Kjellström, Thomas

Nerbrand, Christina

Nörgaard, Niels

Swedish

Lund University Publications

LUND UNIVERSITYPO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00Avhållsamhet från alkohol ger viktminskning hos överviktiga.Nörgaard, Niels; Kjellström, Thomas; Nerbrand, ChristinaPublished in:Läkartidningen2010Link to publicationCitation for published version (APA):Nörgaard, N., Kjellström, T., & Nerbrand, C. (2010). Avhållsamhet från alkohol ger viktminskning hos överviktiga.Läkartidningen, 107(48), 3036-8. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21287747?dopt=AbstractTotal number of authors:3General rightsUnless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portalRead more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.3036  läkartidningen nr 48 2010 volym 107WHO anser att övervikt/fetma är ett globalt problem [1]. Un-der de senaste åren har övervikt/fetma ökat i många länder i världen [2].I Sverige har övervikt/fetma ökat de senaste 40 åren. År 2007 var 14 procent av kvinnorna och 11 procent av männen feta, 26 procent av kvinnorna och 42 procent av männen var överviktiga. Den största ökningen under senare år ses i grup-pen män och kvinnor 25–44 år [2].De flesta av de primärpreventiva program som har värde-rats vetenskapligt har enbart visat mindre effekter på inci-densen av fetma och övervikt [3-5].Det finns få framgångsrika långtidsresultat rapporterade för kostintervention, program med fysisk aktivitet eller kog-nitiv behandling vid övervikt [6].Alkohol som enskilt bidragande faktor till övervikt är inte beskriven i den vetenskapliga litteraturen utan har enbart va-rit en del av givna kostråd. METODDeltagarna rekryterades via annons som innehöll fakta kring studien i Helsingborgs Dagblad, Höganässidan, i januari 2008. E-postadress till huvudprövaren (Niels Nörgaard) lämnades ut. Samtidig annonsering på vårdcentralen gav inget resultat.Inklusionskriterierna var ålder mellan 35 och 65 år, ingen känd kronisk sjukdom, BMI (kg/m2) vid inklusion mellan 27 och 35, egenrapporterad normalvikt (BMI <25) vid 20 års ål-der och regelbunden moderat alkoholkonsumtion.Deltagarna randomiserades till antingen en alkoholavhåll-samhetsgrupp (A = interventionsgrupp) eller till en kalorire-ducerad kost-grupp (K = kontrollgrupp). Randomisering ut-fördes efter första besöket genom användning av slumptalsta-bell från ‹http://www.stat.lu.se›. Alla fick skriftlig information och godkände skriftligen sin medverkan i studien.Studien genomfördes i Höganäs kommun, som har 24 000 invånare vid en vårdcentral. Totalt 41 personer inkluderades i studien, och 38 genomför-de den. Program. Alla deltagare kallades till 8 besök under en 26- veckorsperiod.Deltagarna i A-gruppen uppmanades till total alkoholav-hållsamhet, inklusive alkohol i mat och godis, under 6 måna-der. Ingen annan rådgivande information om kost och motion lämnades.  Som ett stöd i situationer där alkoholavhållsamhe-ten kunde ifrågasättas av familj, arbetskamrater eller vänner fick alla deltagarna i A-gruppen ett kort underskrivet av hu-vudprövaren med texten »denna person deltar i en viktminsk-ningsstudie och ska inte dricka alkohol på 6 månader. Var vänlig att respektera detta.