Institutionen Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle / Neurobiology, Care Sciences and Society
Abstract
Det finns ingen samlad kunskap om hur kvinnor i Sverige upplever vården
som ges under graviditet, förlossning och nyblivet föräldraskap. Det är
tidigare känt att delaktighet (1-4) och stöd av barnmorska (2,4,5,6,7)
påverkar både förlossningsupplevelsen och upplevelsen av vården i sig.
Kvinnornas upplevelse av vården påverkas även av information och
kommunikation med barnmorskan (8), vårdens individualisering (9),
vårdarkontinuiteten (7) samt utformningen av vårdmiljön (7,9) .
Syftet med avhandlingen är att beskriva kvinnors förväntningar och
upplevelser av vården under graviditet och förlossning.
Av alla svensktalande kvinnor som skrevs in i mödrahälsovården i Sverige
under tre rekryteringsveckor (vecka 18 och 38, 1999, samt vecka 2, 2000)
och bedömdes behärska svenska språket, accepterade 3293 (drygt 71 %)
medverkan i KUB- projektet (Kvinnor Upplevelser av Barnafödande). Data
insamlades med hjälp av frågeformulär i tidig graviditet, två månader och
ett år efter förlossningen. Det första frågeformuläret besvarades av 3061
kvinnor (91 %). Två månader efter förlossningen besvarade 2762 (84 %)
nästa frågeformulär och ett år efter förlossningen besvarade 2563 (88 %)
det tredje frågeformuläret. Deskriptiv statistik, epidemiologisk metodik
med skattning av relativa risker samt regressionsanalys har används i
analysarbetet
Delarbete I
Hildingsson I, Waldenström U, Rådestad I. Women's expectations on
antenatal care as assessed in early pregnancy: number of visits,
continuity of caregiver and general content. Acta Obstetricia et
Gynecologica Scandinavica, 2002; 81: 118-125.
Det specifika syftet med delarbetet var att beskriva kvinnors
förväntningar på mödrahälsovården, avseende vårdens innehåll, önskemål om
antalet besök samt betydelsen att träffa samma barnmorska under
graviditeten. Kontroll av det ofödda barnets hälsa var högst prioriterat
avseende mödrahälsovårdens innehåll följt av kontroll av den blivande
mammans hälsa och ett bemötande som gör att även partnern känner sig
delaktig. Lägst skattat var föräldrautbildning. Majoriteten av kvinnorna
(70 %) önskade följa basprogrammet, men kvinnor med dödfött barn och
missfall i anamnesen, infertilitetsproblematik och tidigare negativ
förlossningsupplevelse önskade fler besök. De allra flesta (97 %) ansåg
det viktigt att få träffa samma barnmorska under graviditeten. Studiens
slutsatser kan sammanfattas i att dagens mödrahälsovård är väl accepterad
av kvinnorna, både vad gäller kontinuitet och innehåll, trots att det kan
finnas en möjlig konflikt mellan kvinnornas höga förväntningar och vad
som faktiskt är medicinskt möjligt rörande förebyggande åtgärder för att
förbättra barnets hälsa innan det är fött. Ett mer individualiserat
besöksprogram är önskvärt och det är viktigt att uppmärksamma kvinnor med
tidigare obstetriska problem och negativa förlossningsupplevelser.
Delarbete II
Hildingsson I, Rådestad I, Waldenström U. Number of antenatal visits and
women s opinions. A national survey (inskickat till tidskrift).
Syftet med detta delarbete var att göra en uppföljning av antalet
mödrahälsovårdsbesök och kvinnornas åsikter om huruvida de upplevde
besöken för få, lagom eller för många, hos 2421 kvinnor med fullgångna
graviditeter och levande födda barn. Ett ytterligare syfte var att
studera om antalet besök påverkat tillfredsställelse med
mödrahälsovården. Resultatet visade att endast 25 procent av kvinnorna
följde det rekommenderade basprogrammet, 57 procent erhöll fler besök och
17 procent färre. Fler besök var vanligare bland förstföderskor, kvinnor
yngre än 25 år, hos de som fick en medicinsk diagnos eller visat tecken
på depression tidigt i graviditeten. Färre besök förekom hos äldre,
omföderskor och bland kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som ansåg
antalet besök vara för få var mer oroliga, hade önskemål om fler besök
men erhöll färre. Att anse besöken som för många visade samband med låg
utbildningsnivå, tidigare negativ förlossningsupplevelse och önskemål om
färre besök. Majoriteten av kvinnorna (87.9%) var nöjda när de gjorde en
övergripande skattning av mödravården, men kvinnorna var mer nöjda med de
medicinska aspekterna av vården än de känslomässiga. Inga samband fanns
mellan tillfredsställelse med vården och antalet besök kvinnorna fick.
