I det här projektet har det gjorts en uppföljning av etappmålet för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som lyder: "Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara". I praktiken innebär målformuleringen att av det uppkomna matavfallet från ovan nämnda av-fallskällor ska minst 50 procent rötas och/eller komposteras inklusive tillvaratagande av växt-näringsämnen där minst 40 procent av de uppkomna matavfallsmängderna måste rötas (tillvaratagande av energi) så att växtnäringen i matavfallet tas tillvara. Under 2012-2013 tog SMED, på uppdrag av Naturvårdsverket, fram en metod och gav förslag på datakällor som kan användas för att följa upp etappmålet på ett kvalitetssäkert och kostnadseffektivt sätt. Resultatet från uppdraget finns i rapporten Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk återvinning (Jensen, m.fl. 2014). Med den rapporten som grund har en uppföljning av etappmålet gjorts baserat på 2016 års siffror. Uppföljningen visar att omkring 40 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsle-det rötas och komposteras år 2016 så att växtnäringsämnen tas tillvara att jämföra med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas och där återföring av näringsämnen och utvinning av energi sker uppgår till 32 procent år 2016, att jämföra med målet på 40 procent. Även om de insamlade matavfallsmängderna till biologisk behandling har ökat betydligt under de senare åren visar uppföljningen att Sverige idag är en bra bit ifrån att klara återvinningsmålet även om målet inte behöver vara uppfyllt förrän 2018. De faktorer som har störst potential att öka återvinningsgraden utifrån genomförd studie är: Öka mängden insamlat matavfall till biologisk behandling. Idag är den andelen om-kring 51 procent av de uppkomna matavfallsmängderna. I de hushåll som idag har möjlighet att sortera ut sitt matavfall finns det en stor potential att öka utsorteringen eftersom andelen matavfall i restavfallet i dessa hushåll är cirka 24 procent. Detta jämfört med omkring 37 procent i hushåll som inte har någon matavfallsinsamling. Minska rejektmängderna som uppstår vid förbehandlingen vid samrötningsanlägg-ningar. Denna andel är idag cirka 22 procent av insamlade mängder matavfall. Idag är det viktigaste att få en biogödsel med en så bra kvalitet och med så lite oönskade material som möjligt för att kunna återföra näringsämnen. Eftersom det idag inte finns någon teknik för att enbart ta bort oönskade material är det oundvikligt att matavfall hamnar i rejektet. Öka återföringen av rötslammet till åkermark, skogsmark, anläggningsjord m.m. från kommunala avloppsreningsverk. Idag är det omkring 70 procent av uppkomna mäng-der rötslam som avsätts på ett sådant sätt att det kan klassas som återföring av näringsämnen.The aim of the study has been to follow up the milestone target regarding improved resource efficiency in the food chain. The objective is: "by 2018 at least 50 percent of food waste from households, institutional kitchens, shops and restaurants must be sorted and treated biologically so that plant nutrients are utilized, with at least 40 percent being treated so that the energy is also utilized." In practice, this means that 50 percent of the generated food waste must be treated biologically (composting and/or anaerobic digestion) of which at least 40 percent of the generated food waste amounts must be digested (recovery of energy) under the condition that the nutrients are utilized. During 2012 and 2013 on behalf of Swedish Environmental Protection Agency, SMED pro-posed a methodology to follow up the milestone target, both quality assured and cost efficiently. The methodology is available in the report Beräkningsmetod för uppföljning av etappmålet om resurshushållning i livsmedelskedjan, biologisk återvinning (Jensen, m.fl. 2014). The report has provided the basis in this work to follow up the interim objective for 2016. Today approximately 40 percent of the generated food waste amounts from households, large scale kitchens, shops and restaurants is sorted out and treated biologically (anaerobic digestion and composting) including utilization of nutrients compared to the set target of 50 percent. As for the second criteria of the target, 32 percent of the food waste from consumers was sorted out and treated by anaerobic digestion including recovery of energy and utilization of nutrients compared to the target of 40 percent. Although the collected food waste amounts for bio-logical treatment has increased significantly in recent years, the follow up shows that Sweden today is far away from reaching the objective, even though the objective does not have to be reached until 2018. The factors with the greatest impact to increase the degree of recycling are: Increase the quantity of food waste to biological treatment. During 2016, approximately 51 percent of the generated food waste was sorted out for biological treatment. Even in households which have the possibility to sort out their food waste, the share of food waste in the residual waste is about 24 percent on average. This compared to 37 percent in households without any separate collection of food waste. Decrease of the quantities of reject generated from the pretreatment of co- digestions plants which today amounts to 22 percent of the received amounts. Today it is most important to get a digestate with a very good quality and with as little unwanted material as possible in order to recover nutrients. Since there is currently no technology to only remove unwanted materials it is unavoidable that food waste ends up in the reject. Increase the share of utilization (farmland, woodland, plant soil etc.) of the nutrients in the sewage sludge from municipal wastewater treatment plants. Today about 70 percent of the sewage sludge is utilized