«Deltagarna i K-gruppen fick information på vårdcentralen av en erfaren sjuksköterska med råd om såväl kostintag mot-svarande 1 700 kcal/dygn som 30 minuters motion per dag i form av promenad. Studieupplägget presenteras i Tabell I.Laboratorieprov. Icke-fastande blodprov togs och analyse-rades på Helsingborgs lasarett med standardmetoder. Refe-rensvärden för män och kvinnor var för Hb 131–170 g/l, S-kre-atinin 45–105 µmol/l, P-glukos icke-fastande <11,1 mmol/l, S-GT <1,9 µkat/l, S-ALAT <1,1 µkat/l.Hälsorelaterad livskvalitet. Hälsorelaterad livskvalitet mättes med enkäten SF-12. Denna omfattar 12 frågor som an-vänds till utvärdering av fysiskt välbefinnande, begränsning-ar på grund av mentala problem, smärta, allmän vitalitet, so-ciala funktioner, begränsningar på grund av känslomässiga bekymmer och mental hälsa. Informationen från samtliga frågor adderas och delas upp i en fysisk komponent (FK) och en mental komponent (MK). Det ger poäng från 0 till 100, där högre poäng visar bättre livskvalitet [7].  Studien är godkänd av regionala etikprövningsnämnden i Lund.Statistik. Jämförelse mellan grupperna A och K vid start och vid 6 månader utfördes med parametriska och icke-paramet-riska metoder för kontinuerliga variabler/ordningsvariabler och !2-test för nominala data. Vid analys av BMI, blodprov och SF-12 användes varians-analys (ANOVA) och Friedmans test.SPSS användes för statistisk analys.RESULTAT Totalt 41 friska personer mellan 35 och 65 år inkluderades i stu-dien. Deras BMI var mellan 27 och 35, och de rapporterade nor-!"klinik och vetenskaporiginalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.seDen första studien där alko-holavhållsamhet har använts i viktminskningssyfte pre-senteras här.Friska överviktiga/feta per-soner med måttlig självrap-porterad alkoholkonsumtion i åldern 36–65 år och med normalvikt vid 20 års ålder inbjöds till en interventions-studie. Personerna randomiserades till råd om antingen endast alkoholavhållsamhet eller endast konventionell kalori-reducerad kost. Studien ut-fördes i primärvården. Totalt 41 personer inkludera-des i studien, och 38 fullfölj-de medverkan i 6 månader.Viktreduktionen var signifi-kant i båda grupperna. I alko-holavhållsamhetsgruppen sågs dessutom en signifikant minskning av S-ALAT och S-GT. !"sammanfattatAvhållsamhet från alkohol ger viktminskning hos överviktiga NIELS NÖRGAARD, distriktslä-kare, Vårdcentralen Sjöcrona, Höganäs niels.norgaard@skane.seTHOMAS KJELLSTRÖM, docent, överläkare, VO internmedicin, Helsingborgs lasarett thomas.kjellstrom@skane.seCHRISTINA NERBRAND, docent, Primärvården Skåne, Lund christina.nerbrand@me.com»Alkohol som enskilt bidragande faktor till övervikt är inte beskriven i den vetenskapliga litteraturen …« !"#$%&'()%)*+)%)',-.//000)%)* 1%$%2$$21&000%3,$%3037läkartidningen nr 48 2010 volym 107malvikt vid 20 års ålder. De var alla måttliga alkoholkonsumen-ter, och ingen rapporterade alkoholproblem eller -beroende. A-gruppen bestod av 23 personer, 9 kvinnor och 14 män; K-gruppen av 18 personer, 9 kvinnor och 9 män. I A-gruppen slu-tade 3 personer före 6-månadersbesöket; en kvinna hade inte tid, och två män rapporterade ett plötsligt sockerberoende vid alkoholavhållsamhet, vilket resulterade i viktökning.  