta gårdarnas likviditet medfinansieringsöverskott. Finansierings-överskott är den penningsumma somblir över för avbetalning på lån, till skat-ter, till privat konsumtion och till inves-teringar. På ekogårdarna var dettafinansieringsöverskott 55 000 ¤ och påkonventionella 51 700 ¤, varför likvidi-teten i sin helhet har varit bra både påeko- och på konventionella mjölkgårdarunder 2002 enligt denna utredning. Lik-viditeten på ekogårdarna har varit nå-got bättre än på konventionella för en-ligt denna utredning har en ekogård med21 kor lämnat 3 300 ¤ mer i handen änen konventionell med 23 kor.Skulderna var på ekogårdarna 87￿000 ¤och på konventionella 85￿000 ¤. Skuldensförhållande till omsättningen var därmedpå ekogårdarna 73 % och på konventio-nella 71 % så skillnaden är obetydlig. So-liditeten var i båda grupperna 71 %.SlutsatserLönar sig alltså ekoproduktion på mjölk-gårdar? Vår utredning grundar sig påverkliga resultat på gårdarna och enligtutredningen  kan ekoproduktion varaekonomiskt lönsammare än konventio-nell produktion. Resultatet är detsammaom man mäter det i likviditet eller egent-lig lönsamhet. I företagsverksamhet ärmålsättningen lönsam verksamhet ochenligt utredningen förverkligas dettabättre på ekologiska gårdar.Mellan gårdarna finns ändå stora skillna-der i ekonomin både inom ekologiskaoch konventionella. När man granskarvariationen mellan gårdarna upptäckerman både bland ekologiska och konven-tionella gårdar både lönsamma och olön-samma gårdar. Till exempel i den bästafjärdedelen av ekogårdarna var lönsam-hetskoefficienten 1,22 och motsvarandeinom konventionella var 1,25. I den sva-gaste fjärdedelen av ekogårdar var lön-samhetskoefficienten 0,27 och inom kon-ventionella var motsvarande tal 0,26 ellermed andra ord variationen mellan går-darna är betydande. Motsvarande varia-tion fanns också i gårdarnas likviditet.Ekogårdarnas resultat inom respektivefjärdedel är inte nödvändigtvis signifika-tiv då gårdarnas antal per fjärdedel varendast 8 st. Dessutom var en svaghet vidgranskningen av resultaten att man intekunde särskilja egentliga ekomjölkgårdarfrån de gårdar som hade endast växt-odlingen i ekologisk produktion. Dess-utom är det bra att minnas att man idenna undersökning gått in för att gran-ska endast ekoproduktionens ekono-miska lönsamhet på gårdsnivå och attman inte tagit ställning till ekoproduk-tionens positiva miljöverkningar eller tillsaker som berör djurens välfärd.Utgångsläget inverkar på gårdens eko-nomiska framgång i ekoproduktionen.En olönsam produktion är svår att fålönsam genom att lägga om till eko, menen lönsam gård kan ytterligare förbättralönsamheten genom omläggning till eko.”enligt denna utredninghar en ekogård med 21kor lämnat 3 300 ¤ mer ihanden än en konventio-nell med 23 kor”22FORSKNINGSNYTT • Nr 2 • 2004”En olönsam produktionär svår att få lönsam ge-nom att lägga om till eko,men en lönsam gård kanytterligare förbättra lön-samheten genom om-läggning till eko.”I denna undersökning framkom ett an-tal saker vilka kunde vara bra att gran-ska mer i fortsättningen. Specifiering avkostnaderna och uträkning av arbets-mängden kunde vara noggrannare än idenna undersökning för att kunna göraupp ännu bättre gårdsvisa analyser. Medhjälp av en noggrann specifiering avkostnaderna kunde man upptäcka hurkostnadsstrukturen är uppbyggd. Hurarbetsinsatsen är uppbyggd kunde somnämnts vara bra att utreda för att vetavarför den årliga arbetsinsatsen är be-tydligt lägre på ekogårdar. Dessutomborde variationen mellan gårdarna kun-na utnyttjas t.ex. genom att söka efterorsakerna till bra eller dålig lönsamhet.Ari Lajunene-post: ari.lajunen@proagria.fiAri Lajunen är  Agr. Magister och företags-konsult inom ekonomi vid ProAgria NorraKarelen och Ekoprojektet Luomu Itää.Översättning från finska: Bertel Riska■Many RD (= research anddevelopment) -projectsstart by finding out orassuming problems which need to besolved. As the cultivation techniques andmarketing channels in organic vegetablefarming so far may be undeveloped, it isnot easy to define which problems arethe most urgent ones to be tackled within the projects. Besides, each farm andregion is unique, and farmers, advisors,researchers and administrators may havediffering views about the problems. Thespecialized agricultural disciplines oftendo not reveal how different problems infarming are related to each other, norwhich problems are relevant in deve-loping organic vegetable farming.MethodologyA recent doctoral dissertation in agro-ecology, using an approach derived fromcultural historical activity theory, exa-mines the developmental problems andlearning challenges in organic vegetablefarming. Problems and challenges areseen in the practices of farming, andAFHANDLINGERDOKTORS-AVHANDLINGERDOKTORS-AVHANDLINGARDOKTORSRITGER∂IRTOHTORIN-VÄITÖKSETtherefore a careful ethnographic fieldstudy was first done on two organicvegetable farms that had different pro-duction histories (milk and greenhouseproduction). A general history of organicfarming and agriculture in Finland wereexamined in order to put into temporalcontext the practices and problems ofthe farms. Working hypotheses werederived from ethnography and from thehistory. Later, these working hypotheseswere tested withqualitative analyses ofaudio- or videotaped crop rotation plan-ning sessions and organic inspections ofthe farms. The field study and data col-lection was carried out in 1997–1998when Finland recently had entered theEuropean Union.Dimensions of learningIn their generalized form, the maindevelopmental problems found can begrouped as contradictions within andbetween two dimensions: societal inte-gration and use of natural resources (seethe framework in figure 1). The horizon-tal dimension shows the problem ofHow to find and understand developmental problemsand learning challenges in organic vegetable farming?

Ekoproduktion på mjölkgårdar - ett lönsamt alternativ?

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Organic Eprints