I projektet undersöktes olika inom ekologisk frilandsgrönsaksodling användna organiska gödselmedels effekter på odlingsmarken och på växternas mikrobiologiska kvalitet (försöksled: ogödslat, färsk gödsel, komposterad gödsel, färsk flytgödsel och luftad flytgödsel)

Väisänen, Hanna-Maija

Swedish

Organic Eprints

18FORSKNINGSNYTT • Nr 6 • 2002Djurgödsel kan innehålla fleraav de bakterier som föror-sakar matförgiftningar. Så-dana patogena bakterier är bl.a. salmo-nella, campylobakter (Campylobacterjenuni och C. coli), Yersinia enterocoliticaoch vissa typer av E. coli. Förutom i göd-seln påträffas Listeria monocytogene ochClostridium perfringens allmänt i jorden.Patogena bakterier förorsakar hos män-niskan oftast diarré, illamående och fe-ber.Djurgödsel i olika former är allmänt an-vänd gödsel i den ekologiska växt-produktionen. Den ekologiska växtpro-duktionen regleras av EU rådets förord-ning nr 2092/91 (den s.k. rådets förord-ning) enligt vilken det finns vissa kravpå behandling av fast gödsel och flyt-gödsel. Förordningen möjliggör ocksåanvändning av obehandlad gödsel.Inverkan av gödselns olika formerpå frilandsgrönsakerAnvändningen av vissa organiska göd-selmedel i ekologisk odling har aktuali-serat frågor om deras säkerhet i livs-medelskedjan. Frågorna har lyfts framav bl.a. industrin i Finland och EU:s ve-tenskapliga kommittéer och saken haransetts berättigad att utreda.En sådan undersökning håller just på attavslutas vid Helsingfors Universitet,Landsbygdens forsknings- och skol-ningscenter i S:t Mickel. I projektet un-dersöktes olika inom ekologisk frilands-grönsaksodling användna organiskagödselmedels effekter på odlingsmarkenoch på växternas mikrobiologiska kvali-Gödselns olika former i ekologisk växtproduktion– hur påverkar de den hygieniska kvaliteten?Kompostgödsel, färsk fast gödsel, färsk och luftad flytgödsel. Är de ur hygien-synpunkt likvärdiga? På Helsingfors Universitet vid S:t Mickel-enheten har manunder ett par års tid satt sig in i saken.tet (försöksled: ogödslat, färsk gödsel,komposterad gödsel, färsk flytgödsel ochluftad flytgödsel). Fältförsöken utfördespå Forskningscentralen för jordbruk ochlivsmedelsekonomi MTT:s ekologiskaenhets ekogodkända skiften. Försöks-växten var rödbeta för att av den kundeman i undersökningen utnyttja både denovanjordiska och den i jorden växandedelen. I försöken följde man Escherichiacoli, Clostridium perfringens och Entero-coccus-bakteriernas halter i jorden samt iväxtens blad- och rotdelar vid olika tid-punkter under växtsäsongen. Nämndabakterier anses vara ”mätare”, ellerindikatorer, för den hygieniska standar-den hos gödselmedel av exkrementer,vatten och livsmedel.Vad visade resultaten ?Allt som allt sjönk bakteriehalterna i jor-den fram till skördetidpunkten. De hög-sta halterna uppmättes naturligt nogstrax efter gödslingen. År 2001 förekomE. coli i marken vid tidpunkten för skör-den huvudsakligen under 10 cfu/g (colony-forming unit) i alla försöksled. Halternaav Clostridium perfringens var också låga(0 – 9 cfu/g). Den mikrobiologiska kva-liteten på rödbetans blast- och rotdelarvar klanderfria. I resultaten för år 2002syntes tydligt inverkan av gödselns högaE. coli-halt; i det försöksled som gödslatsmed färsk gödsel förekom kolibakterieri marken ännu vid skördetidpunktenklart mer än i övriga försöksled. Denmikrobiologiska kvaliteten på blastdelenvar ändå klanderfri vid skörden i allaförsöksled. I rotdelen förekom spora-diskt kolibakterier, men i små mängder.Övriga patogener som sporadiskt före-kommit i gödselslagen, i det här falletcampylobakter, listeria och E. coli 0157följdes fram till deras sannolika förin-telse. Vid skördetidpunkten gjordesännu en kontroll av Listeria monocyto-Som försöksväxt användes rödbeta.19FORSKNINGSNYTT • Nr 6 • 2002gene; den påträffades inte, varken i mar-ken eller i växtdelarna. Det tyder på attförhållandena under växtsäsongerna2001 och 2002 var sådana att patogenernaklarade sig i jorden mindre än två veckor.