Sedan inträdet i EU 1995 har Sverige använt en metod, Leader, för att samordna aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden. Metoden bygger på ett trepartnerskap mellan privat, ideell och offentlig sektor. Dessa sektorer skall ta ett gemensamt beslut kring en utvecklingsstrategi och välja ut de projekt som går i linje med målsättningen för området.
Syftet med studien var att förstå förändring av arbetet med Leader över tid sett utifrån de olika aktörerna som agerar inom ramen för metoden. För att besvara syftet och frågeställningen har en kvalitativ metod använts. Studien är baserad på intervjuer med de aktörer som har varit aktiva i Leaderområdet för södra Bohuslän, där resultatet har tolkats utifrån de två begreppen governance och flernivåstyre.
Studien visade på att det det fanns en samstämmighet i att Leader har blivit ett starkare begrepp och en legitimerad metod. Den strukturella förändringen av Leader upplevdes gå från öppen och flexibel till en mer strikt form. Urvalskriteriena, som används inför beslut, har blivit tydligare och fler och detta har inneburit att projekten ställs inför högre krav i den nuvarande perioden (2014-2020) än vad som upplevdes inledningsvis (2000-2007). De initiala projektmedlen som Leader bistår med uttrycktes ha ett symboliskt värde som stärker projektidén.
Det fanns en gemensam vision från aktörerna om att intressen för lokalsamhället skall styra besluten inom den lokala aktionsgruppen, LAG. Flera informanter liksom forskning inom området, framhöll vikten av att se till de samhälleliga intressena för att skapa relevanta projekt. En framgångsfaktor visade sig vara att personer som företrädde de olika sektorerna under fler tidsperioder medförde att erfarenheter kunde tas tillvara på ett bättre sätt. Både flernivåstyre och governance genomsyras av konsensus som fanns integrerat inom beslutsprocessen. Leaderområdet lyckades genomföra projekt som efter avslutad projekttid och drevs vidare i samma regi eller på ett nytt sätt. Leader som metod visade sig ge varaktiga effekter på projekt som hade ett tydligt underifrånperspektiv.Since the entrance in the European union in 1995, Sweden has used a method to coordinate aktivities in accordance to ekonomic development in rural areas, Leader. The method rest on a partnership between private, voluntary and public sector. In agreement, these three sectors decide a strategy of the area and choose project that harmonize with its objectives.
The purpose of this study has been to understand changes within the Leadermethod over time and how it has affected the participants within the method. The stude is based on a qualitative analysis of interviews, strategies and evaluations from three selected periods in the south of Bohuslän. The results have been analysed in terms of governance and multilevel governance.
The study showed that there is an overal concent that Leader as a method has improved. It has also increased in legitimacy. The participants, from all three sectors, showed that they share a common vision, to let the need of the local society govern decisions. A founding aspect in both governance and multi-level governance is consensus. The study showed that consensus has been well integrated in the periods and futhermore been increased in every period. This is one key element to the development of more well completed projekts, all three sectors share the common vision. The initial grant that Leader contributes with has a symbolic value that enhances the idé of the project.
The development of the structure of Leader moves towards a more rigid form. The criteria of what constitute a good projekt have developed to be more distinguished and also widen over these periods, which had the ambition of making it easier for the projects to be more well composed, hence more endouring.
The participants ability to see what benifits the local society the most, become the essence of creating a good project. However, Leader has shown good example of that multi-level governance tend to make projects vital and continue after the expire of the projekt in Leader. It becomes clear that the bottum-up approach is a vital ingredient for the projekcts to succeed.
One of the key factor of prosperous periods has been to gathered experiences from previous periods through the persons that reprecented the various sectors. It was important to integrate that knowledge into the present Leaderperiod (2014-2020). Longterm effects, rippes on water, are accomplished by allowing projects to be penetrated by the bottum-up approach