Data för dessa två grupper visas i Tabell II och III. Ålder, midjeomfång och S-ALAT var signifikant högre i A- gruppen vid starten. BMI, den rapporterade vikten vid 20 års ålder och övriga laboratorieprov visade inte någon skillnad. Efter 6 månader noterades i båda grupperna en signifikant viktreduktion samt reducerat midjeomfång och BMI. A-grup-pens midjereduktion uppgick till 5 cm och K-gruppens till 7 cm. Viktreduktionen i A-gruppen blev 4 kg och i K-gruppen 6 kg. I A-gruppen hade S-GT och S-ALAT minskat signifikant vid 6 månaders uppföljning, medan ingen skillnad noterades i K-gruppen.I A-gruppen finns ett klart samband mellan viktnedgång och nedgång i S-GT-värdet, P <0,005 enligt Pearson–Spear-man-analys. Detta noterades inte i K-gruppen.Skillnaden i viktreduktion mellan grupperna efter 6 måna-der var inte signifikant (Tabell III).I A-gruppen noterades att poängen i den mentala delen av SF-12 ökade efter 6 månader (53,8 mot 57,5; P = 0,043), statis-tiskt signifikant. Vi såg ingen förändring i K-gruppen (Tabell IV).Någon skillnad i den fysiska delen av SF-12 noterades inte mellan grupperna.DISKUSSION Alkohol betraktas inte alltid som en energikälla vid kostråd-givning till överviktiga/feta.  Någon studie som inkluderar al-koholavhållsamhet i syfte att minska övervikt har vi inte fun-nit i litteraturen.Däremot finns det många artiklar som påpekar att alkohol-TABELL I. Studieprogrammets omfattning (A-gruppen = alkoholavhållsamhet; K-gruppen = kalorireducering; SF-12 = enkät som mäter hälsorelaterad livskvalitet).Besök Vecka A-gruppen K-gruppen1 0 Längd, vikt, midjemått. BMI Längd, vikt, midjemått. BMI  Blodprov: Hb, S-kreatinin, P-glukos, S-GT och S-ALAT Blodprov: Hb, S-kreatinin, P-glukos, S-GT och S-ALAT  SF-12 SF-12 2 2 Randomisering. Skriftligt godkännande. Blodprovsresultat  Randomisering. Skriftligt godkännande. Blodprovsresultat3 6 Vikt, midjemått Vikt, midjemått   Alkoholrapportering Kostråd  Informationskort 4 10 Vikt, midjemått. BMI Vikt, midjemått. BMI  Alkoholrapportering Kostråd  SF-12 SF-12  Blodprov: Hb, S-kreatinin, P-glukos, S-GT och S-ALAT  Blodprov: Hb, S-kreatinin, P-glukos, S-GT och S-ALAT5–7 14, 18, 22 Vikt, midja Vikt, midja   Alkoholrapportering Kostråd8 26 Vikt, midjemått. BMI Vikt, midjemått. BMI  Blodprov: Hb, S-kreatinin, P-glukos, S-GT och S-ALAT Blodprov: Hb, S-kreatinin, P-glukos, S-GT och S-ALAT  SF-12 SF-12TABELL II. Inklusionsdata (A-gruppen = alkoholavhållsamhet; K-gruppen = kalorireducering). A-gruppen,  K-gruppen,  n = 20 n = 18 P-värdeÅlder, år, genomsnitt (SD)  56,3 (6,0) 50,6 (8,5)  0,015Kön, % kvinnor 40 50 nsUppskattatungdoms-BMI (SD) 22,0 (2,1) 22,5 (1,7) ns!"klinik och vetenskapTABELL III. Variabler vid inklusion och efter 6 månader, medelvärden (SD) (A-gruppen = alkoholavhållsamhet; K-gruppen = kalorireducering). A-gruppen   K-gruppen  Baslinje 6 månader P-värde1 Baslinje 6 månader P-värde1 P-värde2 P-värde3Aktuell vikt, kg  98,2 (12,1)  93,9 (14,4) <0,001  92,1 (8,8)  85,9 (10,0) <0,001 0,090 0,058Midjemått, cm 108,6 (9,5) 103,7 (9,3) <0,001 103,0 (5,9)  96,1 (7,1) <0,001 0,035 0,008BMI  32,3 (3,2)  30,8 (4,2) <0,001  31,1 (2,3)  29,1 (3,2) <0,001 0,264 0,164Hb, g/l 148 (11,3) 148 (9,6) 0,854 143 (13,8) 143 (11,6) 0,802 0,344 0,194P-glukos, mmol/l   5,9 (1,3)   5,9 (1,2) 0,986   5,3 (0,8)   5,3 (0,04) 0,837 0,118 0,034S-GT, µkat/l   0,96 (0,57)   0,67 (0,39) 0,003   0,67 (0,46)   0,57 (0,36) 0,143 0,092 0,410S-ALAT, µkat/l   0,90 (0,56)   0,58 (0,24) 0,012   0,51 (0,17)   0,46 (0,21) 0,108 0,010 0,109S-kreatinin, µmol/l  77 (13,9)  77 (14) 0,736  79 (10,8)  76 (14,3) 0,396 0,656 0,762Uppskattad ungdomsvikt, kg  66,7 (9,9)    66,6 (8,2)   0,9761 För jämförelse baslinje–6 månader.2 För jämförelse interventionsgrupp–kontrollgrupp vid baslinjen.3 För jämförelse interventionsgrupp–kontrollgrupp vid 6 månader. !"