Westberg, Johannes

English

University of Groningen

University of GroningenMerethe Roos, ”Hartvig Nissen: Grundtviganer, skandinav, skolemann"Westberg, JohannesPublished in:Historisk tidskriftIMPORTANT NOTE: You are advised to consult the publisher's version (publisher's PDF) if you wish to cite fromit. Please check the document version below.Document VersionPublisher's PDF, also known as Version of recordPublication date:2021Link to publication in University of Groningen/UMCG research databaseCitation for published version (APA):Westberg, J. (2021). Merethe Roos, ”Hartvig Nissen: Grundtviganer, skandinav, skolemann". Historisktidskrift, 141(2), 375-377.CopyrightOther than for strictly personal use, it is not permitted to download or to forward/distribute the text or part of it without the consent of theauthor(s) and/or copyright holder(s), unless the work is under an open content license (like Creative Commons).The publication may also be distributed here under the terms of Article 25fa of the Dutch Copyright Act, indicated by the “Taverne” license.More information can be found on the University of Groningen website: https://www.rug.nl/library/open-access/self-archiving-pure/taverne-amendment.Take-down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediatelyand investigate your claim.Downloaded from the University of Groningen/UMCG research database (Pure): http://www.rug.nl/research/portal. For technical reasons thenumber of authors shown on this cover page is limited to 10 maximum.Download date: 31-12-2025historisk tidskrift 141:2 • 2021375Kortare recensionersidor underströk vikten av arbetaren som politiskt subjekt – dock med olika bevekelsegrund. Ett exempel på hur den monarkiska pressen försökte vinna över arbetarna till sin egen sak var grundandet och spridandet av gratistid-ningen Folkbladet. I januari 1849 startades tidningen av den rojalistiske po-eten och hästslaktaren Karl Johan Gustafsson Ekeblad, med delar av hovet och regeringen som finansiärer. Den retorik som Folkbladet använde sig av ska enligt Björkman förstås som ett sätt att imitera det radikala Söndagsbla-dets. Folkbladet använde sig således av en terminologi som ekade radikala sentiment: ”tjenären är blott en machin” och ”den bleka hungern gnager på hans [arbetarens] maktlösa lemmar” (s. 193–194). På samma sätt som Sön-dagsbladet delade Folkbladet upp samhället i två positioner som bekräftade den antitetiska berättelsen om de som ”sakna allt” och de som ”hafva allt i öfverflöd” (s. 195). Björkman visar att detta är ett återkommande binärt konfliktmönster som präglade samtidsdebatten i pressen åren efter 1848. Detta fungerade även som ett retoriskt försök att etablera sig som arbetarnas förtrogna språkrör. Till skillnad från Söndagsbladets uppmaning till kamp för ”förbättrandet af arbetsklassens ställning” (s. 269) var Folkbladets avsikt att mildra klassantipatierna och dämpa arbetarnas upproriska sinnelag. Folk-bladet fick dock ett abrupt slut eftersom Edvard Sjöberg kom över och pub-licerade några komprometterande brev och kvitton från Ekeblad, som agerat som informant åt staden, till överståthållaren greve Jacob Essen Hamilton. Avhandlingen är allt som allt mycket välskriven och tänkvärd, både vad gäller struktur och hur författaren argumenterar för sina slutsatser. Boken har potentialen att bli ett framtida referensverk för historien om den svens-ka arbetarklassens uppkomst som politiskt subjekt. Detta emedan boken i långa stycken även fungerar som en syntes av den tidigare forskningen. Trots att det empiriska materialet är snävt avgränsat både geografiskt och tidsmäs-sigt skriver Björkman fram en bred berättelse om hur den tidiga svenska arbetarradikalismen konstituerades.Stockholms universitet   oscar nygrenMerethe Roos, Hartvig Nissen: Grundtvigianer, skandinav, skolemann (Oslo: Cappelen Damm akademisk 2019). 282 s.Den formliga utbildningsrevolution som svepte över Europa under 1800-ta-let har ofta beskrivits i nationella termer. Stor tonvikt har lagts vid den nationella styrningen av de skolväsenden som växte fram, och den roll som skolstadgor, nationella läroplaner och skolinspektörer spelat i denna utveck-376historisk tidskrift 141:2 • 2021kortare recensionerling. Stor energi har också ägnats åt att studera vilka slags nationella medbor-gare som dessa skolor avsett att fostra, och hur dessa ideal förändrats över tid.Inom utbildningshistorisk forskning har det dock under de senaste 20 åren blivit allt vanligare att forskare ägnat sig åt transnationella processer, vilka beskrivits i termer av transfer, borrowing, circulation, exchange och en-tanglement. Mot bakgrund av vår egen samtids processer av globalisering och internationalisering, har forskare i allt högre grad uppmärksammat den internationella eller transnationella karaktären hos 1800-talets skola och utbildning. Växelundervisningens och småbarnsskolornas spridning från England, den tyska folkskolans och Kindergartens internationella in-flytande, och den svenska slöjdens och