År 2001 var medeltemperaturen undermaj – augusti 8 – 14,1°  C och antaletregndagar var 10 – 16 i månaden. Underåret 2002 var medeltemperaturen 9,4 –16,5° C och antalet regndagar 7 – 20 imånaden.Som sammanfattning kan man konsta-tera, att för växter som har en förhållan-devis lång växttid, som i detta försökrödbetan med 100 dygn, att under so-liga växtperioder har gödselslagens inne-håll av bakterier* förstörts i sådan om-fattning att de hygieniska riskerna i slut-produkterna är små. I flera undersök-ningar utomlands har man konstateratatt knappt med solljus, låg temperaturoch hög markfukthalt befrämjar bl.a.kolibakteriernas överlevnad i markenLitteraturBogosian, G., Sammons, L.E., Morris,P.J.L., O’Neil, J.P.,  Heitkamp, M.A.,Weber, D.B. 1996. Death of theEscherichia coli  K-12 strain W3110 inSoil and Water. Applied andEnvironmental Microbiology 62 (11):4114-4120.Cools, D., Merckx, R., Vlassak, K.,Verhaegen, J. 2000. Survival of E. coliand Enterococcus spp. derived frompig slurry in soil of different texture.Applied Soil Ecology 17:53-62.Donsel DJ, Geldreich EE, Clarke NA. 1967.Ibidem 15: 1362-1370.(Cools m fl 2001, Donsel m fl 1967, Bogos-ian m fl 1996). Då man inte på förhandkan veta skördeperiodens väderleksför-hållanden, är användningen av hygieni-serade gödselslag, såsom kompost ochluftad flytgödsel  att föredra.Från undersökningen kommer det attges ut en publikation i början av år 2003.Dessutom publiceras en litteraturöver-sikt om de från gödseln härstammandepatogena bakteriernas beteende i fri-landsgrönsaksproduktionen, i markenoch i växterna.Hanna-Maija VäisänenTel: +358 (0)44 5914448E-post: hanna-maija.vaisanen@helsinki.fiArtikelförfattaren är ingenjör och har fung-erat som projektchef i olika projekt inom eko-och livsmedelsbranchen vid Helsingfors Uni-versitets Landsbygdens forsknings- ochskolningscenter i S:t Mickel.*E. coli  < 3x105 cdu/g, Enterococcus  <4x104 cdu/g och C. perfringens < 1x104cdu/g.Översättning från finska: Bertel Riska■Økologisk landbruk og tilnærming til smitterisiko – forts. fra sid 17.enheter. Per i dag blir mesteparten av deøkologiske råvarene ikke bearbeidet pågarden. Det meste av økologisk melk ogkjøtt som produseres, omsettes gjennomsamvirkebedriftene på samme måte somkonvensjonell vare. Om produksjonenpå garden er økologisk, følger bearbei-ding og omsetning de samme rutinenemed hensyn til hygiene og kvalitetskon-troll som konvensjonell vare.Det finnes imidlertid også økologiskeprinsipper for foredling og matlaging.Et viktig mål er å ta vare på smak ogernæringsmessig kvalitet til maten serve-res på bordet. Skånsom bearbeiding avråvarene og en begrensing i tillatte tilset-ningsstoffer hører med til dette bildet.Det er ikke bare økologiske produsentersom følger disse prinsippene. Populæregourmetkokker tar til orde for at natur-lige råvarer foredles best gjennom natur-lige prosesser. Kjøttet skal mørne, ostenmodnes, druer gjæres. Naturlige proses-ser er sentralt i den norske mesterkokkenArne Brimis matfilosofi. De fleste hartrolig stor tillit til hans matlaging, ogstoler på at han følger grunnleggendehygieneregler for behandling av nærings-midler. Da er det ingen helsefare for-bundet med å la naturlig forekommendemikroorganismer bearbeide råvarene.Hva skal til for at vi som forbrukere skaloppleve varene til øko-bonden og små-skalaprodusenten som trygge? Metode-utvikling, opplæring og kontroll er vik-tig. Det handler om omsorg for råvareneog respekt for hygieneregler gjennomhele matvarekjeden, fra råvareproduk-sjon til kjøkkenhygiene ved tilberedning.Det er ingen selvfølge at økologiske mat-varer har god kvalitet. Produsenter harulik kompetanse og det er ikke knyttetformelle kompetansekrav til godkjen-ning av økologisk produksjon. Om detskulle markedsføres produkter medkvalitetsfeil som fører til sykdom hosmennesker, vil det slå negativt ut fordriftsformen generelt. Selv om sjansenfor at dette skal skje vurderes som liten,er det viktig å legge sterkere vekt påproduktkvaliteten i økologisk produks-jon enn det som har vært tilfelle hittil.Liv SolemdalE-post: liv.solemdal@norsok.noLiv Solemdal är fagkonsulent ved Norsk sen-ter for økologisk landbruk.■

Gödselns olika former i ekologisk växtproduktion - hur påverkar de den hygieniska kvaliteten?

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Organic Eprints