#$%&'()%)*+)%)',-.//000)%)4 1%$%2$$21&000%3,$%3038 läkartidningen nr 48 2010 volym 107konsumtion är en bidragande faktor till övervikt. Vi vet av er-farenhet att det är svårt att bedöma hur mycket alkohol en pa-tient konsumerar, hur detaljerat man än frågar. Vi litade på att deltagarna hade den uppgivna måttliga alkoholkonsumtio-nen. Studiens syfte var inte att avslöja alkoholister utan att studera viktminskning. Gruppen på 20 personer som fick rådet att enbart avstå från alkohol och inga kostråd under en 6-månadersperiod förvän-tades inte gå ner mera i vikt än gruppen som fick råd om kost motsvarande 1 700 kcal/dygn. I båda grupperna reducerades midjemåttet och kroppsvikten ungefär lika mycket. Viktreduktionen i båda grupperna kan till viss del förklaras av den intensiva och ökade uppmärksamheten i form av besök på vårdcentralen under studietiden.Det faktum att patienterna rekryterades via självanmälan är intressant ur studieperspektiv. Det är viktigt att notera att den alkoholavhållsamma gruppen gick ner i vikt utan särskil-da kostråd, och således var denna enda enkla intervention lika effektiv som genomgång av konventionella kostråd.Vid inklusionen fanns en skillnad mellan grupperna av-seende vikt. Vid statistiska analyser har detta beaktats. I denna studie noterades inga könsskillnader (dock få indivi-der). I andra studier [8] har visats könsskillnader mellan BMI och intag av andra beroendeframkallande substanser. Men i vår alkoholavhållsamma grupp fanns inga tecken på för hög konsumtion eller missbruk. Det finns en ökad risk att utveckla metabola syndromet (inklusive abdominell fetma) vid daglig alkoholkonsumtion som överstiger USA:s rekommendationer (mer än en drink per dag för kvinnor och mer än två per dag för män) och större alkoholintag en eller fler gånger per vecka [9].Viktreduktionen i A-gruppen orsakades sannolikt endast av alkoholavhållsamheten, eftersom både S-GT och S-ALAT reducerades signifikant enbart i denna grupp (Tabell III). S-GT är signifikant associerat med alkohol hos båda könen, men S-ALAT är mera associerat med fetma [10].Blodsockernivåerna var oförändrade i båda grupperna. Ing-en diabetiker var inkluderad. Vi kan inte dra några långtgående konklusioner beträffan-de förbättringen av den mentala hälsan (som framkommer av SF-12), men trots allt är resultatet viktigt med tanke på att fet-ma medför lägre livskvalitet. Denna observation får under-strykas, eftersom det är känt att allmänläkare och distrikts-sjuksköterskor i Sverige ger effektivare rådgivning på många andra hälsoområden än just alkohol [11]. Större studier be-hövs, där effekten av alkoholavhållsamhet på vikten kan mä-tas. KONKLUSION En signifikant viktreduktion efter 6 månader noterades i både den grupp som fått råd om alkoholavhållsamhet och den grupp som fått konventionella kostråd efter 8 besök i en pilot-studie i primärvården i Höganäs. Alkohol- och kostrådgivning bör vara en del av åtgärderna för att åstadkomma en viktminskning hos överviktiga vuxna, eftersom de var för sig medför viktminskning. !"Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.!"Studien har genomförts med bidrag från Stig och Ragna Gorthons Fond, Helsingborg. !"Per Nyberg, Lunds universitet, och Dick Nelson, Helsingborg, har genomfört de statistiska analyserna. Cecilia Bergström, Höganäs, har genomfört det praktiska arbetet med deltagarna i kostgruppen.!"klinik och vetenskap REFERENSER1. WHO. Obesity: preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO consultation on obesity. Geneva: WHO; 1998.2. Lilja M, Eliasson M, Stegmayr B, Olsson T, Söderberg S. Trends in obesity and its distribution: data from the Northern Sweden  MONICA Survey, 1986–2004.  Obesity (Silver Spring). 2008; 16(5):1120-8. 3. Avenell A, Broom J, Brown TJ,  Poobalan A, Aucott L, Stearns SC, et al. Systematic review of the long-term effects and economic consequences of treatments for obesity and implications for health improvement. Health Technol Assess. 2004;8(21):iii-iv, 1-182.4. Jeffery RW, Hellerstedt WL, French SA, Baxter JE. A random-ised trial of counselling for fat re-striction versus calorie restriction in the treatment of obesity. Int J Obes Relat Metab Disord. 1995;19: 132-7.5. Saris WH, Astrup A, Prentice AM, Zunft HJF, Formiguera X, Verboe-ket-van de Venne WPHG, et al. Randomised controlled trial of changes in dietary carbohydrate/fat ratio and simple versus com-plex carbohydrates on body weight and blood lipids: the CARMEN study. Int J Obes Relat Metab Dis-ord. 2000;24:1310-8.6. Skov AR, Toubro S, Rønn B, Holm L, Astrup A. Randomized trial on protein vs carbohydrate in ad libi-tum fat reduced diet for the treat-ment of obesity. Int J Obes Relat Metab Disord 1999;23:528-36.7. Ware J Jr, Kosinski M, Keller SD. A 12-Item Short-Form Health Sur-vey: construction of scales and preliminary tests of reliability and validity. Med Care. 1996;34(3): 220-33.8. Barry D, Petry NM. Associations between body mass index and sub-stance use disorders differ by gen-der: results from the National Epi-demiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. Addict Behav. 2009;34:51-60. 9. Fan AZ, Russell M, Naimi T, Li Y, Liao Y, Jiles R, Mokdad AH. Pat-terns of alcohol consumption and the metabolic syndrome. J Clin Endocrinol Metab. 2008;93(10): 3833-8.10. Adams LA, Knuiman MW, Divitini ML, Olynyk JK. Body mass index is a stronger predictor of alanine aminotransaminase levels than alcohol consumption. J Gastroen-terol Hepatol. 2008;23(7 Pt 1): 1089-93. 11. Geirsson M, Bendtsen P, Spak F. Attitudes of Swedish general prac-titioners and nurses to working with lifestyle change, with special reference to alcohol consumption. Alcohol Alcohol. 2005;40(5):388-93.Kommentera denna artikel på Lakartidningen.seTABELL IV. Hälsorelaterad livskvalitet mätt med enkäten SF-12, medelvärden (SD) (FK = summa fysisk komponent; MK = summa mental komponent; A-gruppen = alkoholavhållsamhet; K-gruppen = kalorireducering). A-gruppen   K-gruppen  Baslinje 6 månader P-värde1 Baslinje 6 månader P-värde1 P-värde2 P-värde3FK 48,1 (8,1) 49,1 (8,6) 0,539 48,5 (8,7) 50,8 (6,5) 0,169 0,862 0,493MK 53,8 (7,6) 57,5 (4,6) 0,043 49,6 (11,8) 53,5 (9,4) 0,264 0,493 0,1151 För jämförelse baslinje–6 månader.2 För jämförelse interventionsgrupp–kontrollgrupp vid baslinjen.3 För jämförelse interventionsgrupp–kontrollgrupp vid 6 månader.!"#$%&'()%)*+)%)',-.//000)%)' 1%$%2$$21&000%3,$%

Avhållsamhet från alkohol ger viktminskning hos överviktiga.

https://lup.lub.lu.se/search/files/5362208/1848708.pdf

Avhållsamhet från alkohol ger viktminskning hos överviktiga.

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Lund University Publications