Yhä useampi suomalainen noudattaa erityisruokavaliota muusta kun sairaudellisesta syystä.
Ortoreksia nervosa on ilmiö, jossa elämää hallitsee pakkomielle syödä terveellisesti.
Ortorektisina pidetyt ruokavaliot keskittyvät usein raaka-aineiden puhtauteen, laatuun,
alkuperään sekä lisäaineettomuuteen. Lipsahdus ruokavaliosta aiheuttaa ortorektisesti
oireilevalle paljon ahdistusta ja usein myös syömisen tiukentamista.
Tässä artikkelissa esitän lääkäreille suunnatun yleiskatsauksen ortoreksiasta Pubmedtietokannasta
löytyvien artikkeleiden perusteella. Pubmed-tietokannasta löytyy kirjoittamisen
hetkellä vajaa sata artikkelia ”orthorexia” hakusanalla. Kyseistä ilmiötä ei ole Suomessa
aiemmin käsitelty lääketieteellisestä näkökulmasta, vaikka aiheesta on keskusteltu täällä jo
15 vuoden ajan. Vielä ei löydy vallitsevaa mielipidettä siitä, miten ortoreksiaan tulisi
suhtautua - itsenäisenä sairautena, syömishäiriöiden variaationa vai terveen käyttäytymisen
äärimuotona.
Tunnetuin diagnostinen työkalu ortoreksian suhteen on kiistelty ORTO-15 kysely, joka ei ole
vielä Suomessa käytössä. Esiintyvyyden on arvioitu olevan 3,3 % - 74,2 %, yksittäisissä
riskiryhmissä jopa 86%. Riskiryhmiin lukeutuu ravitsemustiedettä opiskelevat sekä
terveydenhuollon ammattilaiset. Sekä anoreksialla että pakko-oireisella häiriöllä on monta
yhteistä riskitekijää ortoreksian kanssa, kuten esimerkiksi pakonomaisuus ja täydellisyyden
tavoittelu. Vakavia haittoja on kuvattu ainakin seitsemässä tapausselostuksessa. On
kuitenkin huomattavasti yleisempää että ortorektinen oireilu esiintyy lievänä ja useimmiten
harmittomana.Allt fler finländare följer en specialdiet på grund av andra orsaker än sjukdomar. Ortorexia nervosa är ett fenomen där personens liv kretsar kring att tvångsmässigt äta hälsosamt. Dieter som anses vara ortorektiska fokuserar oftast på råvarornas renhet, kvalité, ursprung och frihet från tillsatsämnen. En person med ortorektiskt beteende känner ångest om hen avviker från sin strikta diet. Detta leder ofta till att personen begränsar sin diet ytterligare som straff för avvikelsen.
I denna artikel presenterar jag en översikt av fenomenet ortorexi baserat på medicinska artiklar i Pubmed-databasen. I skrivande stund finns det knappa hundra artiklar med nyckelordet ”orthorexia” i Pubmed-databasen. I Finland har ämnet i fråga inte tidigare behandlats ur en medicinsk syndvinkel, trots att ämnet diskusterats här i över femton års tid. Än så finns det ingen enhetlig åsikt om hur man borde förhålla sig till ortorexi – är det sin egen sjudom, en variation i ätstörningsspektret eller en extrem form av ett normalt beteende?
Det kändaste diagnostiska redskapet gällande ortorexi är det omstridda ORTO-15 frågeformuläret. Frågeformuläret är inte ännu i användning i Finland. Med hjälp av ORTO-15 har man beräknat att ortorexiprevalensen i västvärlden ligger mellan 3,3% - 74,2% . I vissa enstaka riskgrupper nådde prevalensen upp till 86%. Till riskgrupperna hör studeranden med näringsvetenskap som huvudämne samt personer som arbetar inom hälsovården.
Ortorexi delar på flera gemensamma riskfaktorer med både anorexi och tvångssyndrom. Perfektionism, kontrollbehov och tvångsmässigt beteende är exempel på dessa riskfaktorer. Allvarliga följder av ortorexi har rapporterats i sju fallbeskrivningar. Det är dock betydligt vanligare att det ortorektiska beteendet är lindrigt och huvudsakligen harmlöst
