Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM)
Abstract
Klimatförändringar kommer att få en ökad påverkan på Ölands jordbruk genom en ökad medeltemperatur och fler extremväder som torka och skyfall. Jordbruket är dessutom en av de sektorer som bidrar mest till övergödningen av Östersjön. Conservation Agriculture bygger på de tre principerna minimal plöjning, direktsådd i ett permanent växttäcke och varierad växtföljd på grödor. Detta ger ofta fördelar såsom en ökad infiltration av regnvatten och minskad avrinning, samt minskat läckage av gödnings- och bekämpningsmedel. På lång sikt är metoden ofta ekonomiskt lönsam, men under omställningsperioden kan den ge lägre avkastning på grödor och ett större behov av bekämpningsmedel (om det används). Syftet med undersökningen är att undersöka hur Ölands jordbrukare ser på jordbruksmetoden, och hur villigheten att prova metoden skulle kunna ökas. Detta gjordes genom en enkätundersökning med tretton respondenter. Denna grupp kan inte ses som representativ för alla jordbrukare på Öland, men indikerar att förbättringar i spridningen av information skulle behöva göras om en ökad tillämpning önskas. Klimatförändringar, tillgång till vatten, minskade dieselkostnader och erosion visades vara troliga potentiella drivkrafter för en ökad tillämpning. Omställningskostnader, ogräshantering och att grödrester kan behövas till foder kan istället ses som troliga utmaningar för en tillämpning av metoden på Öland. Detta behöver dock styrkas med vidare studier.Climate change will have an increasing impact on the farmlands of Öland, the average temperature will rise and extreme weathers such as drought and downpour will be more common. It would also be desirable to lessen the leakage of nutrients from farmlands to the Baltic Sea. Conservation Agricultures fundamentals are reduced tillage, permanent crop coverage and plant rotation. It provides benefits like increased water infiltration, reduced runoff and reduced leakage of fertilizers and pesticides. The method is normally financially profitable in the long run, but will during the transition period result in a lower yield and a higher use of pesticides, if it’s used. The study’s purpose is to investigate the farmers perception of the method, and how they could be made more willing to try it. This was done through a questionnaire with thirteen respondents. The group can not be seen as representative for all farmers on Öland, but it indicates that the spread of information needs to improve if a higher adaptation is desired. Climate change, access to water, fuel costs and erosion was shown to be potential motivations for an increased adaptation. Transition costs, weed control and the need for straw as animal feed were probable challenges. This needs to be confirmed through further studies