An article discussing the problems of overcrowding at the emergency department

Ekelund, Ulf

Khoshnood, Ardavan

Nordberg, Martin

TADJERBASHI, KAMELIA

Swedish

Lund University Publications

LUND UNIVERSITYPO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00"Överbelastning på akutmottagningen" - svensk definition behövs.TADJERBASHI, KAMELIA; Khoshnood, Ardavan; Nordberg, Martin; Ekelund, UlfPublished in:Läkartidningen2012Link to publicationCitation for published version (APA):TADJERBASHI, KAMELIA., Khoshnood, A., Nordberg, M., & Ekelund, U. (2012). "Överbelastning påakutmottagningen" - svensk definition behövs. Läkartidningen, 109(16), 792-793.http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18115Total number of authors:4General rightsUnless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portalRead more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.792 läkartidningen nr 16 2012 volym 109! lt debatt Redaktör: Jan Lind 08-790 34 84jan.lind@lakartidningen.seÖ verbelastning inom vården och ökad tillströmning av patien-ter med akut vårdbehov är ett problem med allt större aktu-alitet. Överbeläggningar på vårdavdel-ningar är vanligt, och vårdplatsbrist förefaller vara den vanligaste orsaken [1]. Mellan åren 1999 och 2008 minska-de antalet sängplatser på svenska sjuk-hus med 21 procent [2], vilket troligen är en alltför stor minskning. En konse-kvens är att patienter som läggs in ofta måste vänta på en sängplats på en vård-avdelning, med ökad belastning på akutmottagningen som följd. Belastningen på landets akutmottag-ningar har ökat även på andra sätt. An-talet patienter som söker akut vård har ökat dramatiskt [3, 4], patienterna är i regel äldre och mer multisjuka, och kra-ven på snabb utredning och behandling har blivit större. Långa väntetider till röntgen- och laboratorieundersökning-ar bidrar också [5]. Ett ökat tryck på akutmottagningar är en global trend [6-8].Överbelastning på akutmottagningen är en allvarlig situation. Det försämrar vårdkvaliteten och minskar patientsäk-erheten [9-11]. Omvårdnadsarbetet för-summas, läkemedel glöms bort [12], och diagnostik och behandling, inklusive smärt-lindring, försenas [9, 13]. Även för de mest akut sjuka patient-erna försenas behandlingen och förlängs vistelsetiden [1]. Patienterna blir mindre nöjda med vården [14], och antalet oplanerade återbesök inom 72 timmar ökar [15]. Kort-tidsmortaliteten ökar också [10, 11].Överbeläggningar på vård-avdelningar stressar perso-nalen och minskar patient-säkerheten [1, 16]. En viktig orsak är att personalens beslutsfattande påverkas [1]. Det är inte känt om samma sak sker på en överbelastad akutmottagning. Vi valde därför att i en pilotstudie analyse-ra om beslutsfattandet hos läkare på akutmottagningar ändras i relation till belastningen. Studien presenterades på det nationella mötet i akutsjukvård 2011 [17].I studien ingick 17 245 retrospektivt identifierade medicin- och neurologi-patienter som sökte vård vid akutmot-tagningen på Skånes universitetssjuk-hus i Lund under perioden 1 januari–31 augusti 2009. Som mått på belastning-en valdes antalet sökande och närva-rande patienter på akutmottagningen och platsbristen på sjukhuset mätt som antalet externa patienter. Läkarnas be-slut studerades med hjälp av inlägg-ningsfrekvensen, och resultaten analy-serades med linjär regression.I genomsnitt lades 27 patienter in per dygn, och av totalt 6 540 inlagda patien-ter var 14,3 procent externa. En stark positiv korrelation (r = 0,830) fanns mellan antalet sökande per dygn och antalet inlagda patienter. Inläggnings-frekvensen per dygn (inlagda/sökande) var i genomsnitt 38,1 procent.Ingen korrelation sågs mellan antalet sökande per dygn och inläggningsfrek-vensen (r = 0,124), inte heller mellan an-talet patienter på akutmottagningen (per timme) och inläggningsfrekvensen (r = 0,129). Det fanns inte heller någon korrelation mellan antalet externa pa-tienter och inläggningsfrekvensen (r = 0,063). Resultatet tyder på att läkarnas in-läggningsbeslut inte nämnvärt påverka-des av stressen och belastningen på akutmottagningen, vilket i sig är mycket