Kvinnornas uppfattning om antalet besök hade däremot samband med hur de
skattade tillfredsställelse med vården.
Delarbete III
Hildingsson I, Rådestad I, Rubertsson C, Waldenström U. Few women wish to
be delivered by caesarean section. British Journal of Obstetrics and
Gynaecology, 2002; 109: 618-623.
På senare år har antalet kejsarsnitt ökat dramatiskt och idag föds cirka
15 procent av alla barn i Sverige med hjälp av kejsarsnitt. Anledningar
till ökningen av kejsarsnitt förklaras ofta som krav från välutbildade
yrkeskvinnor som lever i en storstad och som vill planera in sin födsel i
en fulltecknade almanacka. En betydande andel av de kvinnor som önskar
kejsarsnitt sägs också vara förlossningsrädda.
Syftet med detta delarbete var att undersöka hur många kvinnor i Sverige
som skulle vilja förlösas med kejsarsnitt vid tiden för förlossning, när
de tillfrågas tidigt i graviditeten, samt vad som utmärker dessa kvinnor.
Resultatet visade att 8.2 procent av kvinnorna önskade kejsarsnitt. Dessa
kvinnor var i högre grad generellt oroliga, mer ofta deprimerade och
upplevde graviditeten mer negativt än kvinnor som önskade vaginal
förlossning. Hos förstföderskor tyder data på att en viktig orsak till
att önska kejsarsnitt är rädsla inför förlossningen. Hos omföderskor var
tidigare planerat kejsarsnitt, tidigare akut kejsarsnitt,
förlossningsrädsla samt en tidigare negativ förlossningsupplevelse
prediktorer. Slutsatserna av delarbetet är att få kvinnor önskar
kejsarsnitt i tidig graviditet - ungefär hälften så många som senare
faktiskt förlöses med kejsarsnitt. Den bild som framställs i media att
kravfulla kvinnor med kontrollbehov står bakom den ökade andelen
kejsarsnitt kunde inte bekräftas av studien.
Delarbete IV
Hildingsson I, Rådestad I, Waldenström U. Swedish Women s Interest in
Homebirth and In-Hospital Birth Center Care. Birth, 2003; 30: 11-22.
Alternativ till sjukhusförlossning är sällsynt idag i Sverige. När det
gäller planerade hemförlossningar uppgår dessa till mindre än en promille
av alla födslar i Sverige. ABC-vård (Alternative Birth Center) finns
endast på ett sjukhus i Sverige.
Syftet med delarbetet var att undersöka hur många kvinnor som är
intresserade av hemförlossning och ABC-vård i Sverige och vilka kvinnor
som har det intresset. Resultatet visade att i tidig graviditet var 5
procent av kvinnorna intresserade av hemförlossning, två månader efter
förlossning var siffran 2 procent och efter ett år 3procent. För vidare
analyser valdes de 24 kvinnor som vid samtliga tre tillfällen uttryckt
intresse för hemförlossning. Efter att enstaka möjliga
förklaringsvariabler studerats, visade regressionsanalys att följande
faktorer hade starkast samband med önskemål om hemförlossning: att ha
barnets syskon eller väninna med vid förlossningen, inte vilja ha
farmakologisk smärtlindring, låg utbildning, samt missnöje med det
medicinska omhändertagandet vid aktuell förlossning.
Prevalensen för kvinnors intresse för ABC-vård var i tidig graviditet 23
procent två månader efter förlossningen var 26 procent intresserade och
efter ett år 27 procent. Förklarande faktorer hos de 217 kvinnor som vid
alla tre mätti