Ling-gymnastikens internationella rykte tillhör kanske de mest välbekanta exemplen på detta.I sin bok om Hartvig Nissen (1815–1874) lämnar Merethe Roos, profes-sor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge, ett läsvärt bidrag till detta forskningsfält, byggt på ett spännande och jämförelsevis omfattande käll-material. Genom att placera Nissens yrkesbana i ett brett nordiskt sam-manhang, argumenterar Roos för att Nissen i högre grad än vad tidigare forskning ansett, påverkades av skandinavismen och den inflytelserika N. F. S. Grundtvig (bland annat känd som upphovsman till folkhögskolan). Med utgångspunkt från Nissens insatser som skolman avser Roos att göra två huvudsakliga kunskapsbidrag. För det första vill Roos bidra till vår kunskap om de skandinaviska kontakterna och nätverken vid 1800-talets mitt, och den betydelse som dessa haft. Det andra bidraget rör en precisering eller konkretisering av skolans roll i nationsbyggandet – baserat på en analys av Nissens insats som skolman och pedagog.Boken har en kronologisk disposition. Efter en tydlig och rapp inled-ning i bokens första del, följer del 2 som behandlar Nissen som student i filologi och debattör under 1840-talet, där den köpenhamnska kontexten för hans liv och verksamhet presenteras ingående. Därefter följer del 3 som behandlar Nissens 1850-tal, där han lämnar filologin och träder fram som en etablerad skolman, som författare av förarbeten till 1860 års folkskolelag, och genomför internationella resor. Under dessa träffar han bland annat Per Adam Siljeström – en mångsysslande fysiker, politiker och skolman som bland annat publicerade böcker om skolarkitektur – vid den internationella skolutställningen i London 1854. I en avslutande sista del, behandlas därefter jämförelsevis kortfattat hans arbete från och med 1860, då han bland annat arbetade som expeditionschef vid norska kyrkodepartementet. Som historisk analys betraktat, har denna bok många styrkor. Tack vare ett omfattande källmaterial, och en god kunskap om tiden, kan Roos ge en mycket detaljerad inblick i utbildningspolitik vid 1800-talets mitt. Långt ifrån tunna beskrivningar av 1800-talets pedagogiska debatt, får de peda-historisk tidskrift 141:2 • 2021377Kortare recensionergogiska föreställningarna här kött och blod genom beskrivningar av förfat-tarskap, skrifter, tidskrifter, tidningar, föreläsningar, sällskap, föreningar, resor, kontakter, kommissioner, och tjänster. Som läsare får man alltså goda inblickar i hela det maskineri som frambringade den skandinavism och den skolpolitik som Nissen så aktivt och framgångsrikt tog del av. Roos framstår som brett beläst, framför allt rörande den nordiska kontexten.Trots att valet av en biografi har tydliga styrkor – inte minst i att det knyter analysen till en berömd man av kött och blod – har den också sina begränsningar, vilket debatten om biografier (bland annat i Historisk tid-skrift) visat. En fråga som väcks under läsningen är om analysen hade för-djupats och breddats om undersökningen hade designats som exempelvis en kollektivbiografi över skolmän, en analys av skandinavisters karriärer, eller en analys av utbildningspolitikens kultur, institutionalisering, rum el-ler geografi vid 1800-talets mitt? En annan fråga rör vad som går förlorat i en biografi? Som bland annat forskning inspirerad av Science and Techno-logy Studies (STS) visat, så är det långt ifrån bara framgångsrika män som skapar vetenskap och politik, utan denna möjliggörs också av myriader av assistenter, sekreterare, medarbetare, hushållerskor och hustrur som därför också bör ingå i analysen. Dessa frågor skymmer dock inte det faktum att denna bok ger ett viktigt bidrag till vår samlade kunskap om 1800-talets utbildningshistoria.Universitetet i Groningen   johannes WestbergIngela Tägil, Näktergalen: En biografi över Jenny Lind (Stockholm: Natur & Kultur 2020). 378 s.År 2020 var det 200 år sedan Jenny Lind föddes. Vi talar här om 1800-talets svenska superidol, en person vars star quality ställde till och med Franz Liszt i skuggan.  Musikvetaren Ingela Tägil, som år 2013 doktorerade på en avhandling om Jenny Linds röst, debuterar här som populärhistorisk författare med en om-fattande biografi över vår mest kända operasångerska. Boken är egentligen två: en konventionell ”från vaggan till graven-biografi” parad med diskus-sioner hämtade från Tägils eget fält, om Jenny Linds röst, den sångtradition inom vilken hon verkade, och om hur hon kan ha låtit och uppfattades av omvärlden. Enligt baksidestexten handlar boken utöver detta – hennes liv och röst – även om Jenny Lind som ”mediaskapelse”. Detta tema för dock en rätt undanskymd tillvaro, och bortsett från redogörelsen för Linds stora 

Merethe Roos, ”Hartvig Nissen: Grundtviganer, skandinav, skolemann"

https://pure.rug.nl/ws/files/198592083/201_Artikeltext_378_1_10_20210521.pdf

Merethe Roos, ”Hartvig Nissen: Grundtviganer, skandinav, skolemann"

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

University of Groningen