Artikeln utgör en presentation av forskningsprojektet Regeringsformen och förvaltningen – styrning och rättslig reglering, för vilket Vetenskapsrådet har beviljat medel. Projektet syftar till att undersöka styrningen av den svenska förvaltningen ur ett rättsligt perspektiv. Huvudfokus är styrningen och den rättsliga regleringen idag, men för att förstå den, studeras den ur ett utvecklingsperspektiv under 40 år med startpunkt i antagandet av den nya regeringsformen 1974. Sverige är en rättsstat och en fungerande rättsstat är en förutsättning för en fungerande demokrati. Det går att ta fram ett antal väsentliga egenskaper hos en demokrati och hos en rättsstat. Det är emellertid också klart att uttrycken för demokratin och rättsstaten förändras samtidigt som samhället förändras socialt, ekonomiskt och tekniskt. Det betyder att ramarna för förvaltningen också förändras. Ramarna förändras genom att relationen mellan politik och förvaltning ses på nya sätt. Styrning genom rättsregler och tilldelning av ekonomiska resurser bestämmer förvaltningens handlingsutrymme och också vilken betoning som ska ligga på mål som rättssäkerhet och ekonomisk effektivitet. Tekniska och samhällsekonomiska förändringar ger nya förutsättningar för förvaltningens verksamhet. Detta tillsammans bildar basen för projektet