positivt. Detta stöds också av tidigare studier [18, 19]. Andra handläggningsbe-slut kan dock ha påverkats av belast-ningen [5, 9, 12, 13]. För att analysera detta behövs fler detaljerade studier av felaktigt hemskickade patienter, dia-gnostiska undersökningar, läkemedels-behandling etc. Vårdutfallet för patien-terna bör också studeras.För att effektivt motverka överbe-lastning på akutmottagningar behövs en standardiserad definition. Social-styrelsen arbetar med definitioner av överbeläggningar och platsbrist på vårdavdelningar [20, 21], men inte av akutmottagningar. I vår pilotstudie de-finierades belastningen endast utifrån antalet patienter på akutmottagningen och antalet externa patienter på sjuk-huset. Detta är en rejäl förenkling.En gemensam definition av landets akutmottagningar måste täcka in flera olika faktorer, inte minst då belastning-en är dynamisk [22]. I USA har man ta-git fram analysverktyget NEDOCS (National emergency department over-crowding score), som möjliggör en be-räkning av graden av överbelastning och hur den uppstått [5]. NEDOCS har validerats mot expertbedömningar av belastningsgraden, men inte mot rele-Överbelastning på våra akutmottagningar försäm-rar vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Det behövs en standardiserad definition av belastnings-graden, kopplad till stöd för beslut om åtgärder.KAMELIA TADJERBASHIAT-läkare, Ängelholms sjukhus kamelia.tadjerbashi@skane.seARDAVAN KHOSHNOODunderläkare, akutkliniken, Skånes universitetssjukhus i LundMARTIN NORDBERGdoktorand, ST-läkare, VO Akut, Södersjukhuset, Stockholm ULF EKELUNDdocent, överläkare, akutkliniken, Skånes universitetssjukhus i LundOrtopedakuten i Malmö blev en dag i januari 2008 överbelastad av halkskadade patien-ter, varav flertalet fick vänta i timmar i korridoren. En extrem situation, men över-belastning på akutmottagningar är idag ett allvarligt problem, skriver författarna.Foto: Patrick Persson/Sydsvenskan/IBL»Överbelastning på akutmottagningen« – svensk definition behövs793läkartidningen nr 16 2012 volym 109vanta utfallsmått som antal felbehand-lingar, mortalitet etc.Vi föreslår att det skapas ett liknandeverktyg för svenska akutmottagningar som skulle kunna innehålla följande faktorer: • Antal inskrivna patienter • Antalet vårdplatser på akutmottag-ningen• Prioriteringsnivåer för inskrivna patienter• Antal patienter som ännu inte bedömts av läkare• Genomsnittlig vistelsetid för senast utskrivna patienter• Antal vårdpersonal i tjänst• Antal lediga vårdplatser på sjuk-huset. Systemet skulle kunna leda till förslag på standardiserade åtgärder vid olika belastningsgrader och generera statis-tik för långsiktig planering av verksam-heten. En användbar modell bör arbe-tas fram i samverkan mellan flera svenska sjukhus av varierande storlek.!Potentiella bindningar eller jävsförhållan-den: Inga uppgivna.läs mer Fullständig referenslistaLakartidningen.se! lt debattREFERENSER1. Överbeläggningar – utlokaliserade patienter. Rapport från en nationell tematisk verksam-hetstillsyn vid 6 sjukhus tisdagen den 5 augusti 2008. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008. 5. Weiss SJ, Derlet R, Arndahl J, et al. Estimating the degree of emergency department overcrow-ding in academic medical centers: results of the National ED Overcrowding Study (NEDOCS). Acad Emerg Med. 2004;11(1):38-50.9. Trzeciak S, Rivers EP. Emergency department overcrowding in the United States: an emerging threat to patient safety and public health. Emerg Med J. 2003;20(5):402-5.17. Khoshnood A, Tadjerbashi K, Ekelund U. Do ED and hospital crowding affect admissions from the ED? Svensk förening för akutsjukvårds na-tionella möte i akutsjukvård och Akutdagarna. 20 oktober 2011 [citerat 26 dec 2011]. http://www.akutsjukvard2011.se/index1.asp?siteid=1&pageid=119. Forster JA. The effect of hospital occupancy on emergency department length of stay and pa-tient disposition. Acad Emerg Med. 2003;10 (2):127-33.apropå! En uppmärksammad domGillberg borde ha fått rätt i EuropadomstolenDagligen skriver svenska forskare i sin forsk-ningspersonsinforma-tion enligt etikprövnings-nämndens anvisning om se-kretess: »Dina svar och dina resultat kommer att behand-las så att inte obehöriga kan ta del av dem.