Världen går mot att bli allt mer urban och det i kombination med dagens förtätningsideal ställer krav på att städer planeras och utformas på ett sådant sätt så att de blir både trivsamma och hållbara. Förtätning framhålls ofta som en hållbar planeringsstrategi, men i den ligger också flera utmaningar och det är av betydelse att förtätningen sker på ett effektivt och eftertänksamt sätt. Att grönskan får vara en del i den täta staden är viktigt, både som vistelseyta och för dess positiva inverkan på klimatet. Men i konkurrens om stadsutrymmet blir det ofta trångt och risken är att grönskan får stå tillbaka till förmån för andra intressen och funktioner. Att införa gröna tak är ett tillvägagångssätt för att effektivt utnyttja stadsutrymmet, föra in grönskans värden och skapa vistelseytor i en tät stadsväv. Mot bakgrund av detta är syftet med det här arbetet att undersöka hur ett grönt tak kan utformas till en offentlig takpark inom ett av Sveriges för tillfället största stadsutvecklingsprojekt, förtätningen av Ulleråkerområdet i Uppsala. Arbetet inleddes med en förstudie som bestod av en litteraturstudie, studie av referensprojekt och intervjuer. Litteraturstudien ämnade att svara på frågorna vad ett grönt tak innebär, vilka värden de kan bidra med samt hur man kan tänka kring uppbyggnad och utformning. Syftet var att skapa en grundläggande förståelse kring gröna tak för att sedan kunna använda resultatet i gestaltningsarbetet. Referensprojekten Takparken Emporia och Takparken Sveavägen studerades utifrån idé och innehåll med syftet att finna inspiration kring gestaltningslösningar. Intervjuer med tre landskapsarkitekter utfördes för att skapa ytterligare förståelse för hur man kan tänka kring utformning av gröna tak och vilka utmaningar som följer denna typ av anläggning. Förstudien sammanfattades sedan i riktlinjer att använda i gestaltningsarbetet. Genom inventering och en SWOT-analys av området skapades en bild av platsens förutsättningar. Resultatet av de genomförda metoderna låg därefter till grund för ett program som sedan utgjorde basen för det vidare gestaltningsarbetet. I förslaget har jag fokuserat på att göra platsen till en vistelseyta med rekreativa och estetiska värden med goda möjligheter till utsikt över omgivande landskap. Jag har också eftersträvat en gestaltning som främjar biologisk mångfald. Arbetet kan ses som ett exempel på hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med ett taklandskap för att skapa en rekreativ miljö som bidrar med positiva effekter för både människa och miljö. Arbetet avslutas med en diskussion kring metod, förslag och vidare studier. En reflektion handlar om de gröna takens roll och att det är viktigt att poängtera att de aldrig kan kompensera för ytor i marknivå, utan de måste betraktas som komplement och unika inslag i sig. Med tanke på all den takyta som städer utgörs av finns här stor potential till att möta förtätningens utmaningar och till att skapa nya, spännande och nyttiga platser som kan vara ett bidrag till att skapa mer hållbara städer.The world is becoming increasingly more urban and in combination with today's densification ideal it requires cities to be planned and designed in such a way that they become both livable and sustainable. Densification is often emphasized as a sustainable planning strategy, but there are also several challenges, and it is important that the densification process takes place in an efficient and thoughtful manner. Urban green infrastructure is an important part of the dense city and a key factor to creating the sustainable and livable cities of the future. But in the competition for the city space there can be a conflict between densification processes and the accessibility of urban public green space, and there is a risk that green space may stand back in favor of other interests and functions. Introducing green roofs is an approach to effectively utilizing the urban space, introducing greenery values and create public space in a dense urban fabric. Against this background, the purpose of this work is to investigate how a green roof can be designed into a public roof park in one of Sweden's currently largest urban development projects, the densification of the Ulleråker area in Uppsala. The work began with a pre-study consisting of a literature study, study of reference projects and interviews. The literature study meant to answer questions about what a green roof is, what values they can contribute with and how to think about the design. The purpose was to create a basic understanding of the concept of green roofs and then use the results in the design work. The reference projects Takparken Emporia and Takparken Sveavägen were studied on the basis of ideas and content with the aim of finding inspiration about design solutions. Interviews with three landscape architects were conducted to provide further understanding of how to think about the design of green roofs and the challenges that follow this type of facility. The pre-study was then summarized into guidelines for use in the design work. Through inventory and a SWOT- analysis of the area, an image of the prerequisites was created. The result of the implemented methods then formed the foundation of a program which served as the basis for the following design work. In the proposal, I have focused on making the place a public space with recreational and aesthetic values with opportunities for views of surrounding landscape. I have also sought a design that promotes biodiversity. The work can be seen as an example of how you as a landscape architect can work with a roof landscape to create a recreational environment that contributes to positive effects for both humans and the environment. The work is concluded with a discussion about method, proposals and further studies. For example, one reflection deals with the role of green roofs and that it is important to point out that they can never compensate for ground level space. They must be seen and treated as complementary and unique elements in themselves. Cities largely exists of roof surface which provide a great potential to create green and social space that can meet the challenges of the densification and become new, exciting and useful places that can contribute to creating more sustainable cities