« Mot bakgrund av den svenska kammarrätts-domen och Europadomsto-lens prövning vet vi att denna försäkran inte står för någon garanti om sekretess för forskningspersonerna. Forskare kan i Sverige dö-mas att till privatpersoner lämna ut uppgifter om forsk-ningspersoner. Sverige följer därmed inte Helsingfors-deklarationen om de etiska principerna för medicinsk forskning på människor; internationellt vedertagna forskningsetiska regler gäller alltså inte i SverigeI domar i början av 2000-talet fastslog kammarrätten att Christopher Gillberg, profes-sor i barn- och ungdomspsy-kiatri vid Göteborgs universi-tet, skulle lämna ut forsk-ningsjournaler till två privat-personer. Christopher Gillberg ham-nade därmed i ett etiskt di-lemma. Han hade först, av staten (genom universitetets etiknämnd), ålagts att för-säkra alla deltagande forsk-ningspersoner sekretess, men hade sedan av staten (kammarrätten och universi-tetet) beordrats att bryta denna sekretess (även fast forskningspersonerna krävde sekretess). Därefter vägrades han av staten prövning av målet i högre instans (Rege-ringsrätten), och till sist dömdes han av staten (tings-rätt och hovrätt) för vägran att till två privatpersoner lämna ut dessa forsknings-personers känsliga uppgifter. Det är uppenbart att något är fel i denna händelsekedja, och det är svårt att förstå att felet skulle kunna vara Christoph-er Gillbergs. Ärendet har nu varit föremål för prövning i Europadomstolen för mänsk-liga rättigheter. Hösten 2010 kom en minoritet i Europadomstolens för mänskliga rättigheter första kammare fram till att svens-ka staten kränkt Christopher Gillberg och åsamkat honom lidande. Majoriteten fann dock inte att något konven-tionsbrott hade begåtts. I den nya prövningen i domstolen, offentliggjord den 3 april 2012, friades svenska staten i det mål mot Sverige som Gillberg som förste svensk lyckats ta hela vägen till domstolens högsta organ, Grand Chamber. Gillbergs juridiska ombud, Clarence Crafoord, Centrum för rätt-visa, påtalar att Europa-domstolen dock aldrig pröva-de kärnfrågan: om det var rätt av svenska staten att tvinga Gillberg att lämna ut sekretessbelagda uppgifter om forskningspersonerna.Den ironiska paradoxen blir att Europakonventioner-na och domstolen motarbetar sitt syfte, eftersom de tillkom för att skydda mänskliga rät-tigheter och förhindra att den medicinska forskningen kränker patienter.Det kan bara finnas ett svar påhur man som läkare ska hand-la i det etiska dilemma som vår kollega Christopher Gill-berg försattes i. Han följde vad läkaretiken föreskriver. Men han straffades hårt av svenska staten för det. Om Christoph-er Gillberg lämnat ut journal-uppgifterna skulle hans läkar-gärning ha varit slut.  Professorn i medicin Johan Frostegård, Karolinska insti-tutet, skriver med anledning av bland annat Gillberg-ären-det (www.newsmill.se/node/6115), under rubriken »Ibland måste läkaretiken vara överordnad juridiken«: »Juridik och medicin behö-ver återupprätta en funge-rande dialog och lagar och medicinsk praxis bör stämma överens; om så inte är fallet måste läkaretiken i sista hand ha företräde och fälla avgörandet.«Vi vill ställa frågan till landetsetikprövningsnämnder om hur den del som rör sekretess i forskningspersonsinforma-tionen nu ska utformas. Vi är också intresserade av hur Lä-karförbundet – som förutom att driva fackliga intressen även arbetar med frågor inom forskning och etik – ser på problemet. Elisabeth Fernellbarnneurolog, professor i barn- och ungdomspsykiatri, Skaraborgs sjukhus, och Gillbergcentrum, Göteborgs universitetelisabeth.fernell@vgregion.seMagnus Landgrenbarnneurolog, med dr, chefläkare, Habilitering och hälsa, Västra GötalandsregionenFoto: Europadomstolen

"Överbelastning på akutmottagningen" - svensk definition behövs.

https://lup.lub.lu.se/search/files/3931087/3125985.pdf

"Överbelastning på akutmottagningen" - svensk definition behövs.

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Lund